2348830 GL0942 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:42 Måndagen den 8 december 1997/98 42 1997-12-08 00:00:00 Rikets styrelse samt Riksdagens förvalt- ningskontors årsredovisning 8066B03C-0063-476A-A9B9-C895076CF587 113 BIRGIT FRIGGEBO (fp) fp Fru talman! Folkpartiet vill ha en helt annan in- riktning av politiken i vårt land än socialdemokrater- na. Fler människor måste få en möjlighet att försörja sig genom ett jobb. Men antalet jobb minskar i Sveri- ge. 55 000 personer färre har jobb i dag jämfört med september månad i år. Det är ett jättelikt skandalartat misslyckande för regeringen och för socialdemokra- terna. Och det är ett jättelikt misslyckande för Sveri- ge. Färre kan försörjas genom eget arbete, och vi blir därigenom fattigare. Vi får färre skattebetalare, och det leder i sin tur till att pengarna inte räcker till att betala den vård och omsorg och den skola vi behöver och vill ha. Folkpartiets budgetförslag har temat jobb, vård och skola och innebär sänkta skatter för företa- gande och tillväxt och utgiftsökningar framför allt när det gäller vård och omsorg men också för utbildning, miljö och rättssäkerhet. Vi har dock inte fått stöd i denna huvudupplägg- ning från majoriteten i riksdagen, Socialdemokraterna och Centerpartiet. Beslutet om ramarna här i riksda- gen tidigare i höst har en helt annan inriktning, något som fortsatt kommer att försvaga vår växtkraft och fortsatt kommer att lämna stora delar av vår befolk- ning utan egen förvärvsinkomst. Eftersom vår uppläggning inte har vunnit riksda- gens gillande, anser vi det meningslöst att delta i den vidare behandlingen av budgeten. För att finansiera de ökade satsningarna på jobben, vården och skolan har vi ett antal förslag till neddragningar av utgifter, så även inom utgiftsområde 1, men det finns natur- ligtvis ingen anledning att vidhålla dessa besparingar, eftersom de inte kommer att gå till det som vi vill satsa på. Vårt budgetalternativ är en helhet. Vi kommer alltså att avstå från att delta i detalj- besluten om budgeten för rikets styrelse. I och med den nya budgetprocessen har det blivit tydligt att det är en bestämd politisk majoritet som styr och som har hela makten över budgeten. Några koalitioner i enskilda frågor över blockgränsen mellan regering och opposition går inte att åstadkomma. Det ändrar i ett slag det politiska arbetet här i riksdagen. Majoriteten har själv i varje detalj beslutat om budge- ten, och det innebär också att den har tagit på sig hela ansvaret för den statliga verksamheten. Det innebär att oppositionen har att hårdhänt granska hur utfallet blir. Majoriteten måste ju tro på att de beslut den tar skall åstadkomma det bästa möjliga i alla avseenden. Om besluten inte leder till det, måste de ansvariga ställas till svars. Regeringen och dess stödparti står därmed för input, dvs. produktionsresurserna, och oppositionens uppgift blir att granska output, dvs. om resultatet av verksamheten blir det önskade. Det är min förhoppning och tro att den utvärdering och granskning som det har talats om i så många år nu äntligen kan bli ett normalt och omfattande inslag i riksdagens arbete. Folkpartiet hade i sin motion föreslagit en ned- dragning med 300 miljoner kronor på presstödet och att riksdagen skulle ta tillbaka den höjning av par- tistödet med 30 miljoner som genomfördes 1997. Fru talman! Jag tycker att det var utmanande att riksdagen beviljade partierna ytterligare 30 miljoner kronor förra hösten samtidigt som folk gick utan jobb och vården och skolan var i kris. Vad är det egentli- gen för värderingar som ligger bakom en sådan priori- tering? Samtliga partier i konstitutionsutskottet utom Centerpartiet och Socialdemokraterna vill sänka par- tistödet. Förr i tiden gällde att regeringen förhandlade med övriga partier om förändringar i partistödet, men den traditionen är nu bortblåst. Här kör man på som man vill. Sossarna måste ha mer pengar i valkassan, och då körs oppositionen över. Maktinnehavet skall försvaras till varje pris. Man räknar väl lugnt med att väljarna skall ha glömt till valet. Intresset att höja partistödet står i bjärt kontrast till ointresset att skapa etiska reg- ler för hur finansieringen av de personvalskampanjer som kommer att bli vanliga i framtiden med det nya valsystemet sker. Skall det behöva hända olyckor innan majoriteten reagerar? Om traditionen kastats på sophögen när det gäller förändringar i partistödet, står sig däremot traditionen från tidigare år när det gäller behandlingen av press- stödet i utskottet. Det finns ingen fråga i konstitu- tionsutskottet där presstödspartierna vågar ta så många egna initiativ som just i presstödsfrågor. Näs- tan varje år som jag minns har Socialdemokraterna och Centerpartiet i utskottet antingen tagit egna ini- tiativ att höja presstödet utöver regeringens förslag, beslutat om ändring av någon detalj i reglerna för presstödet eller givit regeringen till känna att man vill ha någon ändring i framtiden i regelverket. Det är bl.a. därför som presstödsreglerna är så många och krångliga. Så fort någon centerpartist eller socialdemokrat ser någon marginell möjlighet att öka stödet för de egna tidningarna skriver man en motion, och chansen att man får igenom sitt förslag är stor. Så har skett även i år. Utskottets majoritet har inte mindre än fyra tillkännagivanden till regeringen om önskemål om ändringar i regelverket. Ursprunget till tillkännagi- vandena är en centermotion. Det som inte hanns med i förhandlingarna om budgeten mellan Socialdemokra- terna och Centerpartiet rättas nu till. Fru talman! Jag ser fram emot att någon forskare skall gå igenom presstödets behandling här i riksda- gen. Det skulle vara intressant att få empiriskt stöd för att det här är intressepolitiken som talar. Bostadspoli- tiken och jordbrukspolitiken har fått sin genomlys- ning; presstödet återstår. Jag har gjort vad jag har kunnat för att vi skulle få en ordentlig utvärdering av presstödet. Jag tillsatte, i den borgerliga regeringen, en utredning i oktober 1993 med breda direktiv att granska pressens föränd- rade roll i det helt nya medielandskapet. Det började bra med en vetenskaplig analys av en expertgrupp. Den kom fram med mycket intressanta uppgifter. Men när Bertil Fiskesjö och Kurt Ove Johansson tog vid och skulle dra slutsatser var det stopp. Av hela utred- ningen bidde en tumme. Allt skulle bli vid det gamla. Under snart 30 år har presstödet haft i stort sett samma inriktning. Att hela medielandskapet är för- ändrat och att tidningarna inte har samma partikopp- ling som för 30 år sedan spelar ingen roll för intresse- partierna. Varje nytt initiativ till nya dagstidningar motarbetas, och den gamla tidningsstrukturen försva- ras till varje pris. Det är uppseendeväckande att under alla sparkampanjer här i riksdagen under de gångna socialdemokratiska åren är det ett anslag som har lämnats i fred: presstödet. Fru talman! Det måste bli en ändring. 0841802782704 N 2010-01-01 00:00:00 200085 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0942/#anf113