2348834 GL0946 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:46 Fredagen den 12 december 1997/98 46 1997-12-12 00:00:00 Utbildningsfrågor 58E36734-E1D3-4F61-AB0C-332F889893A8 9 GUNNAR GOUDE (mp) mp Herr talman! Regeringen har föreslagit att de övergripande bestämmelserna för barnomsorgen och skolan skall flyttas från socialtjänstlagen till skolla- gen. Barnomsorgen skall få sin egen läroplan, inord- nas i skolväsendet och integreras med grundskolan. Därmed skulle ytterligare en byggsten vara på plats i den organisation som skall utgöra basen för det livs- långa lärandet. Detta är det kanske viktigaste inslaget i de propositioner som vi skall behandla här i dag. Grundskolan och gymnasieskolan har fortfarande stora svårigheter, främst beroende på för låga anslag som har kommit som en följd av den ekonomiska politiken under en följd av år. Nedskärningarna i kommunernas anslag har lett till betydande svårighe- ter i skolan. Gymnasiet lider dessutom av sviterna efter en alltför hastigt genomförd gymnasiereform. Det är mot denna bakgrund förståeligt att rege- ringens förslag utöver förslaget om reformer av barn- omsorgen huvudsakligen handlar om åtgärder för att rätta till uppkomna brister. Problemen har till en viss del orsakats av tidigare skolpolitiska beslut, men framför allt är de resultatet av den ekonomiska politi- ken. Nedskärningarna har lett till att barn med speciel- la behov inte har fått det stöd som de enligt skollagen har rätt att få. Det kanske största problemet i sammanhanget är att den relativt stora grupp elever som behöver extra stöd för att lära sig läsa och skriva, elever med speci- fika läs- och skrivsvårigheter, inte får tillräckligt stöd. Effekterna kan vara förödande för de här eleverna och för deras möjligheter att följa undervisningen i övriga ämnen. Risken är stor att de slås ut på ett tidigt stadi- um i skolan. De får en mycket dålig start. Problemet har uppmärksammats i årets budget. De fyra miljarder som regeringen tillskjuter som en för- stärkning till kommunerna öronmärks visserligen inte, men de här barnen uppmärksammas speciellt i rege- ringens skrivningar om resurstillskottets användning. Miljöpartiet har i sin budget anslagit särskilda medel för insatser för dessa elever i form av speciallärare, utbildning av alla lärare i dyslexi, hjälpmedel osv. Dessutom har Miljöpartiet gjort bedömningen att det kommunala bidraget generellt måste höjas mer än vad regeringen har föreslagit. Kommunerna kan inte klara sin uppgift med de resurser som de får i årets budget. Med vårt budgetförslag hade situationen blivit märkbart bättre. Förekomsten av mobbning i en skola är ett tecken på att skolan inte fungerar bra. Miljöpartiet har sedan mandatperiodens början krävt lagstiftning i vilken kravet på effektiva åtgärder mot mobbning slås fast. I år kom äntligen detta förslag från regeringen, vilket vi självfallet stöder. Vår motion om mobbning avser vilka skrivningar som bör införas i läroplanerna i anslutning till lagändringen, varvid vi särskilt betonar vikten av att mobbningsfrågan integreras i skolans allmänna arbete för att ge eleverna ett demokratiskt synsätt. Sedan några ord om förskoleklasserna. Miljöpar- tiet har i flera motioner tidigare krävt att barnomsor- gen skall få en pedagogisk planering med vissa grundkrav inskrivna samt ordnad tillsyn, så att alla barn i förskoleverksamheten kan garanteras goda utvecklingsmöjligheter. Möjligheter till föräldramed- verkan skall tas till vara på ett bättre sätt. Vi vill inte föra ned grundskolepedagogiken i förskolan. I barn- omsorgens undervisningsmetod skall leken stå i cent- rum, och det skall tas stor hänsyn till barnens indivi- duella olikheter och utvecklingstakt. Regeringens förslag om att genomföra detta i två steg - först föra in sexårsverksamheten och sedan ett- femårsverksamheten - ser vi som olyckligt. Risken att sexårsverksamheten blir alltför influerad av grundsko- leverksamhetens krav är uppenbar, och helhetspers- pektivet på barnets utveckling går lätt