2348829 GL0941 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:41 Fredagen den 5 december 1997/98 41 1997-12-05 00:00:00 Sveriges totalförsvar 1998 s C024EF39-6B6B-4B3D-BFAA-0307129DF503 35 Försvarsminister BJÖRN VON SYDOW (s) s Herr talman! Att debattera Sveriges försvarspolitik i dag är egentligen en märklig händelse. Vi har en internationell omgivning där vi just genomlider en säkerhetspolitisk kris i Irak och där det internationella samfundet försöker upprätthålla det internationella samfundets regler. Vi vet att det kan handla om användning av vapen som tyvärr kan tillhöra framtiden - biologiska vapen, kemiska vapen. Vi vet att alla länder i Europa vädjar till Förenta staterna: Vi måste fortsätta insatsen i Bosnien för att inte krig skall kunna sprida sig vidare, för att inbördeskriget inte skall återuppstå. Samtidigt växer det fram internationella strukturer som syftar till att befästa och utveckla den avgörande förbättring av det säkerhetspolitiska läget som har skapats genom att det kalla kriget har tagit slut och de f.d. kommunistis- ka länderna har blivit demokratier. Vi diskuterar försvarspolitik i dag från denna dubbla utgångspunkt av krig och krigsrisker och för- bättrade säkerhetsmöjligheter. Vårt försvar präglas av en internationalisering, en förmåga att delta i vår tids och den kommande tidens internationella mönster. Vi har en förnyelse i vårt försvar av materiel och när det gäller människorna. Vi inför ett sätt att utbilda och karriärplanera som påminner om det som finns på den civila sidan, högskolans sätt. Vi har samverkan med det civila samhället. Jag såg senast för några dagar sedan bandvagnar som forcerade fram i snöskogarna i Värmland. Vi har en forskning som delvis uppenbarligen är av yppersta världsklass. Försvarets forskningsanstalt kommer att motta ett pris som visar att man kan veri- fiera kunskaper om kemvapen som är på absolut in- ternationell nivå. Vi har också kommit i gång med en framåtriktad idédiskussion om det kommande försvaret in på 2000- talet. Jag hoppas också att Pliktutredningen, som vi tillsatt, skall kunna bli ett sådant forum, liksom natur- ligtvis Försvarsberedningen. Jag önskar att få höra mer av framåtsyftande idédiskussion om ett försvar i den nya säkerhetspolitiska situationen - icke utan krig och krigsrisker men samtidigt efter kalla kriget. Försvarsutskottet har gjort flera påpekanden för regeringen. Jag vill gärna öka vidden av kommunika- tion och dialog mellan riksdagen och regeringen. På flera punkter har utskottet uttalat sig för att man vill ha och fördjupa en dialog med regeringen. Det gäller anpassning, ledningssystem, IT, sambandet mellan operativ förmåga och försvarskrafternas utformning. Jag skall göra några kommentarer som jag ser be- fogade för dagen. Beträffande anpassning måste jag säga att även jag har haft svårt att ta till mig de texter som vi håller på att arbeta fram därför att det är en ny princip. Jag kanske kan tycka att det hade varit mer naturligt att titta på konkreta ställningstaganden. Jag ser Gripens tredje delserie, som ju är ett stort anpassningspro- gram, som ett väldigt konkret uttryck för att vi om fyra, fem sex eller sju år skall kunna ha Gripen som ett ännu mera slagkraftigt luftförsvarssystem. Jag ser faktiskt Vikingprojektet som en sådan möjlighet - där skall ett ställningstagande ske senare - om vi vill kunna ha den anpassningsmöjligheten för vårt under- vattensförsvar långt fram i framtiden. Jag tycker att analysen från Överstyrelsen för civil beredskap av hur det svenska samhällets alla myndighetsfunktioner och näringsliv skall kunna ställas om ger ett intryck av att det är möjligt. Det är t.o.m. förberett. Jag vet att det inom högkvarteret finns anvisningar och analyser om hur ett anpassningsförlopp skall gå till inom ett år och inom fem år. Det är ett konkret arbete, inte bara fra- ser. Jag skall kommentera ytterligare en punkt, och det gäller IT år 2000. I går fattade regeringen ett beslut om att uppdra åt alla berörda myndigheter under vårt område att varje kvartal redovisa för regeringen hur