2348838 GL0950 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:50 Torsdagen den 18 december 1997/98 50 1997-12-18 00:00:00 Energi 11677FB1-9EFF-4AFF-970E-E5D525365723 180 BIRGITTA JOHANSSON (s) s Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till hemställan i betänkandet från näringsutskottet. I samband med beslutet i juni aviserades att rege- ringen skulle återkomma i samband med budgetpro- positionen hösten 1997. Och det är just de frågorna som vi diskuterar i detta betänkande. Mycket har ju sagts här under förmiddagen också, och många har också sagt att man inte skall upprepa sig. Därför tän- ker jag bara översiktligt gå in på det som är grundläg- gande. För en långsiktig omställning av energisystemet krävs en omfattande, målmedveten och ihärdig sats- ning på teknisk utveckling. Det gäller att se helheten inom tillförsel-, överförings- och användarområdena. Det gäller hela kedjan från mer grundläggande energi- forskning fram till utprovning och testning av tekniska lösningar som ligger nära en kommersialisering. Det energipolitiska programmets huvudinriktning är en kraftfull, långsiktig satsning på forskning, ut- veckling och demonstration av ny energiteknik. Målet är att under de närmaste tio-femton åren kraftigt öka el- och värmeproduktion från förnybara energikällor och utveckla kommersiellt lönsam teknik för energief- fektivisering. Bortfallet av el skall kompenseras ge- nom effektivare energianvändning, elhushållning, konvertering från el samt tillförsel av el från andra energikällor. Sammanlagt löper energiomställningsprogrammet över en sjuårsperiod fram t.o.m. år 2004. Kostnaderna beräknas totalt komma att uppgå till 9 miljarder. Den nya energimyndigheten, som inrättas från den 1 janu- ari 1998, kommer att ha huvudansvaret för att verk- ställa det energipolitiska programmet. Det kortsiktiga programmet är inriktat på att ersät- ta elproduktionen i en reaktor i Barsebäcksverket med ny elproduktion. Inom det kortsiktiga programmet har många kommuner, företag och inte minst enskilda personer som är elkonsumenter visat ett mycket stort engagemang. Många enskilda elkonsumenter vill medverka i omställningsprogrammen. Det märks inte minst hos landets länsstyrelser och hos Boverket. Hushållen har genom åren sparat mycket energi, men än återstår det en hel del att göra. Kommunala energirådgivare kan uträtta oerhört mycket i både stort och smått. Svenska hushåll har i genomsnitt 0,3 lågenergi- lampor per hushåll. Det är lägst i Europa. I Tyskland exempelvis är antalet lågenergilampor per hushåll 3. Svenska hushåll skulle kunna spara el för 260 miljo- ner kronor om antalet lågenergilampor blev lika stort som i Tyskland. I genomsnitt har det svenska småhuset 28 glöd- lampor. Om 10 av dessa byts till kompaktlysrör eller lysrörslampor kan elanvändningen för belysning hal- veras från 1 000 kWh till 500 kWh per år i en genom- snittsvilla. Det var det lilla exemplet. Här tror jag också att de kommunala energirådgivarna kommer att kunna göra mycket genom att informera dem som är intresserade och engagerade i de här frågorna. Det som verkligen ger effekt är minskad använd- ning av el för uppvärmning av bostäder. Många villor kan halvera sin elförbrukning genom att ansluta sig till fjärrvärmenät. I dag är mindre än en tiondel av de villor som ligger inom en radie på 2,5 km från befint- liga fjärrvärmenät anslutna till fjärrvärme. 250 000 svenska hushåll ligger nära ett fjärrvärmenät. Statens bidrag för investeringar blir 50 % av bi- dragsunderlaget, dock högst 30 000 kr för direktel- värmda byggnader och högst 8 000 kr för byggnader med vattenburen el. Åtgärder för hushållen innebär minskat antal kilowattimmar. Minskat antal kilowat- timmar är pengar som ger ett konsumtionsutrymme. Detta menar jag är en bland många informationsinsat- ser som den kommunala energirådgivaren, nätbola- gen, studieorganisationer och andra intresserade kan bidra med. Något enhetligt uppträdande finns inte i de motio- ner som Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokra- terna har lämnat som svar på regeringens budget. Moderaterna och Folkpartiet vill inte inrätta någon energimyndighet, som bl.a. energikommissionen och junibeslutet redan har sagt. Kristdemokraterna vill ha energimyndigheten och tycker att den skall ha fler uppgifter. Det ter sig något märkligt när kristdemokraterna säger att kärnkraften inte skall avvecklas, men den sydsvenska delegation som skall finna lösningar på framtidens elförsörjning i Sydsverige skall sköta sitt arbete från den nya energimyndigheten. Fru talman! Mot denna bakgrund tycker jag att det känns tryggt att veta det finns en bred uppgörelse i riksdagen som gör att energipolitiken kan verka över flera mandatperioder. 0747552775209 N 2010-01-01 00:00:00 201616 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0950/#anf180