<anforande>
<dok_hangar_id>2348837</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0949</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:49 Onsdagen den 17 december</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>49</dok_nummer>
<dok_datum>1997-12-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Näringsliv </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C0EF714B-B4A7-41F7-979A-FB6DE93BE42A</anforande_id>
<anforande_nummer>205</anforande_nummer>
<talare>EVA GOËS (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Vi har just avslutat en debatt om ar-
betsmarknad och jag anser att näringsliv och arbets-
marknad går in i varandra, går hand i hand. I nä-
ringsutskottets betänkande tas kvinnors företagande
upp liksom vår motion om nätverksbanker. I arbets-
marknadsutskottets betänkande tas resurscentra för
kvinnor upp och småföretagsstöd. Det senare åter-
finns givetvis även i näringsutskottets betänkande.
Vi ser att de flesta partierna står bakom en höjning
av anslaget till såddfinansiering, men inte socialde-
mokraterna. Trots att det äskats 50 miljoner kronors
påslag, så står s kvar och tycks inte inse att just sådd-
finansiering har gett de effekter som är önskvärda,
mycket samhällsnytta per satsad krona.
För främjande av kvinnors företagande har 10
miljoner kronor tillförts i budgeten för rådgivning till
kvinnor, och man talar om mentorer som ALMI bistår
med. Men det behövs något mera. Det behövs inte så
mycket pengar utan nätverk och stöd under hela pro-
cessen när du startar ett företag. Därför tar vi  i Mil-
jöpartiet upp den norska idén - ursprungligen en idé
från Grameen - om att stimulera flera nätverksbanker
i Sverige. I dag finns endast en nätverksbank i Dalar-
na. Jag återkommer till detta.
En annan form som vi förespråkar är kooperativa
företag. I betänkandet hänvisas det till den arbets-
grupp som regeringen tillsatt, som har till uppgift att
kartlägga området social ekonomi. Vi i Miljöpartiet
vill förstärka den kooperativa företagsformen genom
att utöka anslaget med 9 miljoner kronor därför att vi
anser att det är en mycket kostnadseffektiv investe-
ring. Det kostar litet men ger många arbetstillfällen.
Dessutom har kooperationen så mycket annat som är
positivt, gemenskapen och samarbetet för ett gemen-
samt mål. Den innehåller en demokratiprocess som är
unik.
Herr talman! Jag har en speciell tilltro till kvinnor
och vill därför gå in på mina motioner i ämnet Det
gäller resurscentra för kvinnor i varje län, det gäller
forskning om kvinnors företagande likaväl som upp-
byggnaden av nätverksbanker.
I förra debatten avklarades resurscentra, men det
konstiga är att det ligger under Näringsdepartementet.
Detta nätverk kommer i kläm mellan departementen.
Jag anser att tills vidare kan Nationellt resurscentrum
ligga under NUTEK, t.o.m. år 2000, men med en
fristående placering direkt under generaldirektören.
Nationellt resurscentrum bör ha en fristående ställ-
ning.
För många människor, speciellt kvinnor, är möj-
ligheten till anställning på hemorten begränsad. För
dessa är ett alternativ till försörjning att starta eget
företag på hel- eller deltid. Detta kräver kompetens
inom företagande, dvs. förmåga att klara en situation,
att handla och att se framåt. Många hejdar sig både på
grund av att de tycker att de saknar denna kompetens
eller för att det inte är vanligt att starta företag. Här
behövs en attitydförändring.
Ett sätt att utveckla företagarkompetens har prö-
vats i Dalarna sedan våren 1994. En grupp kvinnor
som ville starta eller driva företag i Vansbro, Malung
och Älvdalen i Dalarnas fjällvärld gick samman i tre
grupper om vardera fem personer. Dessa kvinnor fick
låna ur en pott på 200 000 kr per grupp upp till
50 000 kr per person till låg ränta. Efter tre år skall
lånet vara återbetalt. Gruppen beslutar demokratiskt
vilken affärsidé som först bör satsas på. Där utsätts
idén för hård prövning.
Detta sätt att erbjuda finansiering har visat sig
fungera mycket väl för målgruppen, som ofta har
svårt att erbjuda säkerhet för traditionella lån. På
landsbygden är det vanligt att familjen lever i man-
nens fädernegård som man ogärna pantsätter. Någon
annan säkerhet finns sällan.
Det som gör modellen unik är den helhetssyn med
koppling mellan finansiering, rådgivning och utbild-
ning som erbjuds, där finansieringen endast är en
mindre del. Nätverksbanken erbjuder också stöd i
företagande genom ett bra nätverk i gruppen samt
stöd från projektledaren som finns med i bakgrunden
som mentor och för att förmedla kunskaper och kon-
takter.
