2348830 GL0942 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:42 Måndagen den 8 december 1997/98 42 1997-12-08 00:00:00 Rikets styrelse samt Riksdagens förvalt- ningskontors årsredovisning E97DAD55-FFC8-4543-A91D-BEDFC4EE668B 114 CATARINA RÖNNUNG (s) s Fru talman! Först vill jag tacka Birgit Friggebo för det arbete hon har lagt ned som ordförande i KU och som en stimulerande debattör i den här kammaren. Om regeringens budgetarbete i allmänhet och den framgångsrika saneringen av statens finanser kan mycket positivt sägas. Jag skall inte ge mig in i en allmän ekonomisk debatt och dra in arbetslösheten här, men jag kan bara erinra om våren 1994, när sta- tens ekonomi befann sig i fritt fall och finansministern hette Anne Wibble och var folkpartist. KU:s betänkande behandlar budgetpropositionens utgiftsområde 1 Rikets styrelse och Riksdagens för- valtningskontors årsredovisning. Det budgetavsnitt vi nu diskuterar kännetecknas av stramhet, och anslags- posterna är väl avvägda. Utskottet riktar dock kritik mot att myndigheten Regeringskansliet inte korrekt beräknar sitt utgiftsbehov utan att underskottet får täckas av anslagssparande från Utrikesförvaltningen. Jag vill redan nu yrka avslag på de fyra reserva- tionerna, och jag skall något kommentera de särskilda yrkanden som fogats till betänkandet. Moderaterna och folkpartiledamöterna förklarar att eftersom re- spektive partiers budgetförslag inte antas i dess helhet fullföljer de inte sina anslagsyrkanden, som i detta fall innebär nedskärningar. Att ett oppositionsparti skulle få hela sitt budget- förslag antaget ligger så långt från möjligheternas gräns som tänkas kan, särskilt i det stabila politiska läge som för närvarande råder i vårt land. Birgit Frig- gebo sade att Folkpartiet skulle ta hela det ekonomis- ka ansvaret för den statliga verksamheten. Jag anser kanske att det för närvarande sköts bäst i oppositions- form. Både Birgit Friggebo och Birger Hagård har ar- gumenterat för sina nedskärningar. Med särskild kraft har Birgit Friggebo nu talat om presstödet, som hon vill avskaffa på sikt. Men vare sig hon eller Birger Hagård reserverar sig mot regeringens förslag. Det tycker jag ger ett väldigt egendomligt och halvhjärtat intryck. Jag misstänker att taktiken inför valet är att inte stöta sig med några s.k. särintressen utan ligga väldigt lågt. Vad som står i särskilda yrkanden refere- ras väldigt sällan i pressen. Folkpartiet vill minska stödet som föreslås till de politiska partierna med 30 miljoner. Det nämns i det särskilda yttrandet. Jag vill erinra om att det är en gammal trätofråga. De 30 miljonerna lades till i före- gående års budget. Det innebar att man då återställde anslaget till den ursprungliga nivån. Vi hävdade då och vi hävdar nu att de politiska partierna har fått ett ytterligare val att handskas med, och det är valet till EU-parlamentet. Nästa års riks- dagsval har för första gången i historien inslag av personval. Ingen kan naturligtvis förutsäga hur mycket pengar som kandidaterna sponsras med eller tar ur egen ficka. Birgit Friggebo har här en poäng när hon efterly- ser etiska regler för hur man redovisar varifrån man har fått medel till sin valkampanj. Där stöder jag henne. Men partierna själva behöver naturligtvis ock- så stöd för valarbetet, för det vanliga informationsar- betet och för mötesverksamheten. Dessutom behöver partierna ta sig en ordentlig funderare på hur man skall nå ut till och attrahera nya medlemmar. Engagerade och upplysta medborgare gagnar både vår demokrati och vårt land. De gängse politiska partierna har en stor uppgift när det gäller att motarbeta populistiska strömningar med odemokra- tiska inslag som lätt kan attrahera vilsna själar. Stödet till de politiska partierna har ett gott ändamål. En bred utskottsmajoritet står bakom presstödsanslaget. Eftersom det inte utnyttjas fullt ut till följd av att många stödberättigade tidningars upp- lagor minskar skall ett tillfälligt driftstöd införas 1997-1998 inom ramen för ett oförändrat anslag. Utskottet gör alltså inte någon beställning på nya pengar, vilket Birgit Friggebo antydde i sitt anföran- de. Vi menar att presstödet är en nödvändig del i en mediepolitik som syftar till att upprätthålla mångfald i svensk press. Lokala och regionala dagstidningar - och gärna uppstickare i branschen för att hindra mo- nopoltendenser - är av utomordentlig betydelse för en fri och allsidig bevakning i hela landet. Många av dessa tidningar får presstöd. Landets kommuner har ålagts alltfler uppgifter av vikt för den enskilde medborgaren, såsom omsorg och vård av barn och gamla och undervisning, bara för att nämna några områden. Lokalpressen fyller en viktig funktion för att bevaka att kommunpolitikerna sköter sina uppgifter och att invånarna får komma till tals. Det måste finnas forum för kritik och debatt även ute i landet och även i glesbygd i angelägna frågor nära medborgarna. Alla åsikter och debatter behöver inte skötas av de två dagstidningarna i Stockholm. Åsiktsfriheten och demokratin ökar om fler röster hörs i pressen. Det kan ingen bestrida. Ett antal motionärer har påtalat vad de upplever som brister i presstödet. Det gäller om tidningar som hamnar under kvalifikationsgränsen för stöd skall räddas, om lösnummer och gratisutdelning skall kun- na räknas in i kvalifikationsupplagan, hur driftstödet skall kunna ändras och hur man skall kunna lösa pro- blemet med att endagarstidningar skall kunna ingå i samdistributionen enligt lika-pris-principen. Utskottet anser att dessa frågor bör prövas i ett lämpligt framti- da sammanhang. I klartext betyder det i en framtida pressutredning som kan komma att tillsättas efter valet. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemstäl- lan. 0634320940409 N 2010-01-01 00:00:00 200086 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0942/#anf114