2348833 GL0945 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:45 Torsdagen den 11 december 1997/98 45 1997-12-11 00:00:00 Kommunikationer 54E17D62-A3DA-4D0C-9AE8-86D1C5804221 3 KENTH SKÅRVIK (fp) fp Fru talman! Folkpartiet har under en följd av år i riksdagen uttalat att vi vill skapa ett samhälle där människor, idéer och varor kan resa, förmedlas och transporteras snabbt och effektivt. Kommunikationer är samhällskroppens blodomlopp och nervsystem. Väl utbyggda kommunikationer inom Sverige är nödvän- diga för näringsliv och sysselsättning i alla delar av landet. Resor till och från arbetet, serviceställen och fritidsaktiviteter är viktiga för ett fungerande var- dagsliv. Goda kommunikationer med utlandet är en förutsättning för våra ökade internationella kontakter. Människans vilja att resa och ta kontakt med andra människor har under århundradens lopp lett till att olika nationaliteter och folkgrupper kommit i kontakt med varandra. Detta har i sin tur resulterat i ökad förståelse mellan människor, vilket i längden motver- kar rasism och främlingsfientlighet. Staten har ett övergripande ansvar för kommuni- kationernas goda funktion. Insatser i kommunika- tionssystemet är i princip av två slag. Det gäller dels åtgärder för att undanröja flaskhalsproblem, dels offensiva insatser för att stimulera en önskvärd ut- veckling. Rätt utformade ekonomiska styrmedel kan på sikt leda till lägre total miljöbelastning. Den fria konkurrensen garanterar lägsta kostnad för trafikanten på efterfrågad kvalitet. Monopol bromsar utveckling- en och bör undvikas. Statens övergripande ansvar innebär inte att staten skall ha något företräde som trafikutövare. Tvärtom är det angeläget att rollerna som ansvarig myndighet och operatör klart skiljs åt. Säkerhetsarbetet måste bli effektivare. Fru talman! I dagens ekonomiskt ansträngda läge är det viktigt att alla sektorer i samhället bidrar till de nödvändiga besparingarna. Därför anser Folkpartiet att ramen för utgiftsområde 22 tillfälligt borde mins- kas. Riksdagen beslutade i våras om inriktningen av investeringarna i och underhållet av infrastrukturen för perioden 1998-2007. För att finansiera vårt be- sparingsförslag vill vi förskjuta tyngdpunkten i in- frastrukturinvesteringarna mot den senare delen av tioårsperioden. Folkpartiet vill i stället i dagens läge prioritera mer pengar till hjälp för de sjuka, handi- kappade och gamla samt mer pengar till utbild- ningsinsatser. Det är inte nödvändigt att staten ensam bekostar alla lönsamma infrastrukturinvesteringar. Det måste finnas utrymme också för alternativa finansierings- former. I Sverige har så skett vad gäller Arlandaba- nan. Här är det ett privat konsortium som bygger och efter färdigställande skall driva de aktuella anlägg- ningarna. En sammanfattande beteckning på denna typ av finansieringslösning är BOT, Building, Opera- ting, Transfer. Enligt Folkpartiets uppfattning borde regeringen aktivt verka för att BOT-projekt utnyttjas i större utsträckning än vad som i dag är fallet. Därmed kan samhällsekonomiskt angelägna infrastrukturpro- jekt genomföras utan att statens budget belastas av en tung investeringskostnad. Finansieringen av BOT- projekt kan ske antigen genom att nyttjarna, trafikan- terna, erlägger avgifter eller genom att staten via trafikverken "hyr" anläggningarna eller en kombina- tion av dessa bägge finansieringar. Projekt som vi framförallt anser vara intressanta för framtida BOT- projekt är trafiklösningar i och kring våra storstäder. Folkpartiet liberalerna vill främja konkurrens mellan olika företag för att konsumenternas behov skall tillgodoses till rimliga priser. Som det ser ut i dag är priserna inom många transportgrenar, fram- förallt tåg och flyg, alltför höga eftersom konkurren- sen är eftersatt på grund av monopolliknande situatio- ner. Dessa höga priser inskränker i onödan den en- skildes möjligheter att resa och snedvrider valet av färdmedel. Privatiseringar måste genomföras på ett sätt som gör att konkurrensen verkligen främjas. En utförsälj- ning av ett statligt företag får under inga omständighe- ter innebära att ett privat monopol uppstår. Privatise- ringarna gäller bl.a. telekommunikationsområdet. Folkpartiet förordar en total utförsäljning av Telia. Fru talman! Samhället behöver av många skäl ett väl fungerande vägnät. Under den borgerliga rege- ringsperioden 