2348831 GL0943 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:43 Tisdagen den 9 december 1997/98 43 1997-12-09 00:00:00 Kultur, medier, trossamfund och fritid D1026359-8A61-4ED2-B116-377CEAF4740C 13 ÅKE GUSTAVSSON (s) s Fru talman! I några nummer har Kommun Aktuellt under hösten gjort en kartläggning av vad som har hänt inom kultursektorn runt om i kommunerna. Bak- grunden är de problem som har diskuterats med stor intensitet, inte minst i våra storstäder, vad gäller eko- nomin. Journalisten konstaterar att landets kommuner 1995 satsade i genomsnitt 728 kr per invånare på kulturen. I fjol hade anslaget ökat till 746 kr. Hon skriver vidare att även i regeringen har kulturen haft en gyn- nad ställning; kulturbudgeten har ökat med 342 mil- joner kronor, 11 %, under tre år. Om siffrorna stäm- mer exakt vet jag inte, men vi är ändå överens om tendensen. När hon skriver gör hon det litet grand i form av ett rollspel. Hon skriver: En tvärsäker repor- ter, som blir en osäker reporter, som blir en undersö- kande reporter, som blir en förvånad reporter. Hon avslutar med att skriva: Själv lägger jag alla anteck- ningar och årsredovisningar i en mapp. Jag letade efter nedskärningar. Jag hittade satsningar. Jag var förvånad. Det är väl så att de satsningar som har skett inte har uppmärksammats särskilt mycket, medan däremot de negativa förändringar som har skett har fått bras- kande rubriker. Det har varit ekonomiskt svåra år, och kulturen har under dessa år klarat sig bra. Det betyder ju själv- fallet inte att anslagen är tillräckliga. Man kan väl fråga vilken kulturintresserad person som helst, med något undantag, så kommer han att säga att vi har större behov. Många känner kanske att behoven är nästintill oändliga. Fanny Rizell anknöt i sitt anförande till de sju kulturpolitiska mål som riksdagen antog den 19 december förra året. Jag vill gärna understryka det positiva i det faktum att det var under så pass bred enighet som riksdagen antog dessa nationella mål. De beskriver på ett bra sätt vad som skall vara huvudin- riktningen i kulturpolitiken, och det är mål som jag tror att det är viktigt att vi kulturpolitiker strävar efter att hålla levande. De är ingenting som man kan dam- ma av och använda i samband med högtidstal, utan de måste vara en del av verksamheten i det dagliga arbe- tet. Jag vill peka på några angelägna områden inom kulturpolitiken. Barns och ungdomars delaktighet måste vara en röd tråd i kulturpolitiken. Det gäller självfallet inte bara de statliga satsningarna och insat- serna utan också kommunernas. Det gäller inte minst i skolan, som några av talarna har varit inne på tidigare. Jag vill gärna understryka att det är viktigt att den kulturella verksamheten är en integrerad del av sko- lans verksamhet. En del utredningar har också lagt fram förslag på det här området. En annan röd tråd som jag tror är viktig är att kulturpolitiken skall sträva efter att stödja kultur i hela landet. Det projekt som heter just Kultur i hela landet visar att det finns ett vitalt kulturliv runt om i vårt land. Kultursatsningarna måste kännetecknas av en regional balans. Jag vill gärna framhäva att Kultur i hela landet naturligtvis inte står i motsatsställning till satsningar i storstäder. Att Stockholm nästa år är Europas kulturhuvudstad är en stor händelse för hela landet. Alla kulturintresserade borde kunna glädja sig åt att kulturen på detta sätt under ett års tid hamnar i en alldeles speciell situation. Ett annat område som jag vill nämna är konstnä- rernas villkor. Konstnärerna är motorn i ett lands kulturliv. Vi har ökat insatserna. Regeringen kommer under våren att presentera en konstnärspolitisk pro- position. Efter förslag från kulturutredningen kunde vi i för- ra årets kulturpolitiska beslut fatta beslut om att ett handlingsprogram för arkitektur och formgivning skall tas fram. Det var verkligen på tiden. Till skillnad från exempelvis Danmark och Norge saknar vi ett sådant program. En proposition om detta väntas till våren. Anna-Greta Leijons nyligen presenterade bokut- redning har nämnts här. Denna utredning tillsattes bl.a. därför att barnbokens ställning har försvagats. Utredningen kommer att ligga till grund för de förslag som regeringen återkommer med under nästa år. Det är självfallet angeläget att litteraturen och läsandet stimuleras. Efter alla de angelägna områden som jag har nämnt skall jag avsluta med att nämna satsningen på det industrihistoriska arvet. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 1999 återkomma med förslag till finansiering. Skälet till att jag tar upp detta är att vi befinner oss i ett skifte som är påtagligt i det svens- ka samhället i dag. Bondesamhället är väldokumenterat. Det har självfallet varit angeläget att så har skett, och det är angeläget att detta arbete fortsätter. Men nu är det dags att på allvar ta itu med och dokumentera arbetets och industrisamhällets historia. Vårt samhälle föränd- ras ju i snabb takt, och det är bråttom att bevara in- dustriminnen och människors erfarenheter. Fortfaran- de finns det många som kan berätta om denna vår moderna historia. Ett imponerande arbete har redan lagts ned. Runt om i vårt land kan man besöka spän- nande och intressanta miljöer. Detta arbete utförs till stor del av eldsjälar. Jag vill gärna säga att utan eldsjälarnas energiska arbete hade Sverige varit en fattig kulturnation. Inte minst är deras insatser i arbetet med Kultur i hela landet avgörande för framgången. När det gäller just industrisamhällets historia är det angeläget att vi kan öka satsningarna. En viktig roll i detta sammanhang har naturligtvis Arbetets museum i Norrköping. Fru talman! Kulturen är en nödvändig del av väl- färdssamhället. Den är viktig för vårt välbefinnande och för att vi skall kunna utvecklas som individer. Kulturens roll för att skapa kreativa miljöer, alltså kulturen som drivkraft för en kommuns eller en regi- ons utveckling, uppmärksammas alltmer. Kulturturis- men blir allt viktigare. Men vi får ändå aldrig glömma bort att ytterst måste alltid satsningar på kulturen motiveras av kulturens egenvärde. Det är mot den bakgrunden och att vi har klarat kulturen ganska hyggligt under den ekonomiska krisen som vi i dag har att ta ställning till betänkandet om kulturpolitiken. Jag tycker att vi har ett bra utgångsläge för vårt ställ- ningstagande. Eftersom Lennart Persson, kulturutskottets kansli- chef, i hög grad har varit ansvarig för framtagandet av detta betänkande och på ett utomordentligt skickligt sätt - skickligare än vi själva ibland - har formulerat majoritetens respektive reservanternas ståndpunkter vill jag på utskottets vägnar så här officiellt till proto- kollet framföra ett tack från kulturutskottet för ett utomordentligt gott arbete. Samtidigt vill jag också vända mig till Lena Ax- elsson-Westlund och önska henne lycka till i hennes nuvarande tjänst som kanslichef för kulturutskottet i Sveriges riksdag. 0794602231002 N 2010-01-01 00:00:00 200120 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0943/#anf13