2348830 GL0942 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:42 Måndagen den 8 december 1997/98 42 1997-12-08 00:00:00 Rättsväsendet 528ACA24-4C5F-4F9B-B2CD-2A762143468F 98 BIRTHE SÖRESTEDT (s) s Fru talman! Jag vill inleda med att peka på att kriminalvården under senare år inte har förbrukat den del av anslaget som har anvisats. Därigenom har ett anslagssparande byggts upp. De främsta orsakerna till detta är en lägre beläggning samt att till- och om- byggnader senarelagts eller uteblivit. Dessutom har försöksverksamheten med elektronisk övervakning medfört lägre kostnader och även ett minskat behov av platser. Bedömningen är att dessa faktorer även under 1998 kommer att påverka. Prognosen för de närmaste åren tyder inte på något ökat behov av platser, tvärt- om. Jag kan inte förstå Göthe Knutsons oro inför en nedläggning av platser, eftersom han liksom jag i torsdags var hos Kriminalvårdsstyrelsen och fick en rapport om att det finns gott om platser även efter de 100 platser det rör sig om när det gäller avskaffandet av tvåtredjedelsfrigivningen. Det finns en 400-450 platser att ta till. Det är alltså möjligt att sänka antalet platser. Precis som andra myndigheter inom rättsväsendet har kriminalvården till uppgift att minska brottslighe- ten och öka tryggheten i samhället. För att nå uppsatta mål måste organisationen och innehållet i verksamhe- ten förändras och ständigt utvecklas. Detta arbete är nödvändigt såväl inom anstaltsorganisationen som inom frivården. En ny organisation träder därför i kraft vid nyåret. Syftet är att skapa förutsättningar för större flexibilitet och effektivitet och att utnyttja re- surserna inom kriminalvården på bästa sätt. Dessutom skall samverkan med andra myndigheter och organi- sationer underlättas. I framtiden kommer alltfler att avtjäna sitt straff utanför fängelserna genom kontrakts- och samhäll- stjänst och intensivövervakning med elektronisk kon- troll. Det kräver att planeringen börjar i häktet för att den dömde skall få de bästa chanserna till den vård som gör att han inte begår nya brott när straffet är avtjänat. Därför sker en utveckling av kontaktmanna- skapet. Det är ett aktivt påverkansarbete. Det blir en organisation anpassad till den intagnes behov. Alternativen till fängelse har visat sig fungera all- deles utmärkt. Jag vill särskilt nämna utökningen av elektronisk övervakning till tre månader. Denna för- söksverksamhet, som moderaterna var emot, har visat sig hittills fungera bra. Straffsystemkommitténs för- slag till ett förändrat påföljdssystem bereds, och vi väntar förslag under våren. Likaså väntas förslag till påföljder för unga lagöverträdare. Det gäller att ta till vara tiden på anstalten på bästa sätt, därför sätts verksamhetsinnehållet i fokus. Det har det gjort alltsedan mitten av 80-talet. Jag kan nämna för Alice Åström att kriminalvården arbetar med ett särskilt uppdrag när det gäller kvinnor och kvinnors behov. Det kommer man att redovisa fram- över. Verksamhetsinnehållet tillhör prioriteringarna. Därför finns det goda förutsättningar för att program- verksamheten fortsättningsvis också kommer att ut- vecklas. Kriminalvårdsstyrelsen har dessutom utveck- lat krav och råd för kvalitetssäkring av programmen så att det finns möjlighet att följa upp dem. Det var precis det som Siw Persson var ute efter. Göthe Knutson anförde också att de intagna har gott om tid. Det är möjligt att de har det på fritiden. Det finns arbetsplikt. Man skall vara sysselsatt med arbete om man inte är sysselsatt med någonting annat under mesta tiden på anstalt. Det beror på att syssel- sättningen är helt avgörande för rehabiliteringen. Där ingår utbildningen som en viktig del, eftersom många intagna har bristande kunskaper. Det är viktigt att man tillgodoser dessa under tiden på anstalt. Det underlät- tar för att påbörja ett annat liv efter avtjänat straff. Det sker utbildning både på grundskolenivå och på gymnasienivå. Även högskolestudier kan bedrivas. Sysselsättningen är väsentlig för alla. Även för dem som skall utvisas är det väsentligt att det finns utbild- ning för att motverka de eventuella skador som upp- står under en fängelsevistelse. Det gäller att göra anstaltstiden både meningsfull och human. Möjligheten