2348837 GL0949 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:49 Onsdagen den 17 december 1997/98 49 1997-12-17 00:00:00 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet 79C0EE82-BC67-4869-8271-6C973ACF20D9 1 KENT OLSSON (m) m Fru talman! Sällan eller aldrig har en svensk rege- ring misslyckats så kapitalt som dagens regering. Den har misslyckats med att få ned den rekordhöga arbets- lösheten. Arbetslösheten är i dag i stort sett lika stor som när regeringen tillträdde. Det stora vallöftet 1994 var att minska arbetslösheten. För de många som 1994 röstade på Socialdemokraterna och trodde på löftet om sänkt arbetslöshet är besvikelsen i dag stor. Visst har regeringen med olika typer av pensione- ringar lyckats att minska arbetslösheten för några. Ett nytt försök i denna genre görs i detta betänkande genom den s.k. generationsväxlingen. Tidigare hette åtgärden tillfällig avgångsersättning. Detta är ännu en åtgärd i floran av åtgärder för att statistiken skall se snygg ut. Att avveckla arbetskraften är regeringen bra på. Varför skall en regering som avvecklar kärnkraf- ten inte också kunna avveckla arbetskraften? Av- vecklingen av kärnkraften lär annars öka arbetslöshe- ten och öka elpriset samt försämra miljön, men vad gör det? Att det dessutom kostar flera miljarder som kunde ha använts bättre, t.ex. till att sänka skatter för företagare och löntagare, gör avvecklingen än mer beklaglig. I regeringens kortsiktiga men vad gäller åtgärder påhittiga politik gäller generationsväxlingen dessutom enbart under åtta månader. Vad som kommer sedan vet vi inte. Jag är helt övertygad om att någon ny helt okänd åtgärd kommer i stället. Regeringens politik för att få fler i arbete har helt misslyckats. Arbetskraften har under det senaste året minskat med 115 000 personer. Även antalet syssel- satta har minskat med ca 74 000 det senaste året. Antalet arbetstimmar per vecka minskade med 2,1 miljoner timmar och antalet anställda med 43 000. Detta är alltså den skakande sanningen bakom alla siffror när vi i tidningarna läser om att det går bra för Sverige. De sjunkande arbetslöshetssiffrorna beror alltså på pensioneringar, det s.k. kunskapslyftet och olika åtgärder. Enbart det s.k. kunskapslyftet minskar den öppna arbetslösheten med 2 %. Kunskapslyftet blir alltså ett lyft för regeringens statistikmakare, även om det inte blir ett lyft för alla dem som får det s.k. kunskapslyftet. Eftersom regeringens politik nu mest verkar vara en statistikpolitik ser det ju bra ut i arbets- löshetssiffrorna. Varför har regeringen misslyckats så kapitalt med att minska arbetslösheten? Ja, den förstår eller vill inte förstå företagens villkor. En politik som höjer skatten för företag kan knappast ge några fler jobb. En politik som konserverar den gamla arbetsrätten ger inte heller fler jobb. En politik där åtgärder konkurre- rar ut riktiga arbetstillfällen ger inte fler riktiga jobb. En politik som vinglar fram och tillbaka ger inte fler jobb. Först förlänger man sjukperioden för företagare. Sedan sänker man den tillbaka till den sjukperiod som var tidigare. Dessutom skriver man i detta betänkande att förändringen är företagsvänlig. Har ni hört något så fantastiskt? Om detta är företagsvänligt, varför gör man då försämringar? Detta är på något sätt ett cir- kusnummer i den högre skolan. En politik där människor genomgår genera- tionsväxlingar ger inte fler jobb. En politik där man måste gå och lyssna på LO innan man gör eventuella förändringar ger inte fler jobb. När exempelvis en så liten förändring som en överenskommen visstidsan- ställning, som skulle vara den nya förändringen av arbetsrätten, visar sig inte gillas av facket, vågar re- geringen inte gå in. Det ger heller inga jobb. Det är inte bara vi på den borgerliga kanten - mo- deraterna, folkpartiet och kristdemokraterna - som kritiserar regeringen i vår gemensamma reservation. Det görs