<anforande>
<dok_hangar_id>2348842</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0954</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:54 Torsdagen den 22 januari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>54</dok_nummer>
<dok_datum>1998-01-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anmälan om inkommen faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>441E6CF1-4C2C-4BC3-B544-BC5EE56A023D</anforande_id>
<anforande_nummer>148</anforande_nummer>
<talare>INGRID SKEPPSTEDT (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Vårt samhälle står inför stora utma-
ningar. Uppgiften är att forma ett hållbart samhälle.
Bara ett samhälle där alla människor känner sig del-
aktiga och respekterade kan bli ett gott samhälle. I ett
samhälle där människor känner trygghet och tillit till
sin förmåga att utveckla sina liv kan bli hållbart. En
god välfärd uppnås bäst i ett samhälle där alla har
meningsfulla uppgifter och där alla känner sig behöv-
da.
Centerpartiets förslag till grundtrygghet innebär
både ekonomisk och social trygghet. Många männi-
skor har under 1990-talet känt en ökad oro på grund
av rädslan för att förlora sitt arbete, mista sitt sociala
nätverk och förlora sin ekonomiska trygghet. Vi vet
att det är många som nu lever under dessa förhållan-
den. Speciellt har många unga inte haft någon möjlig-
het att ta sig in på arbetsmarknaden och har därför
aldrig fått en möjlighet att känna sig ekonomiskt obe-
roende.
Alltfler står utanför tryggheten. Det går en trygg-
hetsmur tvärsigenom det svenska samhället. På ena
sidan finns de som har tillgång till välfärdsstatens alla
fördelar. På den andra sidan finns allt större grupper
som hamnar utanför den generella tryggheten - stora
grupper arbetslösa och sjuka. Det handlar om alla som
inte lyckats kvalificera sig till de olika trygghetssys-
temen.
Dagens sociala trygghetssystem är bäst för dem
som redan har det bra, medan hundratusentals männi-
skor står utanför en godtagbar trygghet. Centerpartiet
har redan från början varit kritiskt till inkomstbort-
fallsprincipen i socialförsäkringssystemen som ger
mer pengar till den som har mest. Så t.ex. får den
välutbildade kvinnan nästan tio gånger mer i ersätt-
ning vid föräldraledighet än den kvinna som blir
mamma och som inte har kunnat kvalificera sig in i
systemet och som då bara får 60 kr per dag i ersätt-
ning.
9 % av den svenska befolkningen är i dag noll-
klassade eller uppbär garantinivån 60 kr per dag när
de blir sjuka. För att få ersättning som följer med den
inkomst man hade innan man blev sjuk eller arbetslös
krävs det att man under en period har haft ett arbete.
Det gör att det sociala biståndet har ökat under hela
90-talet. Var tionde hushåll var någon gång under
förra året i behov av socialbidrag. Mer än var tredje
ensamstående kvinna med barn fick socialbidrag. För
personer som inte har ett inkomstbortfall att relatera
till, eftersom de aldrig har kunnat kvalificera sig för a-
kassa, KAS - kontant arbetsmarknadsstöd - eller
sjukpenning, blir socialbidraget den enda inkomstkäl-
lan.
I dagens system finns en uppenbar orättvisa mel-
lan kvinnor och män. Då det är lönen som avgör in-
komsten vid arbetslöshet, sjukdom, föräldraledighet
och pensionering missgynnas kvinnor, eftersom de i
dag arbetar i genomsnitt 30 timmar per vecka. Sam-
tidigt utför de en större del av det obetalda arbetet,
som inte ger någon trygghetsersättning.
Centerpartiet anser att det nu är dags att se över
utformningen av trygghetssystemen. Vi vill att social-
försäkringarna skall utgå från grundtrygghetstanken.
Detta innebär en övergång från systemet med att man
enbart kvalificerar sig genom gjorda prestationer till
principen att tryggheten skall grundas på att man är
samhällsmedborgare. Principen om medborgarskap
innebär inte kravlöshet - jag återkommer till detta.
Omfattande skattesänkningar eller avdrag löser inte
problemen för alla människor eftersom det ger selek-
tiv trygghet och frihet för ett fåtal.
Välfärdssystemen skall utformas så att de blir
långsiktigt hållbara. Dagens misstro mot systemen
måste vändas till tilltro. Ett trygghetssystem skall vara
robust, lättöverskådligt, och det får inte finnas risk att
det blir så omfattande att statens och kommunernas
centrala uppgifter trängs undan.
Ett nytt välfärdssystem måste bygga på den nya ti-
dens förutsättningar. Alltfler människor väljer att
starta företag, vara soloföretagare, uppdragstagare
eller ha flera anställda. Dessa personer skall vara lika
kvalificerade till den grundläggande tryggheten som
alla andra. Det går inte att bygga ett nytt trygghetssys-
tem på förhållandet arbetsgivare-löntagare.
Centerpartiet föreslår en ny arbetslivs- och ohälso-
relaterad försäkring, en allmän försäkring som skall
täcka oväntat inkomstbortfall under de förvärvsaktiva
åren. Ett nytt trygghetssystem som skall ge grund-
trygghet åt var och en, en garantidel, därutöver en
inkomstrelaterad del vars storlek är baserad på den
inkomst man har som företagare eller anställd. Den
bör ge 80 % i ersättning vid arbetslöshet, sjukdom,
arbetsskada och förtidspension. I denna försäkring
skall arbetslinjen stärkas. Övergripande målet skall
vara rehabilitering och stimulans till arbete. Principen
skall vara att arbete alltid skall löna sig mer än bidrag.
Den som efter upprepade erbjudanden inte är beredd
att ta anvisat arbete skall kunna utförsäkras.
Med Centerpartiets välfärdspolitik, byggd på
grundtrygghetsprincipen, skapas en i verklig mening
generell välfärd.
</anforandetext>
<intressent_id>0655109700507</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>202151</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0954/#anf148</protokoll_url_www>
</anforande>
