2348835 GL0947 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:47 Måndagen den 15 december 1997/98 47 1997-12-15 00:00:00 Anslag inom socialförsäkringsområdet B4CD3351-5673-4BB0-8968-972D970B5B0E 1 GULLAN LINDBLAD (m) m Fru talman! Jag ber om överseende med min något kraxiga röst i dag. Vad göras kan är allaredan gjort när det gäller an- slagen till de olika utgiftsområdena, eftersom bud- getramarna redan är fastlagda. Dagens debatt kan därför i huvudsak endast behandla partiernas princi- piella inställning i socialförsäkringsfrågorna under de olika utgiftsområdena, de särskilda yttranden vi gjort i anledning därav och de reservationer som inte berör anslagen. Vi moderater i utskottet har i ett särskilt yttrande förordat en annan inriktning av den ekonomiska poli- tiken och budgetpolitiken. Vi anser att människors sociala trygghet skulle öka genom att hushållen finge en större ekonomisk självständighet, bl.a. genom skattesänkningar framför allt för låg- och medelin- komsttagarna. Med litet mer pengar kvar i den egna portmonnän skulle människor ges ökat utrymme för egna tilläggsförsäkringar utöver en god grundtrygghet genom en allmän försäkring. I reservation nr 1, som jag nu yrkar bifall till och endast till denna för att spara kammarens tid, säger vi att det är nödvändigt att i grunden förändra de nuva- rande trygghetssystemen. Systemet skall vara robust och stabilt och garantera en god grundtrygghet för alla. Det skall finnas en klar koppling mellan avgifter och förmåner. Socialförsäkringssystemet kan antingen utformas som en obligatorisk försäkring vid inkomst- bortfall p.g.a. sjukdom, skada eller arbetslöshet och kombineras med individuella tilläggsförsäkringar eller som ett system med sparkonton, välfärdskonton eller hur vi nu vill benämna dem. Fem av riksdagens partier har glädjande nog kun- nat enas om ett krav på en genomgripande utredning av socialförsäkringssystemet. Det har varit alltför mycket lappande och lagande i gamla system, och tidigare utredningar har inte varit tillräckligt genom- gripande. Detta har gjort att systemet är krångligt och mycket svårt att överblicka för den enskilde. Även om de olika partierna redovisar olika syn på de framtida socialförsäkringarnas utformning borde det vara möj- ligt att åstadkomma en reformering av de olika er- sättningssystemen. Gick det att komma överens om en pensionsreform - även om födslovåndorna verkar vara mycket svåra - borde det gå när det gäller social- försäkringarna i stort. I vårt särskilda yttrande rörande anslagen redogör vi för våra besparingar som har som mål att ytterligare betona arbetslinjen i socialförsäkringarna och skall ses mot bakgrund av våra skattesänkningsförslag och vår uppläggning av det finansiella samarbetet, FINSAM. Våra besparingsmål kan uppnås bl.a. genom att vi säger nej till höjda ersättningsnivåer, genom ytterliga- re en karensdag i sjukförsäkringen, genom att per- sonskador till följd av trafikolyckor förs över till trafikförsäkringen, genom en effektiv kontroll mot fusk och överutnyttjande och genom förändrad be- räkningsgrund för sjukpenningen. Jag är förvånad över att regeringen nu säger sig ha så gott om pengar att den inte följer de förslag röran- de sjukpenningberäkningen som den själv begärt av en särskild utredare och där en proposition var avsedd att lämnas i höst. På detta område anser sig regeringen tydligen ha mycket god råd men inte med att t.ex. återge änkorna deras pensioner! Det rör sig nämligen om ungefär samma summa, ca 900 miljoner kronor. Hur är det med prioriteringarna inom socialförsäk- ringarna, socialförsäkringsministern? Det är förstås LO som styrt regeringen igen! Det är bra att regeringen äntligen tog sitt förnuft till fånga när det gäller sjuklöneperioden. Det var ju mer eller mindre ett dråpslag, särskilt mot mindre företag. Men flera partier anser att ändringen tillbaka till