<anforande>
<dok_hangar_id>2348833</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0945</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:45 Torsdagen den 11 december</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>45</dok_nummer>
<dok_datum>1997-12-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 5 §) Kommunikationer (forts. TU1)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>48F30D92-F1FC-47CA-A610-08F8B242D59A</anforande_id>
<anforande_nummer>200</anforande_nummer>
<talare>HÅKAN STRÖMBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Samstämmigheten försvinner inte
med Sivert Carlssons senaste inlägg, utan jag är både
stolt och glad över att vi kan ha denna samsyn. Det är
helt klart att ingen av oss kan acceptera de siffror som
Sivert Carlsson nämnde, utan man måste självfallet se
till att vidta åtgärder. Man klarar det inte enbart ge-
nom att jobba nationellt, men det är en del av det. Vi
förväntar oss att vår nya miljöbalk kan ge ökade möj-
ligheter att klämma åt och vidta straffsanktioner mot
dem som är försumliga. Men vi måste också jobba på
det internationella planet. Det är helt klart att vi måste
arbeta så.
</anforandetext>
<intressent_id>0212469298402</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>200580</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0945/#anf200</protokoll_url_www>
</anforande>
