<anforande>
<dok_hangar_id>2348836</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0948</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:48 Tisdagen den 16 december</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>48</dok_nummer>
<dok_datum>1997-12-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmän miljö- och naturvård </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9F599BBA-5DED-4334-8CD9-68D9D63E6FE4</anforande_id>
<anforande_nummer>109</anforande_nummer>
<talare>LENNART DALÉUS (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag ställde en fråga tidigare från ta-
larstolen om varför Vänsterpartiet tycker att man skall
vänta till sommaren år 2000 med att ge sig in på ge
miljöorganisationerna möjlighet att aktivt delta i bio-
teknikinformationsarbetet.
Den andra frågan följer av Hanna Zetterbergs an-
förande, fru talman. Hon tar upp många saker som
kräver pengar, alternativt kräver de ett annat regel-
verk. Det är de två instrument som man har att arbeta
med: ekonomi eller lagstiftning.
När Hanna Zetterberg nu ser bristerna i ekonomin
- en del kan man hålla med om i någon mening - hur
har Hanna Zetterberg och Vänsterpartiet kompenserat
detta genom åtgärder i det ryktesvisa miljöbalksför-
slaget för att matcha bristen på pengar? Det gäller
såväl saneringen av miljöskadade områden som lag-
stiftning t.ex. för att ålägga kommunerna olika saker
när det gäller miljörådgivare? Hur har man alltså
matchat det i det ryktesvisa förslaget?
</anforandetext>
<intressent_id>0200003128803</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>201104</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0948/#anf109</protokoll_url_www>
</anforande>
