2348836 GL0948 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:48 Tisdagen den 16 december 1997/98 48 1997-12-16 00:00:00 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar FEBA995E-4A47-414F-8512-D7B3AB9511DD 75 DAN ERICSSON (kd) kd Herr talman! Som jag påpekade i den förra debat- ten har regeringens ordning med att lägga fram en särproposition samtidigt med budgetpropositionen stökat till det hela en del. Jag har därför i den förra debatten nämnt några principiella ståndpunkter kring jordbrukspolitiken som jag nu inte tänker upprepa. Vad gäller föreliggande förslag bygger det på de budgetramar som riksdagens majoritet har antagit. Eftersom vi kristdemokrater hade en högre ram för utgifterna avseende jordbruket deltar vi ej nu heller i beslut som berör anslaget. Jag skall också i denna debatt påminna om att vårt parti ej har ordinarie le- damot i utskottet, varför det ej varit möjligt att avge reservationer eller särskilda yttranden i utskottet utan vi lägger fram våra synpunkter direkt här i kammaren. I vår budgetmotion tog vi bl.a. upp frågan om för- enkling av administration av kartavgiften - en avgift som vi för övrigt menar ej skall belasta jordbrukarna. Vi motsatte oss införandet av denna avgift. Nu har riksdagsmajoriteten beslutat om avgiften, och då har vi i konstruktiv anda föreslagit en förenkling av ad- ministrationen av densamma. Inte heller på denna punkt har utskottsmajoriteten funnit det värt att föra det till beslut. Moderaterna i utskottet har dock haft vänligheten att följa upp vårt motionskrav, och man tillstyrker motionen enligt reservation 3, som jag således yrkar bifall till. Ett tips till dem som arbetar med det här är att gärna titta på upplägget i motionen för hur det här skall administreras. Det skulle bli betydligt billigare än det sätt som man hanterar det på nu. Regeringen aviserar nu en översyn av organisatio- nen av jordbruksadministrationen. Vi är övertygade om att en sådan genomgång kan leda till stora effek- tivitetsvinster. Från Kristdemokraternas sida har vi föreslagit att frigjorda resurser vid effektivisering av den totala jordbruksadministrationen skall användas för registerhållningskostnader - nu aktuellt är främst djurdatabasen. Inte heller kostnaderna för detta regis- ter skall enligt vår uppfattning belasta jordbrukarna. Vidare skall enligt vår uppfattning frigjorda ad- ministrationsmedel ställas till förfogande för fortsatt uppbackning av avbytartjänsten. Vi beklagar från Kristdemokraternas sida att regeringen med riksda- gens stöd nu avvecklat stödet till avbytarverksamhe- ten. För mjölkgårdar är avbytarverksamheten helt nödvändig för att möjliggöra ett normalt liv för jord- brukarna. Det är ytterligt märkligt att regeringen till- sammans med Centerpartiet fullföljt denna sociala nedrustning. För vår del är vi beredda att på nytt stötta avbytarverksamheten. Detta ser vi som en del i ett tidigare ingånget avtal med Sveriges bönder. Det är märkligt att utskottet inte ens kommenterar denna fråga i sitt betänkande. Kostnaderna för det djurregister som nu upprättas, främst av arbetsmarknadspolitiska skäl, föreslår rege- ringen skall belasta lantbrukarna. Detta är inte en riktig politik. Det är inte den enskilde lantbrukaren som skall bära kostnaderna för registerhållning som hör samman med EU-krav, särskilt inte som regering- ens handläggning innebär onödiga kostnader. Rege- ringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om finansiering av djurregistret. Jag vill här och nu passa på att fråga utskottsma- joriteten om man kommer att agera för att få en för- ändring till stånd. Jordbruksverkets blanketter är ju redan utskickade. Jag har sett dem. Jag har också sett anvisningarna, och jag kan förstå att en del kliar sig i huvudet efter detta. Jag funderar på om regeringen på ett handfast sätt tänker agera för att underlätta lant- brukarnas situation. Inge Carlsson, som är utskottsmajoritetens före- trädare, kanske kan ge ett besked på denna punkt. Jag tror att många skulle se positivt på ett besked som innebär en förenkling och förändring av detta. Herr talman! Jag hade inte tänkt söka strid med Centerpartiet i debatten, men Marie Wilén gjorde sådant våld på sanningen i ett tidigare replikskifte att jag måste ta upp den frågan. Hon hävdade att Center- partiet hade agerat emot detta djurregister. Jag tog fram den tilläggsbudget som behandlades här i kam- maren för inte så länge sedan. Jag noterar där att det finns två reservationer i just djurregisterfrågan, en från moderaterna och en från kristdemokraterna. De sammanfaller. Jag kan läsa innantill från Kristdemokraternas re- servation i det sammanhanget. Detta är vårt förslag till text: