2348830 GL0942 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:42 Måndagen den 8 december 1997/98 42 1997-12-08 00:00:00 Rättsväsendet 40ECA9B7-C712-4EC6-B918-31A5E9DCD36F 10 ROLF ÅBJÖRNSSON (kd) kd Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationer- na 3, 4 och 52. Utgångspunkten för kriminalpolitiken måste vara en personalistisk människosyn. Människan har ett absolut värde i sig, och hon utvecklas i samvaro med andra. Människan är ett subjekt med fri vilja och förmåga att skilja på rätt och fel. Hon kan ta ansvar för sina handlingar. Människan är påverkbar, särskilt i tidig barndom. Det är i familjen barn danas, och fa- miljen är brottspreventionens största resurs. Den för en civil kulturs bestånd avgörande inter- naliseringen sker i tidig barndom i interaktion mellan föräldrar och barn. Gammal klassisk uppfostran har således en alldeles avgörande betydelse, och barnen behöver bägge sina föräldrar. Däri ligger hela grun- den för det lagreglerade äktenskapet. Utskottsmajoriteten nämner i inledningsavsnittet inte familjen och dess betydelse med ett enda ord. Familjen har i samhällsbygget en så stor betydelse att man i all lagstiftning bör beakta att familjens ställning om möjligt stärks. Att vissa misslyckas eller väljer andra samlevnadsformer får inte ur samhällsperspek- tivet innebära att man fjärmar sig från idealet. Fru talman! Utskottsmajoriteten talar i betänkan- det om en helhetssyn och om att reservanterna har en alltför inskränkt formulering. Häri ligger ett funda- mentalt samhällsproblem. Utskottsmajoriteten tror att allmän politik, såsom t.ex. förbättrad arbetsmarknads- politik, har bäring på brottslighetens utveckling i stort. Detta är helt fel. Möjligen är det tvärtom. Socialdemokratisk välfärdspolitik efter andra världskriget har inneburit en våldsamt ökad kriminali- tet. Mycket talar för att socialdemokratins bristande känsla för immateriella värden och för enskilda män- niskors behov av gemenskap och socialisation, har gjort att den moderna, värdenihilistiska, atomiserade staten etablerats som en bra grogrund för kriminalitet och mänskligt utanförskap. Tillfället gör tjuven, har det sagts. Detta stämmer inte med modern kriminologi. Det är i stället fråga om hur individens självkontroll utvecklas. Har en bra normöverföring ägt rum under barnets uppväxt, har straff eller liknande repressiva element mindre bety- delse. Personen vet ändå vad som rätt och fel och handlar därefter. Därför kan man säga att den bästa kriminalpolitiken är en bra familjepolitik. Fru talman! När det gäller brott och straff, måste kriminalpolitiken styras av principer som tydlighet, likhet, rättvisa, proportionalitet och förutsägbarhet. Prioriteringar kanske i praktiken är nödvändiga, men lagstiftningen skall utgå från att alla brott beivras. Om ett beteende inte föranleder ingripande skall avkrimi- nalisering ske. Resurserna till rättsväsendet måste vara tillräckli- ga. Budgetskäl kan inte motivera nedskärningar i rättsväsendet. Det är ett omistligt värde i en civil kultur med ett väl fungerande rättsväsende. I själva verket är detta förhållande en förutsättning för ett utvecklat och rikt kultursamhälle och en i ekonomisk mening fungeran- de välfärdsstat. Rättsordningen är institutionernas infrastruktur. Inom nationalekonomin betonar man i dag institutionernas avgörande betydelse för ett lands välstånd. Fru talman! All offentlig verksamhet skall bedri- vas effektivt och rationellt, men ekonomiska styrme- del för företag passar inte inom rättsväsendet. Rätts- säkerheten och kravet på mänsklig värdighet omöjlig- gör detta. Vi ser i dag ett rättsväsende i förfall, mycket beroende på regeringens okänslighet när det gäller att hantera rättsväsendets olika känsliga instru- ment. Regeringens politik inom rättslivet har under in- nevarande mandatperiod präglats av ryckighet och planlöshet. Säkerligen har en övergripande syn före- legat, men verkligheten har kanske inte kunnat hante- rats på ett sätt som överensstämt med planerna. Under alla förhållanden har en stor olust och osäkerhet spritt sig inom rättsväsendet, och detta är inte bra. En of- fentlig strategi borde tas fram och i största möjliga utsträckning förankras brett. Man bör inte göra all- varliga ingrepp i domstolsväsendet, åklagarväsendet eller polisen utan en mycket stor samstämmighet, och även med ett mycket långsiktigt perspektiv. Avslutningsvis vill jag nämna något om rättshjälp- skostnaderna. Jag blir mer och mer orolig för att den här rättshjälpsreformen inte kommer att bli så bra. Det känns som om människor kommer att komma i kläm. Människor som behöver komma till sin rätt får inte rätt. Därför har jag anslutit mig till Miljöpartiets in- ställning att här måste det ske en utvärdering snabbt. Det är just stramheten i kravet i tidspreciseringen som är värdefull. Under mandatperioden har vi i utskottet gjort olika påpekande under tidens gång, men det har hanterats litet si och så av regeringen. Rent allmänt sett krävs det en litet mer skarp respons på de krav som utskottet ställer. 0530361204603 N 2010-01-01 00:00:00 199982 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0942/#anf10