allmänt av företagare, ungdomar och även av enskilda fackliga företrädare liksom faktiskt tidigare ministrar. Den tidigare vice statsministern Mona Sahlin sade för en tid sedan följande: Jag skulle vilja ha ett sär- skilt regelverk för småföretagare. Det skulle inbegripa enkla blankettförfaranden, lägre arbetsgivaravgifter, lägre skattesatser och en särskild arbetsrätt. Det är faktiskt så att Mona Sahlin också under en tid var arbetsmarknadsminister, så jag hoppas att hennes efterträdare lyssnar på vad den tidigare ar- betsmarknadsministern säger. Hon sade alltså att hon skulle vilja ha ett särskilt regelverk med enkla blan- kettförfaranden, lägre arbetsgivaravgifter, lägre skat- tesatser och dessutom en förändrad arbetsrätt. Det är intressant när ministrar avgår från regeringen, för då verkar det som om de tar fram de åsikter som de in- nerst inne kanske har haft. Kanske tycker Margareta Winberg likadant. Vi väntar med spänning på de förslag som i så fall kommer från henne. Låt mig ge några andra exempel. 80 % av svenska folket och 76 % av de socialdemokratiska väljarna tycker, enligt en Temo-undersökning, att facket inte har rätt att tvinga på ett företag kollektivavtal - apro- på detta som hänt i Mellansverige den senaste tiden. 71 % av ungdomar mellan 15 och 29 år skulle kunna tänka sig lägre ingångslöner, om det ger jobb. Två av tre företagare tycker att antalet regler har blivit fler de senaste åren. 50 % av företagarna tycker att det har blivit svårare att följa reglerna och att uppgiftsläm- nandet har ökat. Så några ord om regeringens arbetsmarknadspoli- tik. Som tidigare har nämnts införs nu i floran av åtgärder generationsväxling. Kommunal utväxlingsga- ranti och individuellt anställningsstöd tillkommer nu till de tidigare åtgärderna ALU, API, OTA, osv. - alltfler åtgärder och allt högre volymer för att dölja arbetslösheten. Få vet hur många olika åtgärder det finns. Men ett vet vi, och det är att regeringens krav på volym i dessa åtgärder skapar undanträngningsef- fekter. Det innebär att riktiga jobb försvinner. Enligt AMS ger framför allt rekryteringsstöd och utbildningsvikariat stora undanträngningseffekter. AMS klarar heller inte att nå målsättningen, trots stora ansträngningar. Och hör och häpna: AMS läm- nar tillbaka 1,5 miljarder kronor! Det beror på, säger man i senaste AMS-tidningen, att det finns en åtgärd- strötthet både bland arbetsgivarna och bland arbetsta- garna. Företagarna kan inte ta emot fler ALU eller API, och de arbetssökande är inte heller motiverade till fler API- eller ALU-platser som inte ger jobb. De ges ju ständigt bara nya åtgärder, åtgärder och åtgär- der för att inte bli utförsäkrade. Det visar att åtgärds- politiken har slagit helt fel. För oss moderater är det viktigt med en fokuserad arbetsmarknadspolitik inriktad på åtgärder som ger möjligheter till jobb efter åtgärder, dvs. kvalitativa åtgärder i stället för kvantitativa. Detta är än viktigare nu när det ser ut att bli svårigheter med rekrytering till vissa arbeten, trots den stora arbetslösheten. Till skillnad från regeringen har vi moderater i vå- ra motioner lagt fram flera förslag om hur arbetslöshe- ten skulle kunna minskas, så att det blir fler personer i jobb inom företagen. Vi vill ha en politik för fler och växande företag. Skatterna måste sänkas för företag och enskilda. Vi vill ha en mer flexibel arbetsmark- nad, en ny arbetsrätt som förstärker den enskildes rätt och vid nyanställning ge möjlighet till andra samver- kansformer än i dag. Endast de indisponibla delarna av LAS, semesterlagen och arbetstidslagen blir tving- ande. Vi vill ha en konkurrensutsatt arbetsförmedling, där privata arbetsförmedlingar konkurrerar på lika villkor. Vi vill ha en allmän arbetslöshetsförsäkring och ett utbyggt lärlingssystem. Vad gäller arbets- marknadspolitiska åtgärder föreslår vi som sagt en fokuserad arbetsmarknadspolitik, lärlingsprogram