2348837 GL0949 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:49 Onsdagen den 17 december 1997/98 49 1997-12-17 00:00:00 Regional utjämning och utveckling F3F32B7B-1E48-42BE-9B51-1250B4FA8E43 147 BARBRO JOHANSSON (mp) mp Herr talman! Under de senaste åren har Sverige i flera avseenden blivit mer ojämlikt. Regionalpolitiskt har många skillnader förstärkts. Arbetslösheten har slagit avsevärt hårdare mot vissa regioner än mot andra. Skillnaden i arbetslöshetsnivå mellan norra delen av Sverige och längre söderut är minst lika stor som när regionalpolitiken en gång infördes. Arbetslösheten i Norrbotten är fortfarande dubbelt så stor som i Stockholm, liksom den var för ett år sedan. Klyftorna och de regionala skillnaderna ökar. Enligt AMS senaste novemberprognos ökar syssel- sättningen i storstäderna medan den minskar i Norr- botten. Glesbygdsverkets nya Förnyelsens landskap inne- håller några övergripande mål som man tycker bör gälla, nämligen att skapa en långsiktigt uthållig eko- nomisk, social och kulturell utveckling samt rättvisa och likvärdiga levnadsvillkor för medborgarna i hela riket. Miljöpartiet, liksom alla andra partier här i kam- maren, väntar nu på den aviserade särpropositionen om regionalpolitik som skall komma till våren. Herr talman! Regionalpolitik är ett viktigt ämne för hela mänskligheten. Över hela vårt jordklot pågår en snabb koncentration av människor till enorma "megastäder". Människor flyr landsbygden för att få jobb i städerna. Calcutta, Mexico City och de nya kinesiska och sydamerikanska jättestäderna växer lavinartat. De är miljömässiga och sociala krutdurkar. Därför är det också viktigt att inte bara tala om en levande landsbygd, utan också om "den gröna staden" när det gäller regionalpolitiken. Miljöpartiet vill se stad och land som kommunicerande kärl. Staden kan inte ensam bli bärkraftig. Landsbygden måste leverera bioenergi, mat och kanske även rekreation till storsta- den. Men flödet av resurser in till staden måste också resultera i ett flöde tillbaka till landsbygden. Annars fungerar inte kretsloppet. De flesta människor i Sverige lever i dag i städer. Mer än hälften av Sveriges befolkning bor i dag i de tre storstadsregionerna. Stadsmiljön är därför en vik- tig del att diskutera. Staden kan ha god kollektivtrafik, stort kulturutbud, många utbildningar, många yrken och arbetstillfällen. Effektiv uppvärmning kan ordnas genom fjärrvärmenät och kraftvärme som med förny- bart bränsle och spillvärme ger både värme och el. Städer leder ofta till ökade problem med hälsa, miljö och buller. Glesbygdens sociala nät finns inte. Anonymiteten blir stor, trängsel ger stressproblem och kontakten med naturen är dålig. Det bör vara lätt att sluta kretslopp med sopor i städerna. Befolkningstätheten gör att återvinningssta- tioner kan placeras tätt. Korta avstånd och stora vo- lymer gör det även möjligt att samla in många olika fraktioner och därmed minska sopberget. Det kom- posterbara avfallet kan enkelt samlas in och rötas till biogas som sedan kan användas för t.ex. uppvärmning eller drift av kollektivtrafik och därmed så småning- om fasa ut de fossila bränslena. Kollektivtrafiken bör förbättras kraftigt. Ökad närhet måste vara en ledstjärna i stadsplaneringen. Man bör skydda och bevara nuvarande grönområden och planera för nya i framtiden. Taxor och avgifter bör ändras så att de stimulerar resurssnål användning. Materialkretslopp och närsal- ternas kretslopp bör också slutas. Herr talman! Inom EU, varifrån vi nu får våra me- del, är det stora regionala skillnader. Tyskland håller på att lämna industrisamhället, medan andra områden, t.ex. Grekland och Portugal är kvar i bondesamhället. Detsamma gäller de östländer som nu söker inträde till EU. Relativt fattiga länder som Grekland, Irland och Portugal har en BNP som ligger under 75 % av genomsnittet inom EU. Dessa länder har fått stora stödsummor från EU under 1990-talet. Irland är av den anledningen ett starkt EU-positivt land. Stöd utgår även till de franska kolonierna i Stilla havet. EU:s budget omfattar ca 700 miljarder svenska kronor - en enorm summa. Ungefär hälften går till jordbruksstöd. Fusket med jordbruksbidragen inom EU beräknas ligga på 30 miljarder per år. Tobaksod- larna i Sydeuropa får 9 miljarder kronor per år i stöd, medan 0,1 miljard per år satsas på cancerförebyggan- de åtgärder. En tredjedel av EU:s budget går till olika struk- turstöd. Det gäller regionalpolitik och arbetsmark- nadsstöd. Sverige betalade 1996 ca 13 miljarder kro- nor netto till EU. Under åren 1995-1999 tar Sverige emot 11,9 miljarder i stöd från strukturfonderna. Ett villkor är dock att stat och kommuner skjuter till un- gefär lika mycket. Men det finns många kommuner, bl.a. i Norrlands inland, som tvekar att ta emot mål- stödet. De har ofta inte råd att skjuta till sin andel. Den s.k. additionaliteten innebär nämligen att motta- gande kommun eller region själv bidrar med 50 eller 70 %. Herr talman! Det är ofta de mest produktiva och exportinriktade delarna av landet som är i behov av en aktiv och stark regionalpolitik. En viktig orsak är att de enorma vinster, som flera har talat om här innan, som skapas exempelvis i Norrlands inland sällan återinvesteras inom regionen, utan i stället förs ut till statskassan och till huvudkontor i andra delar av lan- det. 20 % av vattenkraften produceras t.ex. i Jämt- land. Glesbygden betraktas ofta som improduktiv och som en kostsam börda för det tätbefolkade delarna av landet. Detta stämmer inte. Miljöpartiet de gröna ser att landsbygd och glesbygd är en betydelsefull resurs, bl.a. i utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart sam- hälle enligt Agenda 21. Herr talman! Den regionalisering som nu pågår, med stark koncentration till vissa områden, kan öka klyftorna ytterligare på grund av att andra områden är svagare och saknar egen kraft och dynamik för att åstadkomma en egen slagkraftig region gentemot Europa. Den enskilt mest lyckade regionalpolitiska sats- ningen under det senaste decenniet har varit uppbygg- naden av de regionala högskolorna runt om i landet. Andelen yrkesverksamma med eftergymnasial ut- bildning är uppemot 35 % i det expansiva Stock- holm-Uppsala-området, medan det t.ex. i Jämtland och Västernorrland är under 25 %. Högskolorna fun- gerar mer och mer som motorer för utvecklingen, och ungdomarna kan nu få utbildning nära sin hemort. Sverige har tidigare haft mindre regionala klyftor än t.ex. länder i Sydeuropa genom sin generösa soci- alpolitik med bl.a. a-kassa och förtidspensionering. Men den införda skatteutjämningen har nu slagit hårdare mot norra Sverige. Herr talman! Jag vill avsluta med att säga att jag är glad att utskottet ställer sig positivt till Miljöparti- ets motion om att öronmärka medel i regleringsbrevet till länsstyrelserna så att de regionala resurscentrerna för kvinnor får ekonomiska förutsättningar att kunna kvarstå. 0553513261108 N 2010-01-01 00:00:00 201354 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0949/#anf147