2348838 GL0950 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:50 Torsdagen den 18 december 1997/98 50 1997-12-18 00:00:00 Information från regeringen om Försvar- smaktens ekonomi information från regeringen A5A23E57-D0C5-4F4C-9013-EB6B35D51D9B 75 Försvarsminister BJÖRN VON SYDOW (s) s Fru talman! Jag vill informera kammaren om det uppdrag som regeringen i dag har beslutat att ge till Försvarsmakten. Enligt regeringens mening måste nu extraordinära åtgärder vidtas för att bringa ordning i Försvarsmaktens planering och de ekonomiska oba- lanser som redovisats för försvarsbeslutsperioden. Överbefälhavaren lämnade i fredags sin redogörelse om den ekonomiska obalansen till regeringen. I detta dokument redovisas storleken på, orsakerna till och ansvaret för den uppkomna situationen. Det är denna redovisning som är grunden för de ställningstaganden som regeringen i dag har gjort beträffande uppdrag till Försvarsmakten. I debatten här i kammaren den 5 december ville jag inte med de då kända uppgifterna som bas föra en diskussion i Sveriges riksdag med mindre än att jag hade fått en skriftlig redovisning från överbefälhava- ren. Nu, med denna skrivelse i grunden, ämnar rege- ringen återställa den ekonomiska balansen för hela försvarsbeslutet. Vi börjar med 1998 års budget och följer sedan upp budgeten under hela försvarsbeslut- sperioden. Totalförsvarsbeslutet 1996 var i balans mellan re- surser och uppgifter, och de anslag som har angivits gäller fortfarande. Om inte det säkerhetspolitiska läget kräver annat, får försvaret inte kosta mer. Både min och regeringens absoluta vilja är också att hålla fast vid de viktiga principer som fastställdes i det senaste försvarsbeslutet. Jag tänker då på anpassning- sprincipen, helhetssynen, folkförsvarstanken och försvarets internationella verksamhet. Innan jag går in på regeringens uppdrag till För- svarsmakten, vill jag uppehålla mig vid anpassnings- doktrinen. Den lägger jag stor vikt vid, och den skall vara styrande för de nödvändiga besparingarna. Förmåga till anpassning skall vara styrande för totalförsvarets framtida utformning. Försvaret skall fortlöpnade kunna anpassas strukturellt till mer långt- gående förändringar i det säkerhetspolitiska och mili- tärstrategiska läget. Försvarsmakten skall dessutom ha förmåga att klara statsmaktens krav på ominriktning, dvs. förmåga att vid i huvudsak oförändrad resurstill- delning kunna möta andra hot än väpnat angrepp eller att kunna lösa andra typer av uppgifter. För den närmaste perioden är det särskilt viktig att Försvarsmakten utvecklar och moderniserar förmågan att ställa kvalificerade förband till förfogande för internationella fredsfrämjande och humanitära insat- ser. I det korta perspektivet skall det militära försva- rets förmåga kunna ökas omgående. Det ställer krav på vår samlade förmåga till för- varning och till analys av hur omvärldsläget utvecklas i sådan utsträckning att förberedelserna kan påbörjas i tid. De förband eller funktioner som skall kunna öka förmågan måste innehålla en grundkompetens så att full effekt kan utvecklas direkt eller senast inom ett år. I det längre perspektivet, och vid en försämrad säkerhetspolitisk situation, skall en ökning av försva- rets kvalitativa och kvantitativa förmåga kunna ske. Förmågan att utbilda och försörja förbanden med materiel är av central betydelse och skall dimensione- ra Försvarsmaktens grundorganisation och materie- lanskaffning. Det militära försvaret skall vid en förbättrad sä- kerhetspolitisk situation kunna dimensioneras till en minskad resurstilldelning. Förmågan till anpassning uppåt skall dock behållas. Fru talman! De extraordinära besparingar som vi nu kan tvingas göra skall ske med denna anpassnings- doktrin som grund. Våra utgifter i dag skall ha bärig- het mot en mer osäker framtid än nutid. Våra åtgärder på kort sikt får alltså inte rubba förmågan till anpass- ning på längre sikt. Regeringens uppdrag till Försvarsmakten gäller i första hand 1998 års budget. Men det ställer också krav på åtgärdsförslag för resten av försvarsbeslut- sperioden. De viktigaste delarna i regeringsuppdraget är följande: För det första gäller det anpassning i ett kortsiktigt perspektiv och krav på beredskap. Försvarsmakten skall redovisa förslag till vilka förband som inte bör omfattas av kravet att kunna uppnå krigsduglighet inom ett år. Den skall redovisa förslag till förändring- ar av operativ förmåga och vilka besparingar som kan göras. Vidare skall förslag till sänkt beredskap tas fram. För det andra gäller det förbandsverksamhet. För- svaret skall redovisa en