2348834 GL0946 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:46 Fredagen den 12 december 1997/98 46 1997-12-12 00:00:00 Utbildningsfrågor 04EC0C92-C2AF-4336-9647-7B246C01AB02 10 INGER DAVIDSON (kd) kd Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till re- servation 4 under mom. 16 och 25 i utbildningsutskot- tets betänkande 5. Jag tänker ägna mina få minuter till de frågor som detta betänkande handlar om. Kristdemokraterna är positiva till att den utveck- ling som pågår ute i kommunerna med en integrering av verksamheten för sexåringar nu formaliseras på det sätt som görs. För oss är markeringen viktig, att det är en skyldighet för kommunerna att erbjuda sexåringar plats i förskoleklass men att det är frivilligt för ele- verna att delta. Vår inställning är nämligen att skol- starten bör vara individuellt flexibel. Vi delar inte Ola Ströms uppfattning att ju tidigare skolstarten sker desto bättre är det. Varje barns behov och möjligheter skall prövas och bedömas av föräldrarna tillsammans med förskole- och skolpersonal. Då grundläggs redan från början ett förtroendefullt samarbete mellan hem och skola samtidigt som individualiseringen av un- dervisningen underlättas. Den regel som införs om möjligheten att uppskjuta skolstarten till höstterminen det år eleven fyller åtta år är också positiv ur det perspektivet, nämligen att man får ännu större möjlig- heter att individualisera. Herr talman! Det är ett stort misslyckande för hela vuxensamhället, vilket flera redan har påpekat, att så många som 100 000 barn går till skolan varje dag med vetskapen om att de kommer att utsättas för kränkande behandling i någon form. Därför kan vi inte slå oss till ro med att lagstiftningen skärps. Vi vuxna måste ha civilkurage nog att alltid reagera när vi ser att barn utsätts för psykiska eller fysiska över- grepp. Ingen händelse är bagatellartad. Det är alltid bättre att ingripa en gång för mycket än en gång för litet. Det bästa sättet att motverka mobbning i skolan är att skapa ett öppet klimat där respekt för varandras integritet är naturlig och där alla vuxna visar att de bryr sig om genom att markera gränser och se till att de efterlevs. Föräldrarnas roll är viktig också i det här sam- manhanget. Det behövs lyhördhet och tid att lyssna på barnens antydningar och ta dem på allvar. Det som kan hejdas i ett tidigt skede får inte lika förödande konsekvenser som det som pågår år efter år. Vi kristdemokrater har under hela den här riks- dagsperioden efterlyst initiativ från regeringen när det gäller fortsatta åtgärder mot mobbning, eftersom problemet trots de åtgärder som faktiskt redan har vidtagits inte tycks minska i omfattning. Därför stöder vi de förtydliganden i lagstiftningen som regeringen föreslagit, men vi tycker att resultatet är ganska ma- gert efter tre års väntan. Vi anser att en bestämmelse borde införas i skollagen som innebär att en elev som vid upprepade tillfällen, och när andra åtgärder satts in, mobbat en annan elev bör flyttas till en annan skola. Vi anser också att skollagen bör innehålla tyd- liga regler om skolledarens skyldighet att anmäla våldsbrott till de sociala myndigheterna och när så behövs till polismyndigheten. Vi skulle dessutom vilja ha en nationell kampanj av det slag som genomfördes i Norge för några år sedan och som gav ett mycket gott och bestående resultat. Det behövs någonting drastiskt för att öka medvetenheten i hela samhället om hur omfattande mobbningen är. För att uppnå en kvalitetssäkring av arbetsmiljön i skolan föreslår regeringen nu att Skolverket skall få i uppdrag att utarbeta kommentarmaterial om hur man lokalt i kommuner och skolor kan arbeta med värde- grundsfrågor. Det här har vi kristdemokrater också efterlyst. Många lärare känner sig osäkra på hur de värden som beskrivs i skolans värdegrund skall tolkas och omsättas i det vardagliga arbetet. Därför behöver de goda exempel som ändå finns spridas. Det behövs fortbildningsinsatser med inriktning på arbetet med skolans värdegrund i alla kommuner. Etik kan inte sägas, den måste göras, som någon har uttryckt det. En utbredd inställning, som också vi kristdemo- krater delar, är att timplanerna styr verksamheten i skolan för mycket. Men vi delar samtidigt utskottsma- joritetens åsikt