Finansutskottet delar de synpunkter som fram- förs i motionen från Kristdemokraterna. Regeringen föreslår att driftkostnaderna för det djurregister som nu upprättas skall belasta lantbrukarna. Detta är enligt utskottets mening inte en riktig politik. Det är inte den enskilde lantbrukaren som skall bära kostnaderna för registerhållning som hör samman med EU-krav. Re- geringen bör återkomma till riksdagen med förslag som tydliggör att ökade kostnader som hör samman med EU-krav skall bäras av staten. Det gäller både den nyligen införda kartavgiften och det nu aktuella djurregistret. Riksdagen hade alltså möjlighet att avvisa rege- ringens förslag. Centerpartiet gjorde inte det. Det fanns ingen reservation från Centerpartiets sida när riksdagen behandlade frågan. Det vet Marie Willén. Ändå försöker hon på det sätt som hon gjorde tidigare mörka den inställningen. Det är bättre att stå för dåliga beslut, Marie Wil- lén. Än bättre är att ni ändrar er och redovisar varför ni har gjort det. Försök inte att på detta sätt vilseleda oss om vad som faktiskt händer i riksdagen i den frågan. Eftersom jag ändå kommenterar Centerpartiet kan jag ta upp två frågor till. Det hävdades att man nu ställer sig positiv till den Björkska utredningen. Man nämnde speciellt energibeskattningen, som föreslås jämställas med energibeskattningen i tillverkningsin- distri. Lantbruksföretagen skulle ha samma förmåner som tillverkningsindustrin och alltså beskattas lättare. Också på sådana förslag har Centerpartiet haft möjlighet att rösta. Vi kristdemokrater har framfört det tidigare. Det är ett tag sedan. Det fanns en möjlig- het att göra dessa förändringar. När vi får en utredning från en tidigare centerpar- tistisk riksdagsledamot backar man upp förslagen. Det är möjligt att det är en bra modell. Det kan vara ett tips till regeringen. Lägg gärna utredningar på tidigare centerpartistiska riksdagsledamöter, för då kommer Centern att så småningom följa de förslagen. Det är utmärkt. Men varför inte agera då förslagen faktiskt finns för behandling i riksdagen? Samma sak gäller ett fullständigt användande av miljöstödet. Det fanns faktiskt tillfälle att påbörja detta tidigare. Marie Wilén berömmer sig av att vi är där nu och säger att vi fixar det. Centern har faktiskt tidigare röstat emot förslaget. Det är verkligheten. Herr talman! I takt med att svenska livsme- delsprodukter blir kända ute i Europa ökar förutsätt- ningarna för export. Det är därför angeläget att på olika sätt göra dessa produkter kända. Det gäller inte minst de ekologiskt producerade livsmedlen. Därför menar vi att det är angeläget att tillföra anslaget för exportfrämjande åtgärder ytterligare resurser. Jag vill säga något kort principiellt om jordbruks- politiken också i detta budgetsammanhang. Nyligen - i oktober - behandlade riksdagen ett annat jordbruks- betänkande, där det hävdas att det råder samstämmig- het om målen med jordbrukspolitiken. Så är det inte. Vi ser i stället att det finns en skillnad mellan dem som ser jordbruksnäringen som en nödvändighet för en fortsatt levande landsbygd och som en livsmedels- resurs i det globala perspektivet och dem som ser på jordbruket som en näring bland alla andra. För vår del vill jag återigen slå fast att fortsatt jordbruksproduktion i Sverige såväl som i övriga EU- länder är en nödvändighet. Nationellt gäller det såväl för att målsättningen om att hela Sverige skall kunna uppnås som för att garantera en fortsatt inhemsk livs- medelsförsörjning. Vad gäller skogen, slutligen, har regering och riksdag tidigare markerat att man vill ha en ägarstruk- tur i det svenska skogsbruket som innebär att ökat enskilt ägande bör stimuleras till skillnad från ökat storbolagsägande. Den beskrivning av förändringen av ransoneringsregeln som regeringen aviserar kan inte sägas ligga i linje med denna inriktning, snarare tvärtom. När storbolag köper till skogsmark berörs de fortfarande inte av ransoneringsregeln, eftersom de tilläggsköpta hektaren räknas in i det totala skogsin- nehavet. Sänkningen från 100 till 50 hektar kan ses som ett försök att motarbeta "klipparna". Åtgärden kan utgöra ett hinder för denna typ av verksamhet, men för att komma åt problemet på allvar borde hela regelverket ses över. Det bästa och enklaste är sannolikt att man ser över föreskrifterna till skogsvårdslagen. Regering- en borde enligt vår uppfattning ta ett sådant initiativ. Vad gäller reservation 5, som berör ändring av skogsvårdslagen, kan jag säga att vi kommer att avstå vid en eventuell omröstning, eftersom vi vill ha en översyn av regelverket. 0184488075016 N 2010-01-01 00:00:00 201070 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0948/#anf75