för arbetslösa ungdomar och skattereduktion för äldre som riskerar att bli arbetslösa. Som synes är detta en politik för fler jobb och minskad arbetslöshet. Till detta kan läggas att vi är övertygade om att tjänstesektorn kan tillföra tusentals jobb om det bara sker en förändring av skatterna. Det skulle vara intressant att höra vad arbetsmarknadsmi- nistern, som ju har varit ute och pryat inom tjänstesek- torn, säger om att ge möjlighet till en utökad tjänste- sektor inom den närmaste tiden. Det finns ju ett ut- redningsförslag från Dan Andersson kring detta. Vi väntar med spänning på att det genomförs. Därigenom kan man ge olika arbeten till människor. De har hjälpt gamla och, i många fall, barnfamiljer oerhört mycket. I Bohuslän har vi genomfört ett försök som heter HUMLA, och det har visat sig att det framför allt är människor mellan 25 och 45 år - barnfamiljer - som efterfrågar detta liksom också äldre människor. Vi hoppas att arbetsmarknadsministern i dag kan ge ett positivt besked, så att vi på det här sättet kan minska arbetslösheten. Låt mig fråga: Kommer det några konstruktiva förslag från regeringen? När man har läst igenom det tjocka betänkandet blir man oerhört tveksam. Jag skulle också vilja ställa en fråga till arbetsmarknads- ministern, som gäller den bortre parentesen. Vi har ju läst i tidningarna att Elving Andersson från Center- partiet och Margareta Winberg har fört en debatt om vad som gäller i frågan. Det skulle vara bra att få reda på om det som står i regeringens proposition gäller eller inte. Där står det faktiskt att man skall ha en bortre parentes. Gäller det inte kan man fråga: Är det så att inte ens arbetsmarknadsministern tror på sin egen politik, att man inom tre år skall få människor i arbete, och därför är beredd att ta bort den bortre parentesen? Tydligare kan det väl knappast åskådlig- göras hur misslyckad politiken är. Man tror inte ens på sin egen politik och därför vågar man inte ta bort den bortre parentesen, trots att det står att man skall göra det i den egna propositionen. Vad händer vad gäller arbetstiden? Kommer det en proposition om arbetstid? Vad händer när det gäl- ler övertiden? Kommer det en proposition om över- tidsuttaget, om vilket i stort sett alla företagare och även facket säger att man inte vill ha? Man frågar sig vad det finns för förslag från rege- ringen för att minska arbetslösheten, inte bara utöka ett antal åtgärder utan för att minska arbetslösheten. Ämnar man ställa sig bakom EU:s rekommendationer att sänka skatten för företagsamheten, som togs upp nu i Luxemburg? Ämnar man förändra arbetsrättsreg- lerna enligt Essenfördraget? Ämnar man följa EU:s förslag för bättre småföretagsamhet, innebärande bl.a. avregleringsnämnd, kortare handläggningstider, mer flexibel arbetsmarknad, moms som inbetalas kvar- talsvis, osv.? Dessa rekommendationer har ju Sverige ställt sig bakom. Man har ju nu unikt nog också utnämnt en arbets- marknadsambassadör. Den tidigare landshövdingen i Älvsborgs län, Bengt K Å Johansson, skall numera vara den som företräder när det gäller arbetsmark- nadsfrågor i EU. Man får då hoppas att Bengt K Å Johansson inte bara skall åka ut, som det sades nå- gonstans, och tala om Margareta Winbergs lyckade arbetsmarknadspolitik. Lyckad för vem? Inte för de svenska arbetslösa. I stället hoppas jag att han faktiskt tar till sig det som sägs ute i EU och de exempel som visar hur arbetslösheten har minskat i England och i andra länder. Man får hoppas att lyhördhet är det nya tecknet från regeringen. Fru talman! Jag skall avslutningsvis be att få yrka bifall till reservationen 1 och reservationen 8 under mom. 2. Jag nöjer mig med detta för att vi inte skall få en alltför lång votering i dag, men jag står givetvis bakom alla våra övriga reservationer. 046703152205 N 2010-01-01 00:00:00 201208 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0949/#anf1