att den dömde placeras på bästa sätt har också ökat eftersom en ny intagningsavdelning har öppnat för att bedöma vilken placering som passar bäst ur säkerhetssynpunkt. Det läggs stor vikt vid det fortsatta säkerhetsarbetet. En god säkerhet är inte bara det tekniska och byggnadsmässiga skyddet. Av vikt är också de regler och rutiner som styr verksamheten, innehållet och goda relationer mellan personalen och intagna. Avgörande för anstaltsplaceringen är också beho- vet av behandlings- och programverksamhet. Här vägs också närheten till hemorten in. Den är viktig inför frigivningsförberedelserna. Sammantaget skall tiden tas till vara på bästa sätt. När det gäller problemen med dem som har psy- kiska störningar vill jag säga att det på anstalterna i dag finns de som inte ur medicinsk synpunkt har en allvarlig psykisk störning och inte är i behov av den medicinska vården. Men de lider av störningar av olika slag, så de är i behov av att tas om hand på ett särskilt sätt. Därför byggs nu stödavdelningar ut inom anstalterna. Ett trettiotal platser har redan tagits i bruk. Ytterligare ett sextiotal platser tas i bruk under kommande år. Det är viktigt för alla intagna att den här kategorin får befinna sig på särskilda avdelningar, där också personalen har särskild utbildning. Göthe Knutson anför i en motion att det ibland i medierna kan förekomma ryktesvisa påståenden om att narkotika flödar på anstalterna. Det är sådana litet slarviga uttalanden som gör att medborgarna får in- tryck av att man på alla anstalter har narkoti- kaproblem. Vår ambition och vårt mål är att alla an- stalter skall vara narkotikafria. Både från regeringens och från kriminalvårdens sida läggs all kraft ned för att det skall vara så. Det är ett prioriterat arbete. I den kartläggning som Kriminalvårdsstyrelsen har gjort framgår det att det är på en mindre del av anstal- terna som problemen är stora. På ungefär 30 % av anstalterna finns det inte några problem alls eller det har mycket sällan varit något problem med narkotika. Påståenden om att man blir tvingad att knarka på anstalterna kan man säga inte har någon grund. Visitationspatrullen togs upp. Jag vill säga att man använde sig både av den utbildade personalen som ingick i patrullerna och av hundar för att komma till rätta med narkotikan. Man gör visitationer på boen- derum och på andra ställen inom anstalterna. Vi är medvetna om att det här är stora problem och att narkotika smugglas in på många olika sätt. Det blir alltmer utstuderade sätt att försöka få in narkotika på anstalterna. Därför är de permissioner och de besök som godkänns omgärdade av restriktioner och kon- trollåtgärder. Viktigt är också att de som har problem med missbruk får möjlighet att komma till en motiva- tionsavdelning och ingå i ett program för att behandla missbruket. Drygt 45 % av dem som bedöms ha miss- bruksproblem deltar i någon form av verksamhet riktad mot narkotika. Jag skall kort också ta upp det som gäller brottsof- fer, fru talman. Under senare år har en rad insatser gjorts inom brottsofferområdet: ändrad lagstiftning, inrättande av brottsoffermyndigheten och en upp- byggnad av fonden med uppgift att stödja brottsoffren genom insatser för hjälp och stöd av olika slag. Justitieutskottet har tidigare ansett att vi inte hade full överblick och att vi inte kunde bedöma om insat- serna fått den effekt som var tänkt. Utskottet begärde att få en utredning till stånd för att bedöma helheten av brottsofferinsatserna. Utredningen har blivit tillsatt och fått i uppgift att utvärdera vad som hänt på områ- det under den senaste tioårsperioden. Man skall ana- lysera effekterna av insatserna och överväga om det behövs lagändringar och övriga åtgärder. Dessutom skall det göras en bedömning av Brottsofferfondens medel. Den här utredningen skall vara klar i mars månad. Utskottet begärde en utredning. Då tycker jag att det hör till att man väntar tills den är klar innan man tar ställning till alla de enskilda förslag som gäller hjälp till brottsoffer och medel till Brottsofferfonden. Vi krävde en utredning. Vi har fått den. Låt oss vänta och se helheten! 0753292035001 N 2010-01-01 00:00:00 200070 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0942/#anf98