2348838 GL0950 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:50 Torsdagen den 18 december 1997/98 50 1997-12-18 00:00:00 Energi 196FA04C-968F-42BA-AEAD-AF396415680E 177 TORSTEN GAVELIN (fp) fp Fru talman! Klimatkonferensen i Kyoto kom fram till överenskommelser om begränsningar och reduk- tioner av utsläppen av sex växthusgaser. Det var bra. Hur USA:s kongress kommer att göra återstår att se. Den svenska riksdagen har redan 1993 antagit ett klimatpolitiskt mål och kommer inte att tveka att uppfylla kraven från Kyoto, om inte det senaste årets signaler från regeringen underminerat den bastanta majoriteten för klimatmålet. Signalerna består bl.a. av inom EU tillförhandlade höjda utsläppsrätter och av helomvändningen i fossilgasfrågan. Vid vårens statsministermöte i Bergen uttalade Göran Persson sitt stöd för ett utvidgat nordiskt ener- gisamarbete omfattande även fossilgas. Detta uppfat- tades av våra grannländer både i öst och i väst som en svensk helomvändning. Frågan har utvecklats vidare, och president Jeltsin uppvisade ju ingen större diplo- mati i frågan utan krävde snabba svenska gasköp. Det pågår just nu två omfattande studier av gas- ledningar över Mellansverige och i Östersjön med anslutningar till Sverige och Baltikum. Den ena studi- en stöds av EU som ett s.k. Trans European Network- projekt. Den andra studien utförs av ryska Gasprom i samarbete med finska Neste och avser en transport- ledning av stora dimensioner för gas från Sibirien, via Finland till Tyskland. Om en sådan motorväg för fossilgas läggs på svenska fastlandet, ökar möjligheten kraftigt att ett utbyggt svenskt gasnät i Mellansverige blir lönsamt. Ifall regeringen stått fast vid Sveriges tidigare avvi- sande inställning till ytterligare fossilgas, är det troligt att åtminstone en av dessa studier inte kommit till stånd och att åtminstone ledningar över svenskt terri- torium inte kommit i fråga. Nu har i stället förhoppningar väckts på olika håll, inte minst i Ryssland, och näringsministern blev tvungen att underteckna ett avtal om en utredning som skulle presenteras 1999, efter valet. Hittills är det endast vänsterns Lennart Beijer som uttalat stöd för regeringens nya gaslinje, något som han i dagens debatt något backat från. T.o.m. centerledaren Olof Johansson har tagit avstånd trots tidigare mycket positiva uttalanden om fossilgasen. Fru talman! I måndags presenterades en utredning beställd av Nordiska ministerrådet med rubriken Na- turgasens möjligheter att medverka till reducerade miljöutsläpp i Norden och närområdet. Den visar på det okontroversiella faktumet att bytet av dansk, bal- tisk och finsk kolkraft mot fossilgaskraft ger stora miljövinster. Våra grannländer behöver fossilgasen. I rapporten presenteras också beräkningar som visar minskade utsläpp även i Sverige om fossilgasnäten byggs ut. Dessa beräkningar har dock utgått från att biobränsleanvändningen inte kommer att påverkas vid utbyggnad av gasnäten över Mellansverige. På denna punkt råder minst sagt delade meningar. Många, där- ibland jag själv, anser det helt klart att gasen skulle konkurrera ut biobränslena, bl.a. i värmekraftverken, på grund av den högre elproduktion som gasen med- ger och det låga priset. Eftersom just värmeverken är det stora underlaget för den växande biobränslean- vändningen och den därmed stora möjligheten att ytterligare minska kol- och oljeanvändningen, vore en gasintroduktion dubbelt negativ för utsläppen av koldioxid och möjligheterna för oss att bidra till den globala klimaträddningen. Olja och kol skulle då ersättas med fossilgas i stället för med biobränslen. Just gasens effektivitet när det gäller elproduktion är nog det egentliga skälet till regeringens helom- vändning i gasfrågan. Man inser att kärnkraften inte nu kan ersättas med något annat än fossilgas. Detta kan dock inte uttalas högt. Vart skulle då det ekolo- giskt hållbara Sverige ta vägen? Vi i Folkpartiet motsätter oss bestämt en ytterliga- re utbyggnad av gasledningar över Sverige. Vi vill uppmana regeringen att återgå till denna linje i gas- frågan, den som var gällande för Sverige tidigare. Sverige behöver inte gasen, men det gör våra grannar. Låt dem använda denna starkt begränsade naturresurs i avvaktan på att forskning och utveckling ger världen bättre alternativ, som inte skadar vår miljö. Gasled- ningarna behöver inte dras över Sverige. Goda alter- nativ finns både söder och öster om vårt land. Fru talman! En liberal energipolitik utgår från den enskilda människans behov och önskningar. Vårt långsiktiga övergripande mål är ekologiskt hållbara energisystem som inte ger skadliga utsläpp och avfall och som inte förbrukar ändliga resurser. Vägen dit är lång. Statens roll är att forma spelreglerna. De politis- ka besluten bör begränsas till att fastställa övergri- pande mål och de styrmedel som kan behövas för att nå målen. I konsekvens med detta stödjer Folkpartiet de delar av regeringens omställningsprogram som avser energihushållning samt forskning om och ut- veckling av ny energiteknik. Vi anser dock att takten i dessa program inte behöver vara fullt så forcerad. Vidare måste forskningen få bedrivas fritt utan tanke- förbud. Forskning kring biobränslenas miljökon- sekvenser är mycket angelägen. Elmarknadens avreglering var ett steg på liberali- seringsvägen. För oss liberaler är det en självklarhet att man som energikonsument skall kunna välja elle- verantör på samma sätt som bensinleverantör. Om man inte gillar kärnkraft kan man i dag välja en elle- verantör utan kärnkraft, och om man gillar vindkraft kan man i dag välja en vindkraftsleverantör. Detta ger elkonsumenterna en stor makt över produktionsmeto- derna. Man kan säga att svenskarna folkomröstar kontinuerligt om vilken sorts elproduktion man före- drar. Regeringen och stödpartierna Centern och Väns- terpartiet anser uppenbarligen inte att elkonsumenter- na är kapabla att själva välja utan har bestämt att Barsebäck skall börja avvecklas nu. Detta skall ske med lagstiftningsmakt, något som vi tidigare i dag diskuterat här i kammaren. Det liberala alternativet är konsumentmakt. Fru talman! Folkpartiet kommer i valrörelsen att argumentera för att energipolitiken ändras på väsent- liga punkter. Vår politik för flera jobb och mer resur- ser till vård och skola innebär bl.a. att våra kärnkraft- verk används under hela sin ekonomiska och säker- hetsmässiga livslängd. I våra reservationer vid betän- kandet har vi redovisat fler inslag i vår energipolitik, främst på de områden där den avviker från majorite- tens uppfattning. För att undvika meningslösa vote- ringar yrkar jag dock bifall endast till reservation 2. I detta anförande instämde Carl B Hamilton (fp). 0286601777205 N 2010-01-01 00:00:00 201613 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0950/#anf177