2348833 GL0945 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:45 Torsdagen den 11 december 1997/98 45 1997-12-11 00:00:00 (forts. från 5 §) Kommunikationer (forts. TU1) 56623620-8C03-41AC-9B3C-AB80392A059B 186 INGRID NÄSLUND (kd) kd Herr talman! Sjötransporter är mycket effektiva ur energisynpunkt, bara godsflödena är tillräckligt stora. Om sjötransporterna skall kunna bli attraktivare för sådant gods som i dag går på landsväg, måste hante- ringskostnaderna i hamnarna minskas. Ett steg i den riktningen är den samordning av hamnverksamheterna i Vänern som skett med bättre utnyttjande av personal och utrustning. Motsvarande möjligheter måste också finnas i Mälaren och i många regioner längs våra kuster. Det är angeläget att ta till vara dessa möjlighe- ter, i första hand genom samarbete mellan berörda kommuner och hamnbolag. Sjöfarten står för en betydande del av trafikens utsläpp av svaveldioxid och en stor och ökande andel av kväveoxiderna, men i dag finns det tekniska möj- ligheter att minska dessa utsläpp. Åtgärderna är kost- nadseffektiva om man jämför med de åtgärder som genomförs i vägtrafiken och bör därför genomföras i största möjliga utsträckning. Det finns dock en tröghet i de internationella sammanhang som reglerar sjöfartens utsläpp. Därför anser vi kristdemokrater att det är viktigt att Sverige driver på för strängare säkerhets- och miljökrav för sjöfarten i internationella organ som t.ex. FN:s mari- tima organisation IMO och i EU. Säkerhetsfrågorna inom sjöfarten har fått speciell aktualitet på senare tid i och med ett antal allvarliga olyckor i vårt närområde. Färjetrafiken mellan Sveri- ge och länder på den östliga sidan av Östersjön samt mellan Sverige och Danmark och Tyskland är som vi vet mycket omfattande. Sverige har länge varit pådri- vande i dessa frågor i internationella sammanhang. Ändå har vi sett de här olyckorna inträffa. Vi kristdemokrater anser att arbetet i olika inter- nationella organ, EU och IMO, måste intensifieras för att man skall kunna uppnå de sjösäkerhetsmål som är rimliga med tanke på omfattningen av persontrafiken över Östersjön, Kattegatt och Skagerrak. Det är vår uppfattning att den sjösäkerhetskommitté som rege- ringen fattat beslut om måste leda fram till sjösäker- hetsåtgärder för denna trafik som är mer långtgående än vad som är möjligt i internationella sammanhang. Detta förutsätter bilaterala avtal med berörda länder, men vi tror att det finns förutsättningar för att få till stånd sådana avtal nu. Jag skall bara säga några ord om Sjöfartsverket. Verket har enligt kristdemokraternas mening bedrivit sin verksamhet med kompetens och skicklighet. Eko- nomin är god och verksamheten drivs med effektivi- tet. Vi tror att detta till stor del beror på att verket i huvudsak finansierar sin verksamhet med medel från sjöfartssektorn och att det finns ett nära samarbete dem emellan. Den 1 januari 1998 kommer en ny farledsavgift att införas med en miljödifferentierad avgift för sjöfarten. Vi kristdemokrater anser att ekonomiska styrmedel är bra för att stimulera verksamheter att utvecklas mot en mer resurseffektiv och miljövänlig hushållning. Herr talman! För att styrmedlet skall få den effekt man vill uppnå måste vissa förutsättningar vara upp- fyllda. En förutsättning är att de aktörer eller system som styrmedlet avser att påverka har rimliga möjlig- heter att styra sin verksamhet i avsedd riktning. An- nars blir avgiften en ren skatt. Ekonomiska styrmedel måste också harmoniseras på internationell nivå för att få avsedd effekt. Om Sverige ensidigt inför skatter som snedvrider konkur- rensen på en så internationellt rörlig verksamhet som sjöfarten riskerar vi att verksamhet överförs från svensk till utländsk regi utan att några miljövinster har uppnåtts. Det finns tecken som tyder på att de aktuella far- ledsavgifterna som träder i kraft den 1 januari 1998 kommer att snedvrida konkurrensen inom sjöfarten och faktiskt försämra miljön, även om avsikten har varit den rakt motsatta. Detta gäller speciellt oceangå- ende fartyg för vilka