att det är för tidigt att helt avskaffa timplanerna. Däremot anser vi att det är dags för en samlad översyn av vilka konsekvenser de nya timpla- nerna fått. Den borde ha gjorts i stället för de nya detaljregleringar som nu införs. Är det t.ex. så lämp- ligt att en större andel av svenska, matematik och engelska får användas till det lokala jämkningsut- rymmet för skolans fria val med tanke på hur många elever som inte klara nivån Godkänd i dessa ämnen i dag? Varför får idrott och slöjd men inte hemkunskap fler timmar? Är det en markering att det ämnet till- mäts lägre vikt? Behöver det totala antalet timmar utökas, som vi kristdemokrater förespråkar, för att inte något ämne skall behandlas styvmoderligt och för att eleverna skall ha en rimlig chans att tillgodogöra sig innehållet i kursplanerna? Det finns många frågor som vi inte vet svaret på eftersom de inte utretts. Därför känns det som riksdagen kommer att fatta beslut på en mycket lös grund i dag. En total översyn och sedan ett förslag där helheten beaktas hade varit den naturliga gången. Vi reagerar också på ett annat område mot rege- ringens sätt att genomföra stora förändringar utan att riksdagen kan ta ställning till förslaget i dess helhet. Statens skolverk skall redan fr.o.m. den 1 januari 1998 överta ansvaret för hela barnomsorgen. I och med det upphör Socialstyrelsens och länsstyrelsernas ansvar för verksamheten. Förändringen är i och för sig i konsekvens med att barnomsorgsfrågor nu hand- has av Utbildningsdepartementet. Men vi anser att regeringen borde ha avvaktat förslagen från BOSK, Barnomsorgs- och skolakommittén, och remissom- gången. Den är färdig nu och bereds i Utbildningsde- partementet, men vi fattar beslutet i dag. Även här finns det en massa frågetecken som behöver rätas ut innan riksdagen tar ställning. Den speciella kompe- tens som berör den sociala delen inom barnomsorgen och som utvecklats under många år på Socialstyrelsen och inom de sociala enheterna vid länsstyrelserna finns t.ex. inte omedelbart tillgänglig på Skolverket. Hur skall det glappet fyllas? Herr talman! Vi kristdemokrater anser att det är viktigt att eleverna får en näringsriktig måltid under skoldagen. Många kommer till skolan utan att ha ätit en ordentlig frukost, och det är inte längre lika vanligt att familjen äter en lagad middag på kvällen. Landets kommuner har uppenbarligen också insett värdet av skolluncherna eftersom de erbjuder avgiftsfri skol- lunch i samtliga grundskolor trots att det inte är obli- gatoriskt. Vi har ändå inte motsatt oss regeringens förslag att lagstifta om avgiftsfria måltider i grundsko- lan, för att det inte skall råda något tvivel om vilken vikt vi lägger vid skolmåltiden. Men jag vill betona att det i praktiken är att slå in redan öppna dörrar. Det ger också en mycket märkvärdig bild när riksda- gen lagstiftar mot avgifter som inte förekommer men avstår från lagstiftning där de förekommer, nämligen i gymnasiet. Frågan är hur det kommer att tolkas av kommunerna. Herr talman! Till slut några ord om vårdnadsbi- draget. Betänkandet handlar också om barnomsorgen. Jag tycker nämligen att utskottets motivering för att avstyrka möjligheten för kommunerna att ge de små- barnsföräldrar, som hellre vill ha det, kontant stöd för att ordna barnomsorg som man själv vill. Svaret till dessa föräldrar är att kommunernas barnomsorg är utbyggd till i det närmaste full behovstäckning. God- dag yxskaft, vill jag säga. Det är knappast svaret på frågan. Jag kan inte avstå från att citera signaturen Sander i DN som skrev så här i en artikel på ledarsi- dan för ett par veckor sedan: "För föräldrar som vill sätta barnen på kommunens daghem från ett års ålder fungerar systemet bra. För andra är det ett tvång. Den avgörande frågan är: Exakt med vilken rätt bestämmer riksdagsmajoriteten, inräknat det 'liberala' folkpartiet, hur barnen skall tas om hand? Med vilket argument tar riksdagen över föräldrarnas rätt? Enda svaret kan vara: makten - vi vill använda makten att tvinga vår vilja på andra." Artikeln kan knappast belysas bättre än av ut- skottsmajoritetens skrivningar i betänkande 1997/98:UbU5 daterat den 25 november 1997. 0820673454606 N 2010-01-01 00:00:00 200607 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0946/#anf10