<anforande>
<dok_hangar_id>2348827</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0939</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:39 Onsdagen den 3 december</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>39</dok_nummer>
<dok_datum>1997-12-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Skattemyndigheternas medverkan i brotts- utredningar, m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>0AB47EF8-C443-406C-9E16-CFD0F5525299</anforande_id>
<anforande_nummer>75</anforande_nummer>
<talare>BJÖRN ERICSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! I det här ärendet föreslår, som redan
har framgått, regeringen att särskilda skattebrottsenhe-
ter skall inrättas hos skattemyndigheterna. Betänkan-
det behandlar även andra förslag, bl.a. vad gäller
skattetillägg vid periodiseringsfel. Till betänkandet är
fogat sju reservationer och ett särskilt yttrande.
Herr talman! I propositionen som ligger till grund
för betänkandet föreslås att särskilda skattebrottsenhe-
ter inrättas hos skattemyndigheterna för att biträda
åklagarna vid förundersökning av skattebrott m.m.
Avsikten är - och här kan jag rikta mig särskilt till
Carl Erik Hedlund - att åklagarna skall kunna välja
mellan att låta skattebrottsenheten eller polisen utföra
arbetet.
I enkla fall, där någon särskild förundersökning
inte behövs, skall skattemyndigheten självständigt
kunna göra en förenklad utredning innan ärendet
anmäls till åklagaren. Avsikten med förslaget är också
att skattebrottsenheterna skall vara organisatoriskt
avskilda enheter som är självständiga från skatte-
myndigheternas verksamhet i övrigt just för att undvi-
ka att den brottsutredande funktionen sammanblandas
med skattemyndigheternas andra funktioner.
Bristerna i den nuvarande ordningen för att be-
kämpa den ekonomiska brottsligheten har uppmärk-
sammats i en rad sammanhang. Bl.a. kan nämnas
Riksdagens revisorers rapport, Den ekonomiska
brottsligheten och rättssamhället, som ingående be-
handlat frågor om myndigheters verksamhet, effek-
tivitet och organisation och Riksrevisionsverkets
rapport Tre skattemyndigheters hantering av skatte-
brott vid vissa myndigheter inom ramen för verkets
effektivitetsrevision.
I syfte att förverkliga kraven på ekobrottsbe-
kämpningen i framtiden har Ekobrottsberedningen i
sin rapport Skattekriminalen lagt fram förslag till en
skattekriminalreform. Den innebär att skattemyndig-
heterna får i huvudsak samma uppgifter när det gäller
att utreda brott inom skatteområdet som tullmyndighe-
terna redan har när det gäller att utreda brott inom
tullens område. Förslaget innebär att skattekriminalen
skall tilldelas befogenheter i två steg. I det första
steget skall befogenheterna i huvudsak begränsas till
att biträda åklagare vid förundersökningar i samband
med utredningar av skattebrott.
Steg två var tänkt att träda i kraft först sedan
skattemyndigheterna byggt upp en kompetens och en
väl fungerande organisation med erfarenhet av
brottsutredning. Av remissinstansernas synpunkter har
framgått att flera var negativt inställda till att man
redan nu tar ställning till den fullt utbyggda skatte-
kriminalfunktion som steg två innebär. Regeringen
delar remissinstansernas bedömning att man inte nu
bör ta ställning till förslaget om en fullt utbyggd
skattekriminal, utan begränsar förslaget, vilket här-
med uttrycks klart, till steg ett i Ekobrottsberedning-
ens förslag.
De invändningar från rättssäkerhetssynpunkt som
har riktats mot utredningsförslaget har bemötts både i
propositionen och i justitieutskottets yttrande. In-
vändningarna grundar sig bl.a. på att den skattskyldi-
ges ställning i skatteprocessen skiljer sig väsentligt
från vad som gäller vid brottsutredningar och att reg-
lerna även i övrigt är olika för dessa skilda slags ut-
redningar.
Herr talman! Beträffande inrättandet av skatte-
brottsenhet föreligger den första reservationen ge-
mensam för Moderaterna, Kristdemokraterna och
Miljöpartiet, som alla yrkar avslag på regeringens
förslag. Av det som jag har anfört framgår att skatte-
brottsmyndigheternas verksamhet enligt utskottsma-
joritetens uppfattning bör komma igång så snart som
möjligt och leda till en varaktig förstärkning av kam-
pen mot skattebrott. Avsikten är att tillräckliga resur-
ser skall ställas till skattemyndigheternas förfogande,
och de framtida erfarenheterna får utvisa om det är
tillräckligt. Med det sagda yrkar jag avslag på reser-
vation 1.
I reservation 2, som gäller vitesförelägganden, vill
Vänsterpartiet inte fullt ut ställa upp på regeringens
förslag att skattemyndigheterna inte skall få förelägga
den skattskyldige att medverka i en skatteutredning
om det finns anledning att anta att han har begått
brott. Vänsterpartiet hävdar att regeringens förslag
medför vissa gränsdragningsproblem bl.a. som följd
av att både skatteutredningar och brottsutredningar i
fortsättningen skall kunna utföras i skattemyndighe-
ten. Utskottet tillstyrker emellertid förslaget och me-
nar att tillämpningsfrågorna i samband med vitesföre-
lägganden hör till de frågor som regeringen bör upp-
märksamma vid bedömningen av den nya organisa-
tionen. Med detta yrkar jag avslag på reservation 2.
