2348827 GL0939 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:39 Onsdagen den 3 december 1997/98 39 1997-12-03 00:00:00 Anslag till skatteförvaltningen och Tullver- ket A5917A89-FBE2-4F50-BBBE-854F9EEE2965 11 BJÖRN ERICSON (s) s Fru talman! Som redan har framgått handlar det här ärendet, SkU1, Anslag till skatteförvaltningen och Tullverket, förutom om just anslagen till skatteför- valtningen och Tullverket också om de lagstiftnings- åtgärder som behövs för att slå ihop de olika skatte- myndigheterna i Västra Götalands län till en myndig- het. Dessutom redovisas den avsikt regeringen har att genomföra en ny regionindelning för skattemyndighe- terna. Förslaget är att antalet skattemyndigheter, som för närvarande är 23 - i princip en myndighet i varje län - skall reduceras till 10. Till betänkandet är fogat elva reservationer och fem särskilda yttranden. Jag skall återkomma till dem. Fru talman! Låt mig först säga att utskottet är enigt om att tillstyrka regeringens förslag beträffande de lagstiftningsåtgärder som behövs för att slå ihop de olika skattemyndigheterna i Västra Götalands län till en myndighet. När det sedan gäller anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd anför Folkpartiet i reservation 1 att 50 miljoner kronor från anslagsspa- randet under 1998 skall få användas av skattemyndig- heterna för ytterligare insatser mot skattefusk. Utskottet har i sitt yttrande till finansutskottet, vil- ket jag vill åberopa, beträffande ramen för utgiftsom- rådet framfört att bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten och skattefusk är av central betydelse och att det är oerhört angeläget att skatteförvaltningen i det här fallet har tillräckliga resurser för det arbetet. Utskottets mening är därför att det föreslagna raman- slaget för Riksskatteverket, skattemyndigheterna och Tullverket är väl avvägt för att tillgodose det behovet, varför jag yrkar avslag på reservation 1. Vad sedan gäller skattemyndigheternas framtida resurser så sammanfaller utskottsmajoritetens upp- fattning med regeringens beräkningar beträffande storleken på anslaget till skattemyndigheterna under de närmaste åren efter 1998, varför det saknas anled- ning att nu ändra inställning. Jag yrkar därför avslag på reservationerna 2 och 3 av Folkpartiet och Krist- demokraterna. I budgetpropositionen redovisar regeringen sin avsikt att genomföra en ny regionindelning för skatte- förvaltningen med betydligt färre och större myndig- heter, vilket har framgått av tidigare inlägg. Låt mig, fru talman, erinra om att riksdagen i december 1996 efter förslag i budgetpropositionen för 1997 beslutade om en ny regionindelning för kronofogdemyndighe- terna. När det nu gäller skattemyndighetens regionala indelning är det enligt min mening följdriktigt att göra detsamma med den så att nödvändiga effektiviseringar och besparingar kan åstadkommas. Erfarenheterna av försök som gjorts inom skatteförvaltningen och erfa- renheterna av den s.k. ordnade samverkan mellan kronofogdemyndigheter visar att det inte går att komma särskilt långt på den vägen om inte indelning- en på regional nivå ändras. Ett bibehållande av den nuvarande indelningen skulle, i förening med beslutade besparingskrav, framför allt drabba kontrollverksamheten, som är den del av skattemyndigheternas verksamhet där det finns möjlighet att i viss utsträckning välja ambitionsnivå. Därmed skulle den eftersträvade satsningen på kraft- fullare bekämpning av skatteundandragande och eko- nomisk brottslighet förlora i kraft. I denna fråga förenar sig Moderata samlingsparti- et, Centerpartiet och Vänsterpartiet i en gemensam reservation, nr 4. Man motsätter sig att denna regio- nalisering genomförs. Som skäl för ställningstagandet anför man bl.a. att det är att föregripa det utrednings- arbete som påbörjats av den parlamentariska kommit- tén om den regionala samhällsorganisationen, s.k. PARK. Utskottsmajoriteten är av samma mening som re- geringen, dvs. att det är nödvändigt att genomföra en ny regionalisering av skatteförvaltningen för att kunna uppnå ytterligare effektiviseringar och rationalise- ringar. Som jag redan har sagt visar erfarenheterna att det syftet bäst uppnås genom en geografisk omorgani- sation där antalet