<anforande>
<dok_hangar_id>2348828</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0940</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:40 Torsdagen den 4 december</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>40</dok_nummer>
<dok_datum>1997-12-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 1 §) Sverige och den ekonomiska och monetära unionen (forts. FiU9)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>DB7457AC-FD5B-4A4C-9C91-C2DF9B7CBAEC</anforande_id>
<anforande_nummer>175</anforande_nummer>
<talare>PETER ERIKSSON (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag tycker att det intressanta egentli-
gen är om Carl B Hamilton gör samma tolkning som
den som Tobisson tidigare gjorde, nämligen att om vi
skall ha en folkomröstning skall den innefatta två ja-
sidor. Sverige kan i praktiken inte säga nej. Gör Folk-
partiet samma bedömning, att de riksdagsbeslut som
vi skall ta egentligen bara handlar om tidpunkten för
när vi skall gå in i valutaunionen, tycker jag att också
Folkpartiet står bakom det svek mot svenska folket
som jag talar om. Jag hoppas ju att Folkpartiet håller
fanan litet högre i demokratifrågor och är berett att
säga nej, dvs. göra det som uppfattas som ett för-
dragsbrott.
</anforandetext>
<intressent_id>0447198048312</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>199801</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0940/#anf175</protokoll_url_www>
</anforande>