det tidigare systemet bör ske redan den 1 januari 1998, och inte i april. Det är nog svårt för småföreta- gen ändå att klara sin situation. Vi anser också - tillsammans med Folkpartiet li- beralerna och Kristdemokraterna - att försäkringen mot kostnader för sjuklön måste förbättras. Det är alltför få i dag som anser sig ha råd att ta försäkring- en. Vi anser vidare att karensdagsreglerna måste för- bättras för personer som har flera arbetsgivare liksom sjukpenningförsäkringen för personer med timan- ställning och blandade inkomster. Det blir allt vanli- gare att människor har både en anställning, kanske flera anställningar, och driver eget företag. Men soci- alförsäkringarna är de facto konstruerade för lönein- komster, helst inkomst från heltidsanställning på en och samma arbetsplats. Inser inte utskottsmajoriteten och regeringen att vi måste förändra socialförsäkring- en så att den passar den moderna tiden? Den största diskussionsfrågan under utgiftsområde 10 har gällt förslaget om FINSAM, dvs. finansiellt samarbete mellan försäkringskassan, socialvården, landstingen och arbetsförmedlingen. Regeringen har efter press från övriga partier tagit ett steg i rätt rikt- ning - det kanske närmast är utskottsmajoriteten som har gjort detta - och frångått den lösliga projektmo- dellen som presenterades i propositionen. Men ma- joritetsförslaget omfattar ju enbart de s.k. rehabilite- ringspengarna om drygt 800 miljoner kronor. Dessa har naggats hårt i kanten genom att 200 miljoner kronor skall gå till administration. Det blir alltså inte särskilt mycket pengar kvar. Vi moderater vill precis som reservanterna i reser- vation 6 att försäkringskassan skall kunna använda kostnaderna för sjukpenning liksom de medel som frigörs genom besparingar till såväl vård som medi- cinsk rehabilitering. Denna riktiga FINSAM-modell skulle minska sjukpenningkostnaderna väsentligt men framför allt minska mänskligt lidande. Vi har valt att uttrycka vår uppfattning i ett särskilt yttrande, eftersom vi inte aktivt vill stödja regeringens förslag till medelsfördelning inom anslaget i övrigt. Vi har dock exakt den uppfattning som framgår av reservation 6. När det gäller försäkringskassornas arbetssituation vill jag säga att vi har fått mycket oroande rapporter från kassorna. Detsamma gäller inte minst det uttalan- de som JO, vid den hearing som vi genomförde för någon tid sedan, gjorde om tilltagande rättsosäkerhet i bedömningarna. Detta har gjort att vi moderater i vårt budgetförslag har anvisat 200 miljoner kronor att användas till administrationskostnader. Utskottsma- joriteten har tagit 200 miljoner kronor av rehabilite- ringspengarna till administration. Hur kan ni försvara detta? Vidare några ord om arbetsskadeförsäkringen, som ligger utanför statsbudgeten. Vi moderater har sedan länge förordat en modell där arbetsgivaren tecknar en obligatorisk arbetsskade- försäkring för sina anställda. Detta kommer att ge företagen ett ökat incitament att förbättra arbetsmiljö- erna, eftersom det då skulle finnas ett direkt samband mellan den enskilde arbetsgivarens utgifter för arbets- skadeförsäkringen och skadeutfallet. Till sist kan jag notera att vi glädjande nog har fått enighet i utskottet för en motion av mig själv m.fl. om kvinnors rätt till en rehabilitering som är likvärdig med vad som gäller för männen - en fråga där det borde ha hänt mycket mera, eftersom utskottet redan budgetåret 1994/95 gav regeringen detta önskemål till känna. Låt oss nu hoppas att något verkligen kommer att ske i den här frågan. Fru talman! Jag har avsiktligt med hänsyn till kammarens tid inte vidrört alla de reservationer och särskilda yttranden som avgivits vid betänkandet, men vi står naturligtvis bakom de uppfattningar som vi där har redovisat. 0816308745507 N 2010-01-01 00:00:00 200741 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0947/#anf1