<anforande>
<dok_hangar_id>2348833</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0945</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:45 Torsdagen den 11 december</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>45</dok_nummer>
<dok_datum>1997-12-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kommunikationer </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>54E17D62-A3DA-4D0C-9AE8-86D1C5804221</anforande_id>
<anforande_nummer>3</anforande_nummer>
<talare>KENTH SKÅRVIK (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Folkpartiet har under en följd av år i
riksdagen uttalat att vi vill skapa ett samhälle där
människor, idéer och varor kan resa, förmedlas och
transporteras snabbt och effektivt. Kommunikationer
är samhällskroppens blodomlopp och nervsystem. Väl
utbyggda kommunikationer inom Sverige är nödvän-
diga för näringsliv och sysselsättning i alla delar av
landet. Resor till och från arbetet, serviceställen och
fritidsaktiviteter är viktiga för ett fungerande var-
dagsliv. Goda kommunikationer med utlandet är en
förutsättning för våra ökade internationella kontakter.
Människans vilja att resa och ta kontakt med andra
människor har under århundradens lopp lett till att
olika nationaliteter och folkgrupper kommit i kontakt
med varandra. Detta har i sin tur resulterat i ökad
förståelse mellan människor, vilket i längden motver-
kar rasism och främlingsfientlighet.
Staten har ett övergripande ansvar för kommuni-
kationernas goda funktion. Insatser i kommunika-
tionssystemet är i princip av två slag. Det gäller dels
åtgärder för att undanröja flaskhalsproblem, dels
offensiva insatser för att stimulera en önskvärd ut-
veckling. Rätt utformade ekonomiska styrmedel kan
på sikt leda till lägre total miljöbelastning. Den fria
konkurrensen garanterar lägsta kostnad för trafikanten
på efterfrågad kvalitet. Monopol bromsar utveckling-
en och bör undvikas. Statens övergripande ansvar
innebär inte att staten skall ha något företräde som
trafikutövare. Tvärtom är det angeläget att rollerna
som ansvarig myndighet och operatör klart skiljs åt.
Säkerhetsarbetet måste bli effektivare.
Fru talman! I dagens ekonomiskt ansträngda läge
är det viktigt att alla sektorer i samhället bidrar till de
nödvändiga besparingarna. Därför anser Folkpartiet
att ramen för utgiftsområde 22 tillfälligt borde mins-
kas. Riksdagen beslutade i våras om inriktningen av
investeringarna i och underhållet av infrastrukturen
för perioden 1998-2007. För att finansiera vårt be-
sparingsförslag vill vi förskjuta tyngdpunkten i in-
frastrukturinvesteringarna mot den senare delen av
tioårsperioden. Folkpartiet vill i stället i dagens läge
prioritera mer pengar till hjälp för de sjuka, handi-
kappade och gamla samt mer pengar till utbild-
ningsinsatser.
Det är inte nödvändigt att staten ensam bekostar
alla lönsamma infrastrukturinvesteringar. Det måste
finnas utrymme också för alternativa finansierings-
former. I Sverige har så skett vad gäller Arlandaba-
nan. Här är det ett privat konsortium som bygger och
efter färdigställande skall driva de aktuella anlägg-
ningarna. En sammanfattande beteckning på denna
typ av finansieringslösning är BOT, Building, Opera-
ting, Transfer. Enligt Folkpartiets uppfattning borde
regeringen aktivt verka för att BOT-projekt utnyttjas i
större utsträckning än vad som i dag är fallet. Därmed
kan samhällsekonomiskt angelägna infrastrukturpro-
jekt genomföras utan att statens budget belastas av en
tung investeringskostnad. Finansieringen av BOT-
projekt kan ske antigen genom att nyttjarna, trafikan-
terna, erlägger avgifter eller genom att staten via
trafikverken "hyr" anläggningarna eller en kombina-
tion av dessa bägge finansieringar. Projekt som vi
framförallt anser vara intressanta för framtida BOT-
projekt är trafiklösningar i och kring våra storstäder.
Folkpartiet liberalerna vill främja konkurrens
mellan olika företag för att konsumenternas behov
skall tillgodoses till rimliga priser. Som det ser ut i
dag är priserna inom många transportgrenar, fram-
förallt tåg och flyg, alltför höga eftersom konkurren-
sen är eftersatt på grund av monopolliknande situatio-
ner. Dessa höga priser inskränker i onödan den en-
skildes möjligheter att resa och snedvrider valet av
färdmedel.
Privatiseringar måste genomföras på ett sätt som
gör att konkurrensen verkligen främjas. En utförsälj-
ning av ett statligt företag får under inga omständighe-
ter innebära att ett privat monopol uppstår. Privatise-
ringarna gäller bl.a. telekommunikationsområdet.
Folkpartiet förordar en total utförsäljning av Telia.
