<anforande>
<dok_hangar_id>2348834</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0946</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:46 Fredagen den 12 december</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>46</dok_nummer>
<dok_datum>1997-12-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utbildningsfrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>ABB1744B-11F5-4AE9-81B2-F0409713C89B</anforande_id>
<anforande_nummer>39</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Som jag sade kan jag garantera Britt-
Marie Danestig att det inte bli några minskningar av
statsbidragen till kommunerna. Däremot hoppas jag
att kommunerna använder sina resurser på ett bra sätt.
Om antalet barn i barnomsorgen minskar och antalet
barn i grundskolan ökar bör resurser rimligen föras
över från barnomsorgen till grundskolan. Det är också
vad man gör ute i kommunerna.
De problem som Britt-Marie Danestig pekar på
ser jag också allvarligt på. De visar på behovet av
resurser för kommunerna, så att de kan satsa på det
som inte går i repris. Barndom går inte i repris. Barns
behov finns här och nu, och de går inte att skjuta på
framtiden. Därför är det nödvändigt att barnen priori-
teras när det nu finns möjlighet att satsa nya resurser i
kommunerna. Barn, gamla och sjuka har behov som
vi inte kan skjuta på framtiden. De har behov som
måste få tillfredsställas här och nu. Det är deras behov
som skall stå i första ledet när det nu finns möjlighet
att utöka resurserna och höja kvaliteten. Det gäller
skola, vård och omsorg.
</anforandetext>
<intressent_id>011731125914</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>200636</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0946/#anf39</protokoll_url_www>
</anforande>