Vänsterpartiet anför i reservation 3 ett förslag om
legitimationskontroller. Ett förslag med liknande
innebörd finns i Skatteflyktskommitténs slutbetän-
kande Punktskattekontroll av alkohol, tobak och
mineralolja m.m. Utskottet anser att de kommande
ställningstagandena till utredningsförslaget inte bör
föregripas, varför jag yrkar avslag på reservation 3.
Skattetillägg påförs den som har lämnat en oriktig
uppgift i sin deklaration eller i ett annat skriftligt
meddelande till ledning för beskattningen. Skatte-
tillägget uppgår till 40 % vid inkomsttaxeringen och
till 20 % på moms- och punktskatteområdena och
beräknas på det skattebelopp som skulle ha undan-
hållits om det oriktiga meddelandet följts. Om den
oriktiga uppgiften avser periodisering eller en därmed
jämställd fråga, uppgår skattetillägget till hälften av
dessa nivåer, dvs. till 20 % respektive 10 %. Halve-
ringen av skattetilläggen i dessa fall genomfördes
1992.
Med anledning av framställningar från Riksskatte-
verket och Industriförbundet - de har berörts i tidiga-
re anföranden - föreslår regeringen att skattetilläggen
vid periodiseringsfel och liknande på nytt halveras
och att den nya nivån således blir 10 % respektive
5 % av det belopp som skulle ha undanhållits om den
felaktiga uppgiften hade följts.
Moderaterna anser i reservation 4 att den före-
slagna halveringen inte är tillräcklig och begär att
regeringen skyndsamt lägger fram förslag med inne-
börden att både skattetilläggen vid periodiseringsfel
och tulltilläggen avskaffas med verkan fr.o.m. 1998.
Folkpartiet och Kristdemokraterna framför i reserva-
tion 5 krav på ett slopande av skattetillägget, vilket
skulle innebära att periodiseringsfel i fråga om mer-
värdesskatt endast kommer att sanktioneras enligt
regler i skattebetalningslagen. De begär ett skyndsamt
förslag från regeringen med den innebörden.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet anför i en gemen-
sam reservation att halveringen av skattetilläggen inte
är tillräcklig. Man föreslår att skattetilläggen sätts ned
ytterligare och utformas som en kostnadsränta på 1 %
eller 2 % per månad.
I avvaktan på resultatet av en planerad översyn av
skattetilläggsinstitutet anser utskottet i likhet med
regeringen att Riksskatteverkets förslag om en halve-
ring av skattetilläggen bör genomföras med omedel-
bar verkan och att frågan om en eventuell räntean-
knytning av skattetilläggen bör utredas inom ramen
för den kommande utredningen. Avsikten är att tillsät-
ta utredningen inom kort.
Enligt regeringen bör förslaget träda i kraft den 1
januari 1998 och tillämpas retroaktivt fr.o.m. 1997 års
taxering. Riksskatteverket har i en skrivelse till ut-
skottet vänt sig emot att de nya reglerna skulle tilläm-
pas retroaktivt och anfört skäl för det. Med hänsyn till
vad Riksskatteverket anfört i sin skrivelse bör verket
och skattemyndigheterna enligt utskottets uppfattning
inte lägga ned ansträngningar på att eftersöka alla
dessa ärenden. I stället bör verket i lämpliga samman-
hang lämna en allmän information om de nya reglerna
och om möjligheterna för dem som berörs av retroak-
tiviteten att själva begära omprövning. Hanteringen
av de frågorna blir därmed enklare.
Herr talman! Med detta yrkar jag avslag på reser-
vationerna 4,5 och 6.
I reservation 7, som handlar om revisionsregler,
riktar moderaterna kritik mot utformningen av de nya
reglerna som enligt moderaterna bl.a. tillåter kontroll
av bokföring och handlingar som inte har något sam-
band med en skatte- eller uppgiftsskyldighet.
De ändringar som riksdagen genomförde i våras
grundar sig på uppfattningen att kontrollinstrumenten
bör utformas så att skatte- och tullmyndigheterna -
med respekt för den skattskyldiges rimliga krav på
rättssäkerhet och integritet - får rimliga möjligheter
att komma åt skatteflykt och illojalt skatteundandra-
gande. Det finns enligt utskottet inte någonting nytt
som gör att riksdagen nu skall behöva ompröva frå-
gan, varför jag yrkar avslag på reservation 7.
Med detta, herr talman, vill jag slutligen för sä-
kerhets skull yrka avslag på samtliga reservationer
och bifall till utskottets hemställan i betänkandet.
</anforandetext>
<intressent_id>0683260207407</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>199533</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0939/#anf75</protokoll_url_www>
</anforande>
