2348831 GL0943 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:43 Tisdagen den 9 december 1997/98 43 1997-12-09 00:00:00 Kultur, medier, trossamfund och fritid B9C267A2-E0C0-488E-B459-26DA85081274 2 MARIANNE ANDERSSON (c) c Fru talman! Kulturen är det liv vi lever. Kulturen är själva grunden för mänsklig utveckling, demokrati och mänsklig värdighet. Genom att fler och fler materiella behov tillgodo- setts får de immateriella värdena större betydelse. Genom att själv få skapa och låta åsikter och känslor få komma till uttryck får människan utlopp för sin kreativitet. I Unescos rapport Vår skapande mångfald skriver man följande om kreativitet: "Begreppet kreativitet måste därför tolkas fritt och inte bara hänföras till konstens område, utan också till problemlösning i alla upptänkliga sammanhang. Kreativitet hör långt ifrån enbart samman med konstarterna, utan har avgörande betydelse för industri och handel, för utbildning och social utveckling." Vi i Centerpartiet anser att det är viktigt med en långsiktig kulturpolitik som samtidigt ger utrymme för nya lösningar, nya idéer och nya organisationsformer. I grunden måste den kulturella infrastrukturen med institutioner och myndigheter finnas och ges möjlig- het att verka. I en tid med snabba förändringar och en ökande inriktning mot mer kortsiktiga projekt för förnyelse och utveckling är det nödvändigt att balans- era med den kompetens och den kontinuitet som finns i basverksamheten. Vi har reservationer både när det gäller den kulturella infrastrukturen och när det gäller balansen mellan basverksamhet och projekt. Kulturen har betydelse för en rad olika samhälls- områden. Det handlar, förutom om kulturens självkla- ra egenvärde, om demokrati och identitet, arbetstill- fällen, turism, regional och lokal utveckling, företa- gande, integration, mångkultur och tolerans, delaktig- het och hälsa. Med utgångspunkt från detta menar vi att det finns starka skäl att statens satsning på kultur- sektorn skall öka inför 2000-talet - även om man tar ett ökat inslag av sponsring i beaktande. Den stora kulturmanifestation som kulturhuvud- stadsåret 1998 kommer att innebära bör vara avstam- pet för att göra Sverige till ett ännu mer utvecklat kulturland. De medel som avsatts för kulturåret 1998 bör enligt vår mening finnas kvar och användas till uppföljning av kulturåret ute i hela landet. Genom arbetsgruppen Kultur i hela landet har en mängd spännande och intressanta projekt fått stöd. Det arbete som inletts bör få en fortsättning även när arbetsgrup- pens arbete är avslutat. Fru talman! Centerpartiet har länge ansett att barn- och ungdomskultur är ett viktigt område, som måste prioriteras. Det handlar inte bara om att barn och ungdomar skall ses som konsumenter av en kultur skapad av vuxna. Barn- och ungdomskultur handlar lika mycket om att uppmuntra barns och ungdomars eget skapande. Skapande verksamhet kan för många barn och ungdomar vara oerhört betydelsefull, en möjlighet att få utlopp för sina känslor och tankar, att få tillfälle att känna igen sina och andras problem, att få vara bety- delsefull. Konsten och kulturen kan hjälpa dem att få motbilder att sätta upp mot det som tycks omöjligt att förändra och förhindra, att återerövra tilliten till människor. "De som är väldigt kreativa och inte får något ut- lopp för sin kreativitet, vänder den till en destruktivi- tet. Och då blir alla de där sångerna man aldrig fick skriva, tavlorna man aldrig fick måla till sönderslagna fönster och nersparkade människor i stället". Detta är ett citat av Lasse "Ali Hussein" Lindroth. Vi i Centerpartiet har länge framhållit att en väx- ande andel av all kulturverksamhet skall riktas mot barn och ungdomar. Därför anser vi att 25 % av resur- serna av kulturanslaget bör öronmärkas till kultur för barn och ungdom. Det är en kraftig markering av vikten av att barn och ungdomar blir delaktiga i kul- turlivet, och det skall ses som ett golv, inte som ett tak. Skolan är en av de viktigaste platserna för barns möte med kultur. Centerpartiet har också ställt sig bakom en flerpartireservation om kulturen i skolan. Den nya kulturpolitiken skall leda oss in i det nya årtusendet, och Centerpartiet anser att den måste ge tydliga signaler om att kvinnors historia och kulturella gärningar skall synliggöras. Strukturer i samhället som inte förmår ta vara på kvinnoperspektivet lika bra som mansperspektivet bör inte höra hemma i det nya årtusendet. Centerpartiet anser att ett landsomfattande projekt med uppgift att belysa och framhålla kvinnans roll och betydelse inom kultursektorn och i historien bör genomföras. Fru talman! Ett av de nya målen för den svenska kulturpolitiken är att främja kulturell mångfald. Det är ett mycket viktigt mål. Vi har i dag ett mångkulturellt samhälle, men ett mångkulturellt samhälle som inte fungerar bra. Främlingsfientlighet och rasism breder ut sig. Den allra viktigaste åtgärden för ökad förståel- se, för delaktighet och integration är att svenskar och invandrare träffas på ett naturligt