2348830 GL0942 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:42 Måndagen den 8 december 1997/98 42 1997-12-08 00:00:00 Rättsväsendet 155C59A8-DF18-4FFB-A3C9-AC68F6CAC450 8 ALICE ÅSTRÖM (v) v Fru talman! Kriminalpolitiken bör grundas på en helhetssyn. Det är egentligen den allmänna politiken som leder till social trygghet, en rättvis fördelning och ett samhälle som vilar på solidaritet mellan männi- skor. Kriminalpolitiken måste bygga på den allmänna socialpolitiken i första hand. I det brottsförebyggande arbetet är en av de viktigaste hörnstenarna att förhind- ra människor från att bli kriminella. Det är kriminal- politikens viktigaste uppgift. Fru talman! Familjen har givetvis en oerhörd be- tydelse i detta arbete. Det är familjen som skall upp- fostra barnen, ge dem normer och stödja dem i deras utveckling. Samtidigt vet vi att många familjer har det svårt. Vi har en familjestruktur i Sverige där den vanliga kärnfamiljen i dag inte längre är ett begrepp. Vi har i dag en situation med en mycket hög arbets- löshet och många föräldrar som är ensamstående. Samhället måste kunna bidra med hjälp till dessa familjer för att de skall kunna fullfölja sin uppgift som fostrare. Vi i Vänsterpartiet anser att en reform för sex timmars arbetsdag är en reform som skulle öka föräld- rarnas möjligheter att ha tid för sina barn och delta i barnens fostran på ett helt annat sätt. Men också sko- lan har en oerhört viktig betydelse. Fru talman! Vi vet att det ute i landet under de se- naste åren tyvärr har varit skolan som har fått ta de stora nedskärningarna, framför allt gäller det skolhäl- sovården. Det handlar om stora nedskärningar när det gäller skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykolo- ger, trots, fru talman, att inriktningen från majoriteten i denna riksdag är att vi måste värna de barn som har behov av stöd. Men i verkligheten, ute i kommunerna, har inte inriktningen fullföljts. I dag kan vi se början till en förbättring. Man inser den stora vikten av att ha de här yrkesgrupperna inom skolan. Men detta har också inneburit - och det, fru tal- man, har vi fått skrämmande signaler om - att trycket på barnpsykiatriska mottagningar runt om i landet har ökat drastiskt. Väntetiden för ett barn som är i akut behov av psykiatrisk hjälp och som mår dåligt kan vara upp till ett halvår. Det här är inte positivt ur ett brottsförebyggande perspektiv. Om samhället inte kan ge den hjälp som föräldrar och barn begär, har man misslyckats. Undersökningar visar att den höga arbetslösheten skapar en otrygghet hos många föräldrar och barn. Detta är också något som i ett längre perspektiv kan skapa ett mer otryggt samhälle, och ett otryggt sam- hälle har också en tendens att skapa brottslighet. Det är viktigt att man inte gör kopplingen att arbetslöshet i sig gör att man blir kriminell, utan det är den otrygga tillvaro som skapas i samhället som blir en grogrund för utanförskap och ökad kriminalitet. Den ökade segregationen i samhället har också en stor betydelse, och den har vi inte lyckats bryta. När utanförskapet i samhället blir för stort är det svårt för samhället att ha regler och normer som känns giltiga för människor som inte känner sig delaktiga i samhäl- let. Därför är det, fru talman, det brottsförebyggande arbetet och den övriga sociala politiken som har den stora betydelsen. Men det är också av betydelse hur rättsväsendet och polisväsendet fungerar, om människor upplever en trygghet i samhället så att man kan finnas där när brott har begåtts. Vi har, fru talman, under de senaste åren faktiskt sett en ökad misstro bland människor, en minskad förmåga hos polisen att klara upp brott och en minskad förmåga att komma när brott har begåtts. Detta är allvarligt. Därför ser jag det som väldigt positivt att polisen i regeringens budget nu får ökade resurser. Men vi anser inte att det är tillräckligt. Man behöver också förstärka framför allt när det gäller de civilanställda inom polisen, så att alla poliser skall kunna finnas ute och bedriva sitt arbete. Framför allt kommer den nya närpolisorganisationen att ha en oerhört stor betydelse i det brottsförebyggande arbe- tet. Därför är det viktigt att de också finns ute bland människorna. En annan sida, fru talman, är människornas tilltro till rättsväsendet, till den dömande makten. Flera talare har här tidigare talat om vikten av att bli rätts- säkert dömd och att man får sina mål behandlade i god tid. Men något som inte har lyfts fram är hur man som kön blir behandlad av rättsväsendet. Hur är det i samhället i dag? Hur många gånger har vi tyvärr inte fått läsa om våldtäktsmål med friande domar? Rätts- väsendets behandling av kvinnor i dessa situationer har en oerhört stor betydelse för tilltron. Det är också en fråga som man måste arbeta med. För att kunna få förtroende för rättsväsendet måste rättsväsendet kun- na hantera dessa frågor på ett sätt som medborgarna accepterar. Fru talman! Jag kommer att återkomma senare till fler av de nämnda områdena. En fråga som vi också behandlar just nu är rätts- hjälpen. Rättshjälpen förändrades ju den 1 december. I dag är den subsidiär. Det handlar om att människor i stället skall ha sina egna rättsförsäkringar. Vänster- partiet var emot denna förändring, för det är inte människors ekonomi som skall vara avgörande. Om människor inte har en egen försäkring men borde ha haft ekonomiska möjligheter till en egen försäkring, kommer de inte att få rättshjälp i framtiden. Detta är oerhört farligt i ett rättssamhälle. Försäkringsbolagen har heller inte kunnat presen- tera hur de kommande försäkringarna kommer att se ut. Vänsterpartiet har i sitt budgetförslag lagt tillbaka lika mycket pengar som den här reformen skulle spa- ra. Men eftersom ramarna nu är fastlagda yrkar jag bifall till reservation 52, som är en reservation från Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Den handlar om att man snabbt måste utvärdera reformen för att kunna se effekterna av den och följa upp hur försäkringsbo- lagen har löst det hela samt vilka villkor det kommer att bli. En annan del på det här området är Genteknik- nämnden. Gentekniknämndens övergripande mål är att främja etiskt försvarbar och säker användning av genteknik så att oönskade effekter inte skall uppstå. Vi har i en motion pekat på vikten av att kunna sprida information om genteknik till allmänheten. När ra- marna nu är fastställda finns det inte pengar. Det här är ändå en viktig fråga som behöver debatteras i sam- hället. Vi har en reservation om att det även bör fin- nas en konsumentrepresentant i Gentekniknämnden, för det är självklart att konsumentintressena måste vara företrädda i en sådan nämnd. I dag finns det en kommitté som skall arbeta med den här frågan, men det finns ingen anledning att avvakta det pågående utredningsarbetet för att lösa en så enkel fråga som ändå är så betydelsefull. Därför vill jag också yrka bifall till reservation 43. 042839539117 N 2010-01-01 00:00:00 199980 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0942/#anf8