<anforande>
<dok_hangar_id>2348834</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0946</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:46 Fredagen den 12 december</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>46</dok_nummer>
<dok_datum>1997-12-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utbildningsfrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>AAABCE0E-4089-4E2B-9CC9-B070F36E6EB5</anforande_id>
<anforande_nummer>51</anforande_nummer>
<talare>MARIANNE CARLSTRÖM (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag tänker tala om hemkunskap och
framför allt om motion Ub6.
I betänkandet säger utskottet att hemkunskapsäm-
net är viktigt och att ämnet skall ge praktiska och
teoretiska kunskaper. Kunskaper om sambanden
mellan livsstil, mat, hälsa och miljö har betydelse för
folkhälsan och folkhushållet. Undervisningen i hem-
kunskap skall ge sådana kunskaper. Och så påminner
man om att ämnet inte fick någon reduktion vid läro-
plansreformen.
Detta låter ju väldigt positivt, men hur ser det
egentligen ut i verkligheten? Hemkunskap finns bara i
grundskolan och har det lägsta timantalet av de prak-
tisk-estetiska ämnena. Dessutom är hemkunskap det
enda ämne där icke behöriga lärare äger rätt att un-
dervisa. Hur ser utskottet på detta? Den att-satsen i
vår motion berörs inte med ett enda ord i betänkandet.
Är det inte dags att utvärdera hur undervisningen i
hemkunskap sker på låg- och mellanstadiet, att verkli-
gen ta reda på om målen uppfylls?
Frågan är om den nationella handlingsplanen för
nutrition uppfylls om man talar och handlar som om
en utökning av ämnet idrott skulle lösa folkhäl-
soproblemen. Vi vet ju att många elever, och vuxna
med för den delen, inte inser det direkta sambandet
mellan kost och hälsa.
I ämnet hemkunskap finns unika tillfällen att
kombinera teori och praktik. Det bästa sättet att lära
är att se hur teorin fungerar i praktiken. I hemkunskap
mäter man olika mängder, räknar priser och närings-
ämnen. Då ser eleverna hur matematiken och svens-
kan fungerar i både teori och praktik. Jag har sett
många elever som har högsta betyg i matematik men
som ändå inte klarar att mäta upp   dl i praktiken.
I veckan kunde vi läsa om en skola där man har
teoretisk slöjd - säkert ett bra sätt att spara pengar på
kort sikt. Men uppfyller man målen? Och får man ut
de positiva effekter på inlärning som en praktisk un-
dervisning faktiskt ger?
Kvinnomaktutredningen kom i förra veckan med
ett delbetänkande som visar att jämställdheten i
många äktenskap tar slut i samband med det första
barnets födelse. Det handlar naturligtvis om en om-
ställning av familjesituationen, men det handlar också
om attityder och framför allt om kunskap, kunskaper
som underlättar det dagliga livet. Detta är kunskaper
som förvärvas i ämnet hemkunskap.
Hemkunskap för alla startade en gång därför att
kvinnorna gick ut i förvärvsarbete. Och nu, när så
många kvinnor arbetar utanför hemmet, försämras
undervisningen.
Antalet butiker med snabbmat har ökat lavinartat
de senaste åren. Det kan vara ett bra alternativ ibland,
men även inköp av snabbmat fordrar kunskap för att
man skall göra ett bra val.
Till sist, herr talman: Jag är övertygad om att en
satsning på hemkunskap i skolan kommer att ge stor
utdelning när det gäller folkhälsan, jämställdheten och
hushållens ekonomi, både nu och i framtiden.
</anforandetext>
<intressent_id>0810673119603</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>200648</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0946/#anf51</protokoll_url_www>
</anforande>