rad förslag som gäller för- bandsverksamheten. Det gäller t.ex. att ytterligare vakantsätta förband. Det gäller också att ha förband med färre värnpliktiga och färre krigsplacerade offi- cerare. Regeringen begär också förslag om föränd- ringar i värnpliktsutbildningens längd - eventuellt i form av försöksverksamhet - redan under 1998. Jag vill understryka att försöken skall omfatta nya modeller för att utbilda förband med enklare uppgifter för det nationella försvaret. De skall även kunna om- fatta utbildning som skall ses som ett första steg inom ramen för en utbildning som skall kompletteras i ett anpassningsskede. Den ökade utbildningsreserven är en fara för vårt pliktsystem. Därför är jag angelägen om att pröva metoden där flera genomför värnplikts- utbildning men under kortare tid. Utöver detta begär vi förslag på lämpliga åtgärder som innebär minskade driftskostnader och förbättrad rationalitet i förbandsverksamheten. Dessa bör bl.a. omfatta minskad drift för flygplan, fartyg och strids- fordon. För det tredje gäller det materielförsörjning. För- svarsmakten skall ge förslag på hur man kan minska materielanskaffningen. Detta skall dock ske på ett sådant sätt att försvarsindustrins möjligheter att bidra till försvarets materieltillförsel i ett anpassningsskede inte äventyras. Det är också viktigt att redovisa vilka konsekvenserna blir för svensk försvarsindustri. För det fjärde gäller det effektivisering. För att skapa säkerhet i genomförandet av 1996 års totalför- svarsbeslut skall ett åtgärdsprogram som skall sänka kostnaderna och öka kostnadskontrollen i verksamhe- ten tas fram för den resterande delen av totalförsvars- beslutsperioden. För det femte gäller det anställd personal. Det är i omstruktureringstider särskilt viktigt att försvaret har en kompetent befälskår. Det är därför inte i första hand inom detta område som besparingarna skall tas ut. Försvarsmakten skall redovisa hur man höjer befä- lens kompetens till en sådan nivå att målen för krigs- duglighet och förmåga till anpassning även på lång sikt kan uppfyllas. Försvarsmakten skall rikta åtgärder för att öka av- gångsbenägenheten för de personalgrupper som inte krävs för anpassningsåtgärder eller för krigsorganisa- tionens behov. Detta bör också omfatta åtgärder som möjliggör vidareutbildning till andra yrken, t.ex. lärare inom skolvärlden. Regeringen har i dag också fattat beslut om ny or- ganisation av Försvarsmaktens högkvarter. Beslutet innebär att högkvarteret organiseras utifrån ansvar för operativ verksamhet, krigsorganisation, krigsförband och fredsverksamhet och inte utifrån försvarsgrenar. Det leder till att de främsta företrädarna för respektive försvarsgren, dvs. generalinspektörer, föreslås bli chefer för de taktiska centrumen som regeringen avser föreslå riksdagen under våren. Behovet av ett allsidigt sammansatt högkvarter in- nebär också att kraven på både militär och civil kom- petens lyfts fram. Genom den nya organisationen tydliggörs ansvaret inom högkvarteret och den önsk- värda dualismen mellan krigsorganisationen och dess förmåga å ena sidan och produktivitet och effektivitet i fredsverksamheten å den andra sidan. Planeringssta- bens ansvar och uppgifter lyfts fram och förstärks. Härigenom skapas förutsättningar för bl.a. säkerheten i planeringen, och det ekonomiska underlaget förbätt- ras. Fru talman! Generellt för regeringens uppdrag är att förslagen inte får omfatta minskningar av bered- skap och förmåga att kunna delta i internationella insatser. Internationella insatser är ett sådant område dit resurser kan komma att omplaneras. Därför har regeringen bl.a. för avsikt att ge Försvarsmakten i uppdrag att redovisa hur en eventuell utökning av vårt nuvarande internationella engagemang skulle kunna genomföras, hur vi skall kunna utöka vår minröjnings- förmåga både avseende fredsfrämjande och humanitä- ra insatser. Efter Försvarsmaktens redovisning i februari räk- nar vi med att det kommer att behövas omfattande ändringar i regleringsbrevet avseende Försvarsmakten för 1998. Karaktären på dessa åtgärder kan leda till att regeringen kan komma att förelägga riksdagen en proposition under mars månad. Ärade ledamöter! Jag menar att ta ansvar, det är att göra som regeringen nu gör, nämligen att reda upp de problem och brister som finns i försvarets plane- ring och ekonomi. Processen har varit och är svår att överblicka. Det tar tid att reda ut de problem som har vållat återkommande bekymmer. Nu tänker vi göra det. 0787533297400 N 2010-01-01 00:00:00 201511 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0950/#anf75