<anforande>
<dok_hangar_id>2348827</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0939</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:39 Onsdagen den 3 december</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>39</dok_nummer>
<dok_datum>1997-12-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utfärdande av F-skattsedel, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>FA4574ED-195C-4202-8FEF-928302B1508C</anforande_id>
<anforande_nummer>114</anforande_nummer>
<talare>LARS U GRANBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag håller med Rolf Kenneryd om att
man skall vara ödmjuk. Men det utesluter ändå inte att
man kan plocka upp stenar som är kastade i glashus i
exempelvis budgetdebatten när det talades om det
som jag tog upp i mitt inlägg, nämligen att det var
guldläge 1994 och att det var fyrklöverregeringen
som vände på utvecklingen. Varför skall vi förvandla
den osanningen till en sanning?
</anforandetext>
<intressent_id>0957631371811</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>199572</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0939/#anf114</protokoll_url_www>
</anforande>
