2348833 GL0945 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:45 Torsdagen den 11 december 1997/98 45 1997-12-11 00:00:00 Kommunikationer 8A18115E-3D05-4B84-B05C-2AFE843C6527 5 ELISA ABASCAL REYES (mp) mp Fru talman! Vi skall alltså debattera och fatta be- slut om budgetområde 22. Det här är den sista debat- ten som förs på grundval av det gamla trafikpolitiska beslutet. I början av nästa år har regeringen aviserat att man avser att lägga fram en proposition till riksda- gen angående ett nytt trafikpolitiskt beslut. Man kan fråga sig hur stor betydelse den här de- batten har. Rent teoretiskt vet vi att debatten här i kammaren inte kommer att påverka själva beslutet. Vi debatterar framför allt av demokratiskäl för att öppet redovisa skälen till vårt röstande. Det ger anledning att ställa frågor. Var formas trafikpolitiken egentli- gen? Är det ute i landet, i myndigheterna, hos partier- na? Det är väldigt svårt att säga. Men en sak är säker, och det är att olika särintressen rycker och sliter i kommunikationsområdets miljarder, som är väldigt många - nästan 25 närmare bestämt. Just detta att infrastruktur- och trafikpengar så lätt kommer ett särintresse till del är en viktig orsak till att riksdagen skall ha god kontroll över budgetmedlens användning och ändamål. Regeringens begäran om bemyndigande att kunna flytta medel mellan anslaget A 2 och anslaget A 4, dvs. pengar till vägar och pengar till järnvägar, utan att gå tillbaka till riksdagen, stärker inte precis den demokratiska förankringen av medelsanvändningen. En sådan ordning framfördes till riksdagen i budget- propositionen utan någon som helst beredning, och skälen man angav var mycket diffusa. Jag delar här Vänsterpartiets framförda åsikt att det är någon form av valbudget som planeras. Nu ändrade utskottsmajoriteten visserligen be- myndigandet till att endast omfatta anslagskrediten på nästföljande år, men det får man väl se som ett un- dankrypande. Regeringens förslag skulle ju faktiskt ha varit oförenligt med den nya budgetlagen. Jag och Miljöpartiet de gröna är väldigt glada att vi har lyck- ats nå en gränsöverskridande reservation mellan de politiska partierna om det här. Det visar hur demo- kratiskt vanskligt det hela är. Trafikutskottets politik blir med den här utveck- lingen en löjeväckande låtsaspolitik. Jag måste bekla- ga att vi fick den situation som vi fick, att Socialde- mokraterna hittade stödpartiet Centern som uppen- barligen endast för den goda samarbetsviljans skull - det är den enda uppenbara anledningen i mina ögon - valde att stödja bemyndigandet. I dag kommer Cen- terpartiet enligt min mening att rösta direkt oansva- rigt. Jag vill varna för att i maktens solsken finns det ingen solskyddsfaktor. Ni får se upp så att ni inte blir brända. I dag avslutas med stor sannolikhet klimatför- handlingarna i Kyoto definitivt. Alltsedan jag första gången deltog i trafikutskottets debatter har jag envist hävdat sambandet mellan klimat och trafik med hän- visning till de ökande koldioxidutsläppen från trafik- sektorn. Jag har svårligen fått med mig något annat parti, med undantag för Vänsterpartiet, i den här frågan. I dagens budgetbeslut finns inget som bidrar till att minska trafiksektorns koldioxidutsläpp. Moderaternas Per Westerberg har hittills nämnt klimatfrågan, men i övrigt har moderaterna koncentrerat sig till att disku- tera klimatpolitik när det handlar om kärnkraftsav- veckling. Övriga partier har väldigt sporadiskt berört ämnet. I regeringens budgetproposition finns en del lusti- ga skrivningar på s. 16 - eller tragiska om man så vill -, och jag vill läsa upp en av dem: "Utsläppen från vägtrafiken uppgick under år 1996 till 18 800 000 ton koldioxid, 126 600 ton kvä- veoxid, 1 175 ton svaveldioxid och 147 700 ton kol- väten. Jämfört med år 1995 har utsläppsnivåerna minskat för samtliga ämnen. Utsläppen av svaveldiox- id har minskat mest (11 %). Utsläppen av kväveoxid och kolväten har minskat med drygt 6 %." Hur är det i verkligheten? Samtliga utsläpp, in- klusive koldixoidutsläppen, sjönk totalt. Men är det intressant att granska perioden 19995-1996? För hela perioden 1993-1995 finns en påvisad ökning på nära 15 %. Detta är samtidigt som Sveriges riksdag har förbundit sig att stabilisera utsläppen. Det här är anmärkningsvärt. Jag vill då rikta en fråga till majoriteten: Har ni någon som helst upp- fattning om varför regeringen har underlåtit att ta med en specifik procentsats för koldioxidutsläppen i re- dovisningen till riksdagen? Per Lager från Miljöpartiet kommer med anled- ning av vår reservation och vår motion senare att tala om vår syn på cykel- och gångtrafik. När det gäller Vägverkets budget vill vi särskilt framhålla en omdisponering som vi har föreslagit av medel beträffande det sektorsansvar som Vägverket har. Vi föreslår att ansvaret för klimatfrågorna inom trafiksektorn överförs till Naturvårdsverket - som åderlåtits kraftigt på resurser. Vi menar att kompeten- sen för att genomföra ett offensivt arbete finns här. Som en direkt konsekvens av omfördelningen av ansvaret överförs 20 miljoner kronor från Vägverkets administrationsanslag till Naturvårdsverket. Vi vill också protestera mot den långsamma ut- veckling som regeringen föreslår för att åtgärda bul- lerproblem. Regeringen konstaterar att 5 000 personer fick bullerproblem åtgärdade förra året, dvs. de som var utsatta för buller över 65 decibel. Men 240 000 personer lider fortfarande av bullernivåer på över 65 decibel. Om man fortsätter att åtgärda bullerproblem i den takt som hittills har använts kommer det att ta 48 år innan problemen har byggts bort - under förutsätt- ning att trafikmängden är konstant. Det finns ingen- ting som pekar på att trafikmängden kommer att vara konstant. Vi föreslår i stället en tioårsperiod. Det betyder att 24 000 människor om året skulle få sin livskvalitet och hälsosituation förbättrad. Det här är en angelägen åtgärd. Miljöpartiets budgetförslag är ett helhetsförslag. Det ligger i jämförelse med regeringens förslag över ramen. Med anledning av det och att beslutet om ramarna redan har fattats har vi ingen reservation till förmån för vårt ramanslag utan endast ett särskilt yttrande. Jag vill yrka bifall till reservationerna 2, 7, 21, 27, 37, 40 och 47. Jag kan redan nu avslöja att vi inte kommer att begära votering på samtliga av dessa reservationer. Vi står förstås bakom alla andra reser- vationer som vi har undertecknat. 0643844865712 N 2010-01-01 00:00:00 200385 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0945/#anf5