<anforande>
<dok_hangar_id>2348841</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0953</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:53 Onsdagen den 21 januari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>53</dok_nummer>
<dok_datum>1998-01-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 1 §) Allmänpolitisk debatt Sysselsättningsfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>78AF18F5-1D71-4B40-96A4-A2F20B4EDA54</anforande_id>
<anforande_nummer>251</anforande_nummer>
<talare>LAILA BÄCK (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! I dagens debatt om sysselsättningsfrå-
gor vill jag belysa glesbygdens arbetsmarknad i all-
mänhet och kvinnors situation i synnerhet.
För de människor som valt att bo i landets mest
glesbefolkade delar ser arbetsmarknaden litet annor-
lunda ut jämfört med de mer tätbefolkade delarna av
landet. Ofta finns arbeten, speciellt för kvinnorna, i
den offentliga sektorn i glesbygden. De privata före-
tagen är vanligtvis små med få anställda. Ett arbete
inom pendlingsavstånd är ofta en omöjlighet, då av-
stånden är långa och kollektivtrafiken många gånger
innebär två tre bussar i veckan.
Ett alternativ för många är att satsa på säsongsar-
bete inom t.ex. turismen. Förutsättningarna för att
försörja sig under resten av året måste också fungera
bra. Det kan ske genom t.ex. utbildning, andra typer
av arbeten eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Men för att kunna behålla arbetsmarknaden för fram-
för allt kvinnorna i glesbygden behöver vi ett skatteut-
jämningssystem som inte utarmar glesbygdskommu-
nerna, utan ger dem möjlighet att bedriva en bra ar-
betsmarknadspolitik. Det är viktigt att ta hänsyn till de
skilda förutsättningar som finns mellan glesbygd och
storstad.
Arbetsmarknaden och sysselsättningen ser som jag
har sagt tidigare väldigt olika ut. Därför vore det
lämpligt att se över skatteutjämningen ur ett syssel-
sättningsperspektiv för att få en större rättvisa.
Det är viktigt att alla människor i Sverige har bra
förutsättningar, oavsett om de bor i storstad eller i
glesbygd. Glesbygd är inte bara små byar norr om
Dalälven. Glesbygden finns i hela vårt land, i Stock-
holms skärgård, i Småland och på Gotland.
Fru talman! Det finns också ett annat stort pro-
blem som berör arbetsmarknaden i bl.a. mitt län,
Dalarnas län. Det är den stora utflyttningen som sker
från många län i Sverige. I Dalarna har under 1997
befolkningen minskat med 2 981 personer. 1 867 av
dessa var en kraftig nettoutflyttning mot Mälardalen
av främst ungdomar. Det innebär stora förluster i
skatteintäkter för kommunerna. Det får till följd att
neddragningar sker inom kommunernas verksamheter
och många människor förlorar sina arbeten. En annan
följd av den massiva utflyttningen är överskottet på
bostäder. I stället för att bygga nytt får vi i Dalarna
riva bostäder. Bland våra byggnadsarbetare finns en
arbetslöshet på nästan 40 %. Fortsätter utflyttningen
kommer det inte att skapas behov av nya bostäder,
och byggjobben kommer att lysa med sin frånvaro.
Fru talman! Det finns trots allt ett ljus i mörkret.
Det är regeringens beslut om fördelningen av de regi-
onalpolitiska anslagen. Dalarnas län får 85 miljoner
kronor, varav 16 miljoner är pengar som bemyndigar
länsstyrelsen att under 1998 fatta beslut om nya sys-
selsättningsbidrag.
Det är också glädjande att självstyrelseorgan har
utsett som fram till 2002 skall ansvara för största
delen av de regionalpolitiska verksamheterna. Det är
ett steg i helt rätt riktning för att öka sysselsättningen.
De kommuner som har deltagit i den tidigare försöks-
verksamheten har visat att de har lyckats, dvs. att
kommunerna och regionerna själva bäst känner sin
arbetsmarknad och vet vilka åtgärder som behöver
vidtas.
Jag hoppas att en positiv utveckling av dessa för-
sök leder till att alla län och regioner så småningom
får förtroendet att ansvara för den regionalpolitiska
och delar av den arbetsmarknadspolitiska verksamhe-
ten.
Fru talman! Den offentliga sektorn är en viktig del
av kvinnornas arbetsmarknad i glesbygden. Det är
därför viktigt att vi värnar den. I glesbygden kan det
knappast finnas utrymme för en moderat arbetsmark-
nadspolitik. Det är just i glesbygden man kommer att
finna de kvinnor och män som inte har fått något jobb
efter 300 dagars a-kassa - de människor som trots
Moderaterans arroganta övertygelse inte fått ett jobb
efter 300 dagar. Är det meningen att vi skall leva på
frisk luft och vacker natur?
Om hela landet skall leva, och om vi som har valt
att bo i de mer glest befolkade delarna av Sverige
skall kunna fortsätta att göra det, behövs en bra ar-
betsmarknads- och regionalpolitik. Det fungerar en-
dast med en socialdemokratisk politik.
</anforandetext>
<intressent_id>057390531612</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>201953</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0953/#anf251</protokoll_url_www>
</anforande>
