<anforande>
<dok_hangar_id>2348837</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0949</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:49 Onsdagen den 17 december</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>49</dok_nummer>
<dok_datum>1997-12-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>4F5EE714-EF54-42A7-9B68-96BAE03123BE</anforande_id>
<anforande_nummer>86</anforande_nummer>
<talare>ELVING ANDERSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag har läst hela meningarna, och jag
har läst dem många gånger. Men tyvärr blir jag inte
klokare hur mycket jag än läser dem.
Jag konstaterar fortfarande att Folkpartiet tycker
att det är rätt att vi skall ha väsentligt färre personer i
utbildningar och att vi skall prioritera billiga åtgärder
framför dyra. Det blir inte särskilt klarare vilken ana-
lys som ligger bakom Folkpartiets ställningstagande.
När jag hörde Siri Dannaeus kom jag att tänka på
det gamla talesättet som säger: Det dunkelt sagda är
det dunkelt tänkta.
</anforandetext>
<intressent_id>0843906295410</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>201293</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0949/#anf86</protokoll_url_www>
</anforande>
