<anforande>
<dok_hangar_id>2348841</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0953</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:53 Onsdagen den 21 januari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>53</dok_nummer>
<dok_datum>1998-01-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 1 §) Allmänpolitisk debatt Sysselsättningsfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>E8CCAE28-1AE5-4A95-B42B-1DB26EFE14A8</anforande_id>
<anforande_nummer>98</anforande_nummer>
<talare>SONJA FRANSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Självklart skall vi satsa på det som
kallas för riktiga jobb, om nu Roy Ottosson avser
lönearbete i stället för åtgärder. Men om man är ar-
betslös och inte får ett arbete och alternativet är att
inte göra någonting alls måste det vara rimligt och rätt
att gå in i en åtgärd för att få möjlighet att gå vidare -
att utbilda sig eller att gå in och göra något när man
ändå är arbetslös. Det kan vara fråga om t.ex. re-
sursarbete som innebär att vi ger arbetslösa ökade
möjligheter att gå in och göra ett gott arbete i kom-
muner och landsting men där det finns en överens-
kommelse om att detta inte skall tränga ut andra arbe-
ten.
</anforandetext>
<intressent_id>0271495844814</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>201800</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0953/#anf98</protokoll_url_www>
</anforande>