sätt. Kulturmöten och mångfald skapar en ny styrka och nya möjlighe- ter. Nya medborgare inlemmas i samhället samtidigt som vi låter samhället utvecklas till följd av nya im- pulser från andra kulturer. Det är viktigt att ge möj- lighet till egna kulturella uttryck men också att erbju- da delaktighet i det svenska samhället. Förra årets förslag om ett världskulturhus har i årets budgetproposition blivit till ett forum för världskultur. Vi är inte övertygade om att ett särskilt forum för världskultur är det mest effektiva sättet att uppnå en fruktbar kulturell mångfald i Sverige. Cen- terpartiet anser att det handlar om att ge alla konst- närliga institutioner ett uppdrag att främja kulturmö- ten. När det gäller internationellt samarbete finns i dag flera exempel på institutioner med väl utvecklade internationella kontakter. En del av dem mötte kul- turutskottet vid resan till Sydafrika. Vi anser att våra olika kulturinstitutioner har förmågan att främja kultu- rell mångfald utan att det behöver gå via en ny byrå- krati. De medel som föreslås bör i stället via Statens kulturråd fördelas till internationellt samarbete och till mångkulturellt arbete i Sverige. Kulturen är en viktig del i tillväxtindustrin, efter- som kultur skapar sysselsättning. Vad som ofta glöms bort är att kulturen inte bara har en kostnadssida utan också ger positiva ekonomiska effekter utöver de mer svårmätbara, som olika upplevelser. Det här sker ofta till en mycket låg investerings- och driftskostnad. Det handlar om förutsättningarna för turism, om lokal självkänsla och utveckling, om en orts attraktivitet när det gäller företagsetablering och mycket mer. Man brukar ofta peka på Glasgow, som var kulturhuvud- stad 1990, som ett bra exempel. Det finns många fler exempel, som vi också pekat på i vår motion. Fru talman! Stockholm som huvudstad är även ett självklart centrum för landets kulturliv. Här finns de statliga ansvarsmuseerna, och här finns nationalsce- nerna. Här finns de flesta kulturarbetarna och en mängd intressanta kulturprojekt. Det är naturligt att en huvudstad också har en nationell uppgift för den na- tionella kulturen och för att visa den för både landets invånare och utländska besökare. Det är också av största vikt med ett levande kulturliv i hela landet. Det är vår absoluta uppfattning att alla landets invånare har rätt till rimlig tillgång till kulturupplevelser. Regeringen har på riksdagens uppdrag i budget- propositionens kulturbilaga redovisat fördelningen av kulturresurserna i landet. Den analys som gjorts är enligt vår uppfattning alldeles för begränsad. Den gäller bara de bidrag som betalats ut via Statens kul- turråd samt till Riksteatern. Man säger att "på sikt bör hela Kulturdepartementets ansvarsområde inkluderas i en regional analys". Vi menar att den analysen bör genomföras alldeles omgående. Mot bakgrund av den regionalisering som nu sker är det viktigt att regionala utvecklingsplaner utformas för hela det kulturpolitiska fältet. Ett arbete har också inletts av Svenska Kommunförbundet och Landstings- förbundet för att på olika sätt utveckla det regionala samspelet inom kulturen. Detta är något som både Teaterutredningen och Kulturutredningen pekade på. Vi ser det som angeläget att man på nationell nivå ger ett stöd för detta utvecklingsarbete. På det viset kan man också få en bättre samverkan mellan de regionala kulturinstitutionerna och de lokala arrangörerna. Fru talman! Detta är något om Centerpartiets syn på kulturpolitiken. Jag har i det här inlägget inte tagit upp så många detaljer. Vi har fogat ett antal reserva- tioner och särskilda yttranden till det här betänkandet för att markera områden där vi vill något mer än ma- joriteten. Totalt sett kan man ändå säga att samstämmighe- ten om kulturpolitiken är ganska stor i kulturutskottet. Vi skulle nog alla önska att vi hade mer resurser att satsa på kultur. Det gäller egentligen alla utom mode- raterna, som föreslår en neddragning med 560 miljo- ner på en redan liten kulturbudget. Den dubblerings- fond som moderaterna föreslår kan på intet sätt kom- pensera hela den neddragningen, i all synnerhet inte i inledningsskedet. Dessutom föreslår moderaterna en renodling av det statliga ansvaret för kulturinstitutio- ner och vill att kommuner och regionala myndigheter skall ta ett större ansvar. Hur det går ihop med mode- raternas stora besparingar på kommuner och landsting och den moderata uppfattningen att landstingen inte skall ägna sig åt kulturfrågor är svårt att förstå. Skulle moderaternas kulturpolitik genomföras vad avser budgetramarna skulle vi få se en enorm nedrustning av kulturen i landet. Som jag har anfört tidigare anser vi i Centerpartiet att kulturen är så viktig att ramarna för kultur i stället bör utökas i framtiden. Fru talman! Jag står självfallet bakom alla de re- servationer där Centerpartiet finns med men yrkar för tids vinnande bifall endast till nr 9, 11 och 16. 0754692641206 N 2010-01-01 00:00:00 200109 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0943/#anf2