farledsavgiften innebär en avse- värd kostnadshöjning. Värst kommer de stora godsflöden till Sverige som betjänas av containerfartyg, huvudsakligen via Göteborg, att drabbas. Huvuddelen av godset skeppas med oceanfartyg som är insatta på linjer mellan Euro- pa och Fjärran Östern. Enbart Maersk Sverige, som ingår i en koncern som bedriver containertrafik över hela världen, sysselsätter nio fartyg på linjen. Det handlar om nybyggda fartyg med det mest miljövänli- ga framdrivningsmaskineri som är tillgängligt, nämli- gen lågvarviga tvåtakts dieselmotorer. Ett sådant oceangående fartyg ersätter två mindre. På det sättet minskar man avsevärt utsläppen per fraktat ton. Trots att rederierna anlöper Göteborg med de nyaste och mest miljövänliga containerfartygen kommer de från den 1 januari nästa år att belastas med extra skatt som kommer att få klart miljöskadliga konsekvenser. Oceangående fartyg har helt enkelt inga möjlighe- ter att angöra svenska hamnar så många gånger per år som krävs för att undgå farledsavgifter, eftersom rutterna till andra sidan jordklotet tar så lång tid. Av liknande skäl blir det lika omöjligt att få befrielse från fyravgifter. Förslaget slår därför dubbelt mot denna sjöfart. Som farledsavgiftssystemet är utformat blir det en avsevärd merkostnad för denna trafik utan att avsedda miljöeffekter uppnås. Konsekvensen kan i stället bli att fartygen anlöper en hamn på kontinenten, t.ex. Hamburg, där avgifterna är mycket lägre. Därifrån kan lasten mycket väl överföras till landtransporter. Om det då blir landsväg i stället för järnväg, vilket det många gånger blir, har både trafiksäkerheten och miljön gjort en förlust. Det kan väl ändå inte vara det som är meningen? De aktuella rederierna har i drygt ett år protesterat till myndigheterna utan resultat. Vi kristdemokrater ser utvecklingen som mycket allvarlig, särskilt för Göteborg som hamn - det vill jag som göteborgare särskilt understryka - och för de stora infrastrukturin- vesteringar som pågår på såväl järnvägs- som vägnä- tet för att kunna utnyttja hamnens strategiskt viktiga läge. De få oceangående containerrederier som konti- nuerligt anlöper Göteborg riskerar att försvinna - just som arbetet har inletts med att utveckla Göteborg som en "Nordic Hub". En växande andel av framför allt last från ocean- gående containerrederier är last som skall vidare till de andra nordiska länderna, Baltikum och Ryssland. Det är last som är kontrollerad av svenska företag och handelshus. Risken finns nu för att sådana laster i framtiden går svensk hamn förbi till skada för svenskt näringsliv och sysselsättning. En politik som leder till att arbetstillfällen går förlorade i Sverige, att förseningar och fördyrningar uppstår och att miljön dessutom blir mer utsatt för utsläpp är i alla stycken negativ enligt kristdemokra- ternas sätt att se. Det nya systemet med farledsavgifter och miljö- differentierade avgifter måste ses över och nyanseras så att det inte ger dessa negativa effekter för miljön och för den oceangående sjöfarten. I avvaktan på detta måste fartyg i transocean trafik ges dispens från de föreslagna avgifterna som träder i kraft den 1 janu- ari. Detta anser vi, och yrkar därför bifall till reserva- tion 24. Jag vill bara nämna att jag tycker att regeringen i frågor om konkurrensutsatthet och när det gäller Sve- riges sjöfart och även fiske - vi är berörda av båda dessa näringar i Göteborg - har en väldigt stor brist på eftertänksamhet och långsiktighet. Regeringen agerar utan att på minsta sätt ta hänsyn till konsekven- serna. Detta rör näringar som i många fall har ärvts från generation till generation. Människor skaffar sig en gedigen utbildning, där branschen själv är med och satsar eftersom den utbildning som finns inte är till- räcklig. Ändå slår regeringen undan fötterna på dessa näringar. Vad är avsikten? Vill regeringen få fler arbetslösa? Vill den inte att Sverige skall ha de här betydande näringarna? 0841779272604 N 2010-01-01 00:00:00 200566 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0945/#anf186