<anforande>
<dok_hangar_id>2348837</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0949</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:49 Onsdagen den 17 december</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>49</dok_nummer>
<dok_datum>1997-12-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>E9B69FB4-B3C5-4181-B3E8-C0EE901D435C</anforande_id>
<anforande_nummer>28</anforande_nummer>
<talare>DAN ERICSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag tycker att det är något märkligt
med hela detta batteri av frågeställningar från Elving
Andersson.
Kristdemokraternas uppfattning är att det som El-
ving Andersson och hans parti, vårt parti, Folkpartiet
och Moderaterna var överens om för tre år sedan kan
ligga till grund för reformeringen av arbetsrätten.
Sedan har vi på ett antal punkter förslag till ytter-
ligare förändringar som faktiskt ligger i den riktning
som Elving Andersson pläderade för. Egentligen finns
det inte några större åsiktsskillnader mellan Elving
Andersson och vårt parti när det gäller arbetsrätten.
Men Elving Andersson har det bekymret att han fak-
tiskt har stöttat den arbetsrättslagstiftning som nu
gäller. Och det är en stor skillnad mellan den och den
uppgörelse som gjordes av fyrpartiregeringen.
</anforandetext>
<intressent_id>0184488075016</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>201235</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0949/#anf28</protokoll_url_www>
</anforande>