förlorad om man startar i galen ände. Förslaget om förskoleklass är dessutom alltför hastigt hopkommet. Ett tecken på detta är att man har glömt friskolorna och deras möj- ligheter till kontinuitet i verksamheten. Kommunen skall enligt förslaget enväldigt bestämma om tillstånd till föreskoleklass. En fristående skola, t.ex. en Wal- dorfskola, som har förskola och grundskola kan med regeringens förslag inte hävda rätten att själv handha även sexårsverksamheten, alltså förskoleklasser. Jag anser att det naturligaste vore att en friskola med grundskola också automatiskt skall kunna ha försko- leklass om den så önskar. Miljöpartiet yrkar därför avslag på regeringens förslag om förskoleklass med motiveringen att förslaget bör förberedas bättre och tas fram tillsammans med ett förslag som omfattar hela barnomsorgen och naturligtvis inkluderar en bra lösning även för de barn som avser att fortsätta i en fristående skola. En annan fråga som tas upp i propositionen gäller bristerna i skolmaten. Det är, liksom mobbning och läs- och skrivsvårigheter, ett uttryck för att skolans allmänna kvalitet sviktar. Trots att Miljöpartiet nor- malt hävdar ett decentraliserat beslutsfattande med ökat självbestämmande i kommunerna, yrkar vi bifall till förslaget om obligatoriska och kostnadsfria målti- der i grundskolan. Vi gör det med hänsyn bl.a. till att grundskolan har allmän skolplikt. Vi vill dock till detta krav också ställa krav på kvaliteten på skolma- ten. Det skall finnas möjligheter till vegetarisk kost och ekologiskt producerade livsmedel. Barnen skall inte bara ha mat, de skall också ha bra mat. I dag handlar budgeten alltså mycket om att åtgär- da problem, både små och stora. Regeringens förslag till uppluckring av timplanerna kan också ses som ett sådant lösningsförslag. Behovet av att individualisera undervisningen så att utrymme skapas för elever med speciella behov möts med möjligheten att använda timplanerna på ett flexibelt sätt. De elever som behö- ver litet mer tid för undervisning i ett visst ämne kan få det. Det är bra. Naturligtvis öppnar det också upp för en profilering inom områden som skolan är spe- ciellt bra på eller inom områden som någon elev vill ägna speciellt intresse. Vi stöder regeringens förslag på denna punkt. På några punkter uttrycker regeringen uppfatt- ningar om själva innehållet i skolans undervisning. Ett exempel är förslaget att öka antalet timmar för idrott och slöjd i grundskolan. Förslaget har rests av Miljö- partiet tidigare, och vi välkomnar naturligtvis änd- ringen. Men vi skulle också vilja att ämnet hemkun- skap får ett utökat timantal. Hemkunskap får en väx- ande betydelse i takt med teknikutvecklingen som berör vardagsbestyren i hemmet, livsmedelsproduk- tionen och valen av livsmedel. Vi ser också ett ökat behov av kunskap hos eleverna om familjens livsvill- kor. Vi föreslår en ökning av ämnet hemkunskap och stöder i övrigt regeringens förslag på denna punkt. Skolans problem är alltså många och tyvärr till stor del ett resursproblem. Lärare och skolledning kan inte hålla en hög kvalitet i skolarbetet med otillräckli- ga resurser. Mitt intryck är väl ändå att man inom grundskolan och gymnasiet genom slit och ideella insatser, inte minst från lärarna, har hållit kvaliteten snarare över än under vad samhället har rätt att vänta sig med de anslag och det stöd från olika myndigheter som i dag ges. En positiv utveckling på sikt mot ett långsiktigt hållbart samhälle kräver emellertid betyd- ligt bättre resurser med stabilare och bättre arbetsbe- tingelser än vad dagens skola erbjuder. Jag yrkar bifall till samtliga de reservationer som Miljöpartiet under dagen kommer att ta upp. Det gäller reservation 2 under mom. 1 och 37 i utbild- ningsutskottets betänkande 5, reservation 7 under mom. 27, 36 och 37 i utbildningsutskottets betänkan- de 1 och reservation 5 under mom. 4 i utbildningsut- skottets betänkande 7. 0281408160607 N 2010-01-01 00:00:00 200606 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0946/#anf9