<anforande>
<dok_hangar_id>2348827</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0939</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:39 Onsdagen den 3 december</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>39</dok_nummer>
<dok_datum>1997-12-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anslag till skatteförvaltningen och Tullver- ket</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>FEF632EE-133E-4D58-865D-50821D46CC12</anforande_id>
<anforande_nummer>2</anforande_nummer>
<talare>ROLF KENNERYD (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! I det här betänkandet behandlas an-
slagen till skatteförvaltningen och Tullverket och
därmed sammanhängande frågor. När det gäller dessa
myndigheters verksamheter hävdas det ofta att ökade
resurser ger förbättrad kontroll och därmed ökade
statsinkomster, inkomster som ofta bedöms överstiga
kostnaderna. Ökade kostnader som motsvaras av ännu
större intäkter skulle ju vara en god affär för samhäl-
let.
Ett sådant resonemang låter vid en första anblick
bestickande men gäller i själva verket endast vid en
oförändrad effektivitet vid arbetets utförande. Såväl
skatteförvaltningen som Tullverket har under senare
år varit föremål för omfattande rationaliseringar, bl.a.
i form av omorganisationer. Förenklingar och föränd-
ringar i regelverk och arbetsformer har starkt bidragit
till en rationellare hantering. Vi anser från Centerpar-
tiets sida att det även fortsättningsvis finns förutsätt-
ningar för en ökad effektivitet inom de ekonomiska
ramar som anges i budgetpropositionen och har därför
ställt oss bakom dessa.
I propositionen anger regeringen som sin avsikt att
genomföra en regionalisering av skattemyndigheterna
på likartat sätt som tidigare beslutats för kronofogde-
myndigheterna. Centerpartiet har på principiella
grunder motsatt sig en sådan regionalisering.
Vi har noterat att en lång rad av statliga verk och
myndigheter har genomfört regionaliseringar de se-
naste åren. Det har förvisso resulterat i lägre kostna-
der för ledning av dessa enheter. Det har emellertid
samtidigt sannolikt resulterat i sämre service och
tillgänglighet för den allmänhet som betjänas av re-
spektive verk och myndighet. Det har dessutom resul-
terat i en över landet mycket spretig, oenhetlig och
svåröverskådlig organisationsstruktur.
Detta förhållande har också uppmärksammats av
regeringen, som därför tillkallat en parlamentarisk
utredning om den regionala samhällsstrukturen. Vi
anser att denna utredning bör inväntas innan ytterliga-
re regionaliseringar beslutas. Det har dock inte varit
möjligt att få majoritet för denna vår uppfattning.
Fru talman! Efter många, långa och delvis sorg-
lustiga turer har det ändå varit möjligt att skapa ma-
joritet för att ge regeringen anvisningar om att ändra
sitt förslag på en viktig punkt, nämligen när det gäller
delning av skatte- och kronofogdemyndigheten i Hal-
lands län. En delning av län i detta hänseende fram-
står som uppenbart befängd. Det blir än mer befängt
när delarna föreslås bli tillförda Skåne respektive
Västra Götalands län, de redan i dag tillsammans med
Stockholm ojämförligt största av de blivande regio-
nerna. Det står dessutom i strid med de riktlinjer som
Riksskatteverket haft för sina ställningstaganden.
I Halland har regeringsförslaget om en delning av
länets skatte- och kronofogdemyndigheter uppfattats
som en signal om en delning av länet i en framtida
länsindelning. För en klar majoritet av hallänningarna
har detta varit en oroande signal. Sakligt sett finns det
naturligtvis inget skäl att betrakta just den här regio-
naliseringen som en signal avseende en framtida län-
sindelning. Ingen tidigare regionalisering av verk eller
myndighet har lett till någon motsvarande åtgärd. Det
är enbart regeringens hantering och förslag som givit
denna signaleffekt, som har samband med uppfatt-
ningen hos en del framträdande Hallandspolitiker
inom regeringspartiet.
Det känns därför angeläget att påpeka att inte hel-
ler det kommande beslutet om den nu aktuella regio-
naliseringen kan tas till intäkt för hur en kommande
länsindelning avseende Halland kommer att te sig.
Under skatteutskottets behandling av Hallandsfrå-
gan har Miljöpartiet kommit att spela en nyckelroll.
Från att ha stött regeringsförslaget i en omröstning i
utskottet svängde partiets representant inför betän-
kandets justering. Då fann även regeringspartiets
ledamöter för gott att ansluta sig till den enighet som
betänkandet på denna punkt nu uppvisar. Miljöparti-
ets agerande i denna fråga leder rimligen till slutsat-
sen att man bör vara försiktig med samarbete med
detta parti. En sådan försiktighet kan motiveras dels
av miljöpartitalesmannens bristande vilja att lyssna,
dels av visad opålitlighet efter intagen ståndpunkt.
Fru talman! Vid bildandet av Västra Götalands län
träffades en överenskommelse mellan det nya länets
intressenter om att ledningen för skattemyndigheten i
Västra Götaland skulle placeras i Mariestad. Vi anser
att det hade varit naturligt att fullfölja denna överens-
kommelse. Någon majoritet för denna uppfattning har
dock inte gått att nå. Vi har därför inriktat vår kraft på
att åstadkomma en utfästelse om att 30-50 tjänster
innefattande såväl baspersonal som kvalificerade
handläggare förläggs till Mariestad.
Fru talman! Jag ber avslutningsvis att få yrka bi-
fall till reservation 4 och i övrigt till utskottets hem-
ställan.
</anforandetext>
<intressent_id>0505931201806</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>199460</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0939/#anf2</protokoll_url_www>
</anforande>