1991-1994 satsades stora summor på att förbättra vägnätet. På många håll har vägarnas standard och kapacitet höjts. Detta var välkommet då våra vägar länge eftersattes av de socialdemokratiska regeringarna under 1980-talet. Vägarna måste i hela landet hålla en sådana standard att säkerhet garanteras och transporter med t.ex. råvaror kan nå fram till industrin. En god vägstandard är en förutsättning för att hela Sverige skall leva och utvecklas. Folkpartiet har ur trafiksäkerhetssynpunkt sagt ett klart nej till att bygga s.k. trefältsvägar i stället för motorvägar. Det är bättre att då satsa på s.k. slimmade motorvägar med fyra körfält. Ett allvarligt flaskhalsproblem är den bristfälliga bärighet hos många vägar som är av stor betydelse främst för skogsindustrins råvaruförsörjning men också för exempelvis åkerinäringen. Underhållet är av väsentlig betydelse i ett samhällsekonomiskt perspek- tiv. De stora investeringar som görs skall vårdas väl. Underhållet är också av stor betydelse för framkom- ligheten. Detta illustreras varje vår under tjällossning- sperioden då problem kan uppstå med avstängda vägar i hela Norrland och ned genom Svealand till bl.a. Dalsland och Småland i Götaland. Underhållet är otillräckligt för att kunna bibehålla en acceptabel standard på framförallt det lågtrafikera- de vägnätet. Kapitalförstöringen är omfattande på den belagda delen. Inget utrymme finns för närvarande för förbättringsåtgärder på detta vägnät. Upprustning och beläggning av grusvägar på landsbygden liksom smär- re trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder kunde tidigare finansieras från drifts- och underhållsanslaget. Det kan numera endast ske med hjälp av sysselsättnings- skapande medel. Fru talman! Jag vill passa på att ta upp något om de s.k. storstadspaketen också. Regeringen saknar dessvärre lösningar på hur paketen skall finansieras. Regeringen ger klartecken till väginvesteringar där man endast har finansiering till en mycket liten del av kostnaderna. I väntan på utredningsförslag om miljö- styrande vägavgifter skall man finansiera de aktuella projekten i Stockholm och Göteborg med anslag anvisade över statsbudgeten fr.o.m. år 1999. Den nationella finansieringen kommer att omprövas när förutsättningarna för regional finansiering föreligger. Vi tycker att det är oansvarigt av regeringen både att sätta kommunerna i denna ekonomiska situation och att använda statliga pengar utan att veta hur man på sikt skall finansiera investeringen. De olika investeringarna skall vägas mot varandra så att de mest effektiva och angelägna investeringarna görs. Dessa investeringar måste vidare vägas mot andra samhällsbehov, exempelvis vård, omsorg och utbildning. Det förslag till bilavgifter som har föreslagits av en majoritet i Kommunikationskommittén förefaller att vara en ny pålaga på bilismen. Förslaget är också starkt integritetskränkande och avvisas därför. Det är dessutom oacceptabelt att ta ut så höga bilavgifter. Det har nämnts summor på upp till ca 60 kr per mil. Fru talman! Till sist vill jag ta upp ett vägprojekt som har engagerat mig under ett flertal år, och som hunnit överleva en hel rad med kommunikationsmi- nistrar, nämligen väg E 6 genom norra Bohuslän. Enligt en äldre planperiod för Vägverkets planering av E 6 som motorväg genom Bohuslän, skulle vägen vara fullt ubyggd år 2003. Efter ständiga förskjut- ningar i planprocessen, föranledda av olika omstän- digheter, ter sig årtalet inte vara alltför orealistiskt! Väl medveten om att investeringar av olika slag måste kunna definieras som samhällsnyttiga och därtill vara ekonomiskt försvarbara, går det inte komma från att en utbyggnad av E 6 genom Bohuslän kan motiveras. Den är både samhällsnyttig och ekonomiskt försvar- bar. Inte minst väger ett reducerat olyckstal tungt i vågskålen. Det kommer ständigt nya rapporter som visar på höga olyckstal för denna väg. E 6 bör därför snarast byggas ut till en fullvärdig motorväg genom hela Bohuslän. Fru talman! Folkpartiets förslag till ram för ut- giftsområdet röstades ned av kammaren den 20 november. Därmed kan jag i dag inte yrka bifall till någon reservation som rör utgiftsramen. Vi har därför i denna del endast fogat ett särskilt yttrande till betänkandet. 0954999878706 N 2010-01-01 00:00:00 200383 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0945/#anf3