situationen är inför år 2000. Jag förutser att vi kom- mer att få åtskilliga redovisningar av både möjligheter och svårigheter inför år 2000. Det gör vi på ett sätt som visar, liksom när vi hade dialogen med Försvar- smakten kring Siriusprojektet, att Försvarsdeparte- mentet med riksdagens uppdrag i ryggen förmår att föra en meningsfull och saklig dialog, som syftar till att verkställa de politiska beslut och uppdrag som Sveriges riksdag ger Sveriges regering och som sedan skall genomföras av Sveriges myndigheter. Även på de andra punkterna finns det åtskilligt att säga, men jag hoppar över dem för ögonblicket och vill avrunda denna del med att säga att jag självklart är intresserad av en fortsatt dialog med riksdagen och dess försvarsutskott om de punkter som utskottet har tagit upp. Det har gjorts gällande från olika håll i debatten att det möjligen kan röra sig om överplanering eller underbudgetering i det försvarsbeslut som vi lever under. Det är riktigt att vi i budgetpropositionen an- mält att det kan röra sig om 300-500 miljoner kronor. De uppgifter som har cirkulerat de senaste veckorna och månaderna om ytterligare stora uppgifter vill inte jag lägga till bas för en diskussion i dag i Sveriges riksdag, eftersom det ännu icke är utklarerat vari de består, hur stora de är och vad de har för karaktär. Jag har heller inte haft samtal med överbefälhavaren un- der senare tid på denna punkt. Jag vet därför inte vad överbefälhavaren i sin egenskap av chef för Försvar- smakten har att säga till regeringen i detta samman- hang. Jag kan bara göra den reflexionen att moderater- nas inlägg och skrivningar bygger på samma underlag som togs fram för 1996 års försvarsbeslut. Innebörden är att om det finns problem får alla som har varit med och lagt fram sina olika alternativ i förra försvarsbe- slut begrunda dessa. Att vi i dagens säkerhetspolitiska situation skulle öka den svenska försvarsmaktens omfattning på det sätt som moderaterna förespråkar ser jag inga motiv för. Det är ett tänkande som inte ter sig särskilt modernt. Mycket av tiden i dag har diskussionen gällt för- svarets skolverksamhet. Det inlägg som gjordes från Anders Svärds sida är mycket uttömmande när det gäller hur vi i regeringen har resonerat. Jag kan därför ställa mig helt bakom hans sätt att argumentera. Beträffande helikopterverksamheten har vi haft debatter under frågestunder osv. här i kammaren. Jag har sagt att jag vet att myndigheterna på det här om- rådet, där Sjöfartsverket har centralt ansvar för rädd- ningsverksamheten, arbetar med att åstadkomma det som varit utgångspunkten för regeringens proposition. Jag hade hoppats att det skulle föreligga ett avtal i dag. Läget är följande. Förhandlingar pågår just nu mellan berörda myndigheter, och avsikten är att ett avtal mellan Sjöfartsverket och Försvarsmakten om räddningsberedskapen i landet skall skrivas under den 15 december. När det gäller beredskapen på Norrlandskusten skall, enligt vad förhandlingarna i denna del för när- varande går ut på, en helikopter upprätthålla bered- skapen i norra Bottenhavets sjötrafikområde. Var denna helikopter skall finnas är ännu inte bestämt i dessa förhandlingar. De orter som funnits med i dis- kussionen är Umeå, Sundsvall/Härnösand, dvs. Mid- landa, och Söderhamn. Den kostnad som det här med- för är enligt uppgift från Sjöfartsverkets finansierad myndigheterna emellan. Helikoptrarna som tidigare tillhörde F 15 i Söder- hamn tillhör nu i enlighet med försvarsbeslutet från förra året F 4 i Östersund. Eftersom avtal om rädd- ningsberedskap ännu inte har undertecknats av myn- digheterna skall jag se till att flytten från Söderhamn till Östersund inte fullföljs innan avtalet underteck- nats. Fortsatt stationering intill det att avtalet blir undertecknat är alltså Söderhamn. Med dessa ord hoppas jag att det skall vara möj- ligt för kammaren att i dag fatta beslut i enlighet med de förslag som försvarsutskottets majoritet har lagt fram för kammaren. 0787533297400 N 2010-01-01 00:00:00 199908 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0941/#anf35