Dessutom erbjuds utbildning i personlig utveck-
ling samt företagarkunskap, som enskilt anpassad
bokföring, marknadsföring m.m. Ett elektroniskt
datanät för att underlätta kommunikationerna mellan
de deltagare som har dator och som vill utnyttja den
nya tekniken finns också.
Det är NUTEK som utbildar projektledare, anord-
nar erfarenhetsutbyte regelbundet samt ställer låne-
kapital till förfogande.
Projektdeltagarna väljs ut bland etablerade ensam-
företagare med utvecklingsidéer, nyföretagare med
starta-eget-stöd och anställda med utvecklingsidéer
som beviljats tjänstledigt. Varje grupp om fem består
av personer med liknande bakgrund och värderingar.
Grupperna består av enbart kvinnor eller blandade
grupper efter beslut av lokal gruppledare i samråd
med NUTEK.
I Norge vänder man sig till arbetslösa men också
till invandrare, vilket är särskilt intressant och har
blivit väldigt efterfrågat. Det är ett sätt att ta till vara
den kompetens som i annat fall föröds och bistå med
hjälp till självhjälp.
Hela idén passar mycket bra in i ett ekologiskt och
socialt hållbart samhälle, eftersom människors krea-
tivitet och anlag får chans att slå ut i full blom samti-
digt som pengarna som lånas går runt i ett evigt
kretslopp.
Baserat på de lovande erfarenheter som gjorts från
försöksverksamheten med nätverksbank i Dalarna är
det önskvärt att pröva arbetsformen i större skala över
hela Sverige för att samla ytterligare erfarenheter från
verksamheter med olika karaktär.
För att kunna fortsätta med detta behövs ett för-
nyat uppdrag och viss finansiering för ytterligare tre
år. Det ligger även en ansökan om 4 miljoner kronor
per år för fortsatt forskning om kvinnor och företag,
vilket vi helhjärtat stöder.
Herr talman! Miljöpartiet de gröna anslår 40 mil-
joner kronor utöver regeringen till småföretagsut-
veckling för att bl.a.  stimulera och sprida nätverks-
banker till övriga landet. Vi vet att denna form har
visat sig mycket bärkraftig på grund av sin konstruk-
tion med den sociala och ekonomiska dimensionen
intimt sammanvävd, och vi skulle vilja se en raskare
utvecklingstakt. Vi anser att 20 miljoner kronor för tre
år är en rimlig summa och föreslår att åtminstone sex
projektledare med lika många grupper om fem skall
kunna börja i år, vilket innebär att 4 miljoner kronor
avsätts för detta ändamål.
Varför stöder inte socialdemokraterna denna form
av företagande? I Norge gick Gro Harlem Brundtland
i spetsen för dessa nätverksbanker. Det är ett mycket
billigt och effektivt sätt att minska arbetslösheten och
bygga upp självtilliten. Det hindrar kvinnor och deras
familjer från att lämna glesbygden. I stället utvecklar
de bygden.
Herr talman! I detta betänkande finns allt mellan
himmel och jord. Jag tänker på rymdbas alfa och
maringeologi. Vi vill som tidigare dra ned anslaget till
rymdbasen. Denna gång har ingen yrkat bifall till
anslag till SGU och den maringeologiska kartlägg-
ningen, men det beror inte på att det skulle saknas
behov. På SGU har många anställda, 29 personer, fått
gå, och frågan är hur man löser sina åtaganden. Mil-
jöpartiet följer utvecklingen på SGU och ämnar åter-
komma om den maringeologiska fartyget dras in eller
kartläggningen skjuts för mycket på framtiden.
Vad rymden anbelangar, så har vi protesterat mot
satsningar på rymdbas alfa med bemannade utposter.
Detta år tillkom ännu ett mycket uppmärksammat
projekt. Det s.k. Cassiniprojektet. På försommaren
och under sommaren försökte jag väcka ministerns
intresse för att avstyra denna affär. Alla som vet något
om Cassiniprojektet, vet att högljudda protester hör-
des från Tyskland, USA, speciellt Florida, m.fl. län-
der. I Sverige var det relativt tyst. Vad gör Cassini-
projektet så märkvärdigt?
Det allvarliga är att ombord finns närmare 33 kg
plutonium, en större mängd plutonium än vad någon-
sin skickats ut i rymden förut. Plutoniet är till för att
driva sondens elektriska apparatur, som motsvarar
cirka sex stycken glödlampor, under färden.
Cassini saknar tillräcklig drivkraft att ta sig direkt
till Saturnus, därför skall den runda Venus två gånger.
