2348832 GL0944 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:44 Onsdagen den 10 december 1997/98 44 1997-12-10 00:00:00 Internationellt bistånd CE405431-4CA3-4809-AE01-A256F8DAFEFF 33 HELENA NILSSON (c) c Fru talman! Att dimensionera biståndet efter be- hoven är orealistiskt. Behoven är därtill alldeles för stora. I stället tvingas vi politiskt besluta om hur mycket av våra samlade resurser vi är beredda att avsätta som vårt bidrag till att lösa de globala pro- blemen. Under saneringen av de offentliga finanserna, som har pågått i över två år, har besparingar varit nöd- vändiga också på Sveriges internationella utveck- lingssamarbete. Det har varit nödvändigt men mycket smärtsamt. Ett land som inte kan hantera den egna ekonomin klarar inte att med lånade pengar behålla sin trovärdighet som långsiktig biståndsgivare. Vi får inte glömma bort att var tredje krona i våra utgifter 1994 var lånad. Det betyder att en tredjedel av bi- ståndspengarna också var lånade kronor 1994. Vår trovärdighet som biståndsgivare urholkades också när vi i Sverige devalverade och deprecierade kronan för att få bukt med de ekonomiska problemen här hemma. För att uppnå en fortsatt bred uppslutning bland medborgarna för ett generöst tilltaget bistånd har denna anslagspost också fått bära en del av bördan i en ekonomiskt svår tid. Nedskärningen av resursra- men har framför allt åstadkommits genom indragning av reservationer. Den löpande verksamheten i de fattigaste delarna av världen har prioriterats. Center- partiet har tillsammans med regeringen tagit ansvar för denna politik. Det är utomordentligt glädjande att biståndsramen för 1998 ökar med 472 miljoner kronor. När detta adderas till den svenska kronans ökade värde och till ambitionen om ett bättre utnyttjande av reservationer blir resultatet att de svenska insatserna i mottagarlän- derna nu kan växa i omfattning. Trenden har vänt också för biståndet. Centerpartiet står bakom utgiftsramen om 11 434 miljoner kronor för utgiftsområde 7 och den beräkna- de biståndsramen om 0,7 % av BNI för 1998, vilket beräknas till 12 418 miljoner kronor. Med detta kan vi inte nöja oss. Ett tydligt långsik- tigt mål måste vara att återupprätta omfattningen av vårt bistånd till 1 % av BNI. Ökad rättvisa mellan världens rika och fattiga är en förutsättning för fred och en långsiktigt hållbar utveckling. Enligt propositionen beräknas budgetbalans råda i 1998 års statsbudget. Om så blir fallet bör regeringen därefter kunna inleda återtagningen av enprocentsni- vån. Kravet på budgetbalans och återbetalningskraven på statsskulden sätter restriktioner för hastigheten i denna återtagning. Centerpartiet konstaterar att det med nu prognosticerade förutsättningar torde vara möjligt att uppnå enprocentsnivån under den första halvan av perioden 2000-2010. Jag vill inskärpa behovet av att återgången till en- procentsnivån bör ske successivt och på ett planerat sätt. Detta är bakgrunden till reservation 7 från Cen- terpartiet, som gäller mom. 7, vilken jag härmed yrkar bifall till. Centerpartiet anser att regeringen bör ge Sida i uppdrag att planera för en återgång till en biståndsram på 1 % av BNI - detta för att säkerställa att utökning- en av biståndsramen sker med bibehållen kvalitet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med denna redovisning i samband med 1998 års vårproposition. Därför vill jag ställa frågan till statsrådet Schori om regeringen är beredd att göra detta. Det finns alltså inte en majoritet i utskottet för det, men jag tycker att det är angeläget att regeringen hörsammar detta önskemål. I reservation 6, från "regnbågsalliansen" fp, kd, v och mp, vill man också ha en plan för återtagandet. I re- servationen väljer man emellertid att föregå återtag- ningsplanen med bestämda ställningstaganden om takten i återtagningen. Centerpartiet gör bedömningen att vi först vill höra Sida för att få en bibehållen kvali- tet när vi återtar biståndsmålet 1 %. Fru talman! Centerpartiet har också framfört be- hovet av att se det samlade svenska biståndet i ett helhetsperspektiv. Olika utvecklingsländer har olika behov för sin utveckling. De fattigaste länderna behö- ver bistånd för att säkerställa grundläggande behov och bygga en plattform för en ekonomisk utveckling, medan andra är mer betjänta av tekniköverföringar med miljöanpassad teknik, samarbete och bestämmel- ser om handelsvillkor och kapitalrörelser. Centerpartiet har också i sin kommittémotion be- tonat FN:s roll i det multilaterala biståndet och beho- vet av att FN arbetar problemorienterat, inte minst med de gränsöverskridande miljö- och resursproble- men, men också med alla andra problem som är av betydelse för det globala samhället. FN-systemet spelar också en mycket viktig roll i fattigdomsbekämpningen. Sveriges plats i säkerhets- rådet och vårt aktiva arbete för att stödja generalsek- reterare Kofi Annans förslag om en reformering och effektivisering av FN är utomordentligt viktigt just för att FN skall kunna stärkas och för att FN skall kunna spela rollen som en samordnare, inte minst på bistån- dets område. 0370034713503 N 2010-01-01 00:00:00 200258 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0944/#anf33