<anforande>
<dok_hangar_id>2348832</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0944</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:44 Onsdagen den 10 december</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>44</dok_nummer>
<dok_datum>1997-12-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Internationellt bistånd </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9E792E12-943B-4894-B338-8D6B6954C8AF</anforande_id>
<anforande_nummer>52</anforande_nummer>
<talare>HANS ANDERSSON (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag frågade om budgetpolitik, inte om
vilka utbetalningsutfall som det skulle bli. Jag pratade
inte heller om löften eller om tomma löften, utan jag
talade om en positionsbestämning. Jag talade vidare
inte heller om vad som hade hänt tidigare eller om hur
mycket det var socialdemokratins fel att den borgerli-
ga regeringen för några år sedan sänkte biståndet.
Är det ett ultimativt krav vid en framtida eventuell
regeringsdiskussion eller en diskussion inför valrörel-
sen om ett gemensamt program från kd:s sida att bi-
ståndet skall höjas? Ni skulle därmed alltså inte alls
tro på det som Bertil Persson här har pratat om, utan
det skall mer uppfattas som ett litet retoriskt skämt,
som möjligtvis av populistiska skäl kan gå hem hos
ekonomiskt tyngda svenskar.
</anforandetext>
<intressent_id>0500463008008</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>200277</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0944/#anf52</protokoll_url_www>
</anforande>