Sedan dras den tillbaka, praktiskt taget direkt mot
jorden, som den passerar vid ett avstånd av knappa
500 km. Detta väntas inträffa i augusti 1999. Om
sonden misslyckas med att tränga genom atmosfären
kan plutonium spridas över jorden. Ju högre upp i
rymden som olyckan inträffar, desto större delar av
jorden kan bli smittade.
Att Cassiniprojektet genomförs enligt gällande
internationella regler, som Sverige varit med om att
utarbeta och godkänna, och att det därför inte skulle
finnas någon anledning att protestera mot projektet
kan vi i Miljöpartiet inte acceptera. Att Cassiniprojek-
tet genomförs inom godkända avtal mildrar inte den
katastrof som skulle vara ett faktum, om något går
snett vid uppskjutningen.
FN:s resolution från 1992 om principer för an-
vändning av kärnkraft i rymden har som syfte att
minimera spridningen av radioaktivt material i rym-
den. En strikt tolkning av detta innebär naturligtvis att
inga ytterligare kärnkraftsdrivna rymdfarkoster skall
användas.
Det finns ingen egentlig brådska med att utforska
rymden. Att först utveckla alternativa energikällor är
en avsevärt mycket mer angelägen uppgift. Enligt
NASA:s Jet Propulsion Laboratory är man också på
god väg att framställa fotovoltaiska celler som skulle
klara Cassinisondens behov.
Som sagt är Sverige ett av de länder som står bak-
om Cassiniprojektet. Därför hävdar vi att det enda
rimliga är att Sverige tar sitt ansvar och drar undan
sitt stöd, med förhoppning att Cassiniprojektet avbryts
till dess att andra energikällor kan användas. Det är
bara fråga om en början av en serie av uppskjutning-
ar.
"Man äventyrar allmänhetens hälsa och liv och
talar inte om riskerna", har Alan Kohn, tidigare sä-
kerhets- och beredskapsansvarig vid NASA sagt.
Herr talman! Regeringens deklaration om ett
ekologiskt hållbart samhälle klingar falskt när man
betänker Exportkreditnämndens handlande. I sommar
har EKN givit garantier till Kvaerner Energy och
ABB för byggande av turbiner respektive generatorer
i världens största dammbygge. Det är ett mastodont-
bygge som innebär att 1,8 miljoner människor måste
flytta - ett bygge där man utnyttjar arbetare till svält-
löner och där ingreppen i miljön är ofattbara.
Miljöpartiet de gröna har ställt ett flertal frågor
om moralen i dessa affärer. Vilken hänsyn har tagits
till miljö och människor? Vi anser att Exportkredit-
nämnden borde uppfylla Riokonferensens målsättning
om ett ekologiskt hållbart samhälle, vilket EKN de-
finitivt inte gör i dag. EKN:s riktlinjer borde anpassas
till Riokonventionens intentioner om ett ekologiskt
hållbart samhälle genom miljöprövning hos EKN.
USA har sedan ett par år tillbaka ett system som
innebär att man vid garantigivning granskar vissa
större projekt ur miljösynpunkt, bl.a. vattenkraftspro-
jekt. Hittills har dock ingen ansökan avslagits av
miljöskäl, säger handelsminister Pagrotsky. Den
amerikanska Eximbank har emellertid vad gäller
Three Gorges-projektet inte beviljat någon garanti,
eftersom man inte erhållit tillräcklig information om
miljökonsekvenser.
Miljöpartiet de gröna frågar sig var den hållbara
ekologiska utvecklingen finns i detta engagemang.
Herr talman! Jag läser i medierna att Folkpartiet
protesterar mot att Ingenjörsvetenskapsakademien,
IVA, valt tio män och ingen kvinna till nya ledamöter.
- Valet är en stor besvikelse. Det finns flera kvin-
nor som är väl meriterade. Detta säger Margitta Ed-
gren, och jag instämmer till fullo med henne. Det är
på tiden att IVA blir up-to-date, satsar på en hållbar
ekologisk utveckling och på kvinnor samt tänker
holistiskt och agerar därefter. Så länge detta inte blivit
verklighet fortsätter Miljöpartiet att yrka på neddrag-
ning av halva anslaget till IVA. Vår kritik mot IVA
har funnits länge, ända sedan slutet av 80-talet.
Herr talman! Må kvinnorepresentationen i riksdag
och regering ge utslag både i näringslivet och på
forskningsområdet. Med detta yrkar jag bifall till
reservation 1.
</anforandetext>
<intressent_id>0401344912307</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>201412</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0949/#anf205</protokoll_url_www>
</anforande>
