<anforande>
<dok_hangar_id>2348835</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0947</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:47 Måndagen den 15 december</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>47</dok_nummer>
<dok_datum>1997-12-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anslag inom socialförsäkringsområdet </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>F5AF9F83-B8BE-4AA7-B354-D2811DC08A2E</anforande_id>
<anforande_nummer>11</anforande_nummer>
<talare>SIGGE GODIN (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Vi vet att landstingen har underskott
och att de inte ens blir hjälpta av de s.k. Perssonpeng-
arna, så det är liksom ingen lösning. Som jag sade till
Karin Israelsson löses inte problemet genom att man
fördelar 600 miljoner kronor i rehabiliteringsmedel.
Marie Engström brukar vara väl påläst och vet
alltid vad Vänsterpartiet tidigare har tyckt. Ni har
faktiskt tyckt att det gick att använda de här medlen -
genom att spara på sjukpenningkontot kan de använ-
das. Det handlar då om att förhandla med landstingen
om att korta köerna och att rehabilitera fler. Medlen
skall hanteras på ett sådant sätt att de får de effekter
som socialförsäkringsutskottet och Sveriges riksdag
menar att de skall få.
Fortfarande undrar jag: Varför har ni ändrat er?
Vad finns det för skäl till det? Vi har ju tidigare haft
samma uppfattning i frågan.
</anforandetext>
<intressent_id>0108070243108</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>200751</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0947/#anf11</protokoll_url_www>
</anforande>