Fru talman! Samhället behöver av många skäl ett
väl fungerande vägnät. Under den borgerliga rege-
ringsperioden 1991-1994 satsades stora summor på
att förbättra vägnätet. På många håll har vägarnas
standard och kapacitet höjts. Detta var välkommet då
våra vägar länge eftersattes av de socialdemokratiska
regeringarna under 1980-talet. Vägarna måste i hela
landet hålla en sådana standard att säkerhet garanteras
och transporter med t.ex. råvaror kan nå fram till
industrin. En god vägstandard är en förutsättning för
att hela Sverige skall leva och utvecklas. Folkpartiet
har ur trafiksäkerhetssynpunkt sagt ett klart nej till att
bygga s.k. trefältsvägar i stället för motorvägar. Det är
bättre att då satsa på s.k. slimmade motorvägar med
fyra körfält.
Ett allvarligt flaskhalsproblem är den bristfälliga
bärighet hos många vägar som är av stor betydelse
främst för skogsindustrins råvaruförsörjning men
också för exempelvis åkerinäringen. Underhållet är av
väsentlig betydelse i ett samhällsekonomiskt perspek-
tiv. De stora investeringar som görs skall vårdas väl.
Underhållet är också av stor betydelse för framkom-
ligheten. Detta illustreras varje vår under tjällossning-
sperioden då problem kan uppstå med avstängda
vägar i hela Norrland och ned genom Svealand till
bl.a. Dalsland och Småland i Götaland.
Underhållet är otillräckligt för att kunna bibehålla
en acceptabel standard på framförallt det lågtrafikera-
de vägnätet. Kapitalförstöringen är omfattande på den
belagda delen. Inget utrymme finns för närvarande för
förbättringsåtgärder på detta vägnät. Upprustning och
beläggning av grusvägar på landsbygden liksom smär-
re trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder kunde tidigare
finansieras från drifts- och underhållsanslaget. Det
kan numera endast ske med hjälp av sysselsättnings-
skapande medel.
Fru talman! Jag vill passa på att ta upp något om
de s.k. storstadspaketen också. Regeringen saknar
dessvärre lösningar på hur paketen skall finansieras.
Regeringen ger klartecken till väginvesteringar där
man endast har finansiering till en mycket liten del av
kostnaderna. I väntan på utredningsförslag om miljö-
styrande vägavgifter skall man finansiera de aktuella
projekten i Stockholm och Göteborg med anslag
anvisade över statsbudgeten fr.o.m. år 1999. Den
nationella finansieringen kommer att omprövas när
förutsättningarna för regional finansiering föreligger.
Vi tycker att det är oansvarigt av regeringen både att
sätta kommunerna i denna ekonomiska situation och
att använda statliga pengar utan att veta hur man på
sikt skall finansiera investeringen.
De olika investeringarna skall vägas mot varandra
så att de mest effektiva och angelägna investeringarna
görs. Dessa investeringar måste vidare vägas mot
andra samhällsbehov, exempelvis vård, omsorg och
utbildning.
Det förslag till bilavgifter som har föreslagits av
en majoritet i Kommunikationskommittén förefaller
att vara en ny pålaga på bilismen. Förslaget är också
starkt integritetskränkande och avvisas därför. Det är
dessutom oacceptabelt att ta ut så höga bilavgifter.
Det har nämnts summor på upp till ca 60 kr per mil.
Fru talman! Till sist vill jag ta upp ett vägprojekt
som har engagerat mig under ett flertal år, och som
hunnit överleva en hel rad med kommunikationsmi-
nistrar, nämligen väg E 6 genom norra Bohuslän.
Enligt en äldre planperiod för Vägverkets planering
av E 6 som motorväg genom Bohuslän, skulle vägen
vara fullt ubyggd år 2003. Efter ständiga förskjut-
ningar i planprocessen, föranledda av olika omstän-
digheter, ter sig årtalet inte vara alltför orealistiskt!
Väl medveten om att investeringar av olika slag måste
kunna definieras som samhällsnyttiga och därtill vara
ekonomiskt försvarbara, går det inte komma från att
en utbyggnad av E 6 genom Bohuslän kan motiveras.
Den är både samhällsnyttig och ekonomiskt försvar-
bar. Inte minst väger ett reducerat olyckstal tungt i
vågskålen. Det kommer ständigt nya rapporter som
visar på höga olyckstal för denna väg. E 6 bör därför
snarast byggas ut till en fullvärdig motorväg genom
hela Bohuslän.
Fru talman! Folkpartiets förslag till ram för ut-
giftsområdet röstades ned av kammaren den
20 november. Därmed kan jag i dag inte yrka bifall
till någon reservation som rör utgiftsramen. Vi har
därför i denna del endast fogat ett särskilt yttrande till
betänkandet.
</anforandetext>
<intressent_id>0954999878706</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>200383</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0945/#anf3</protokoll_url_www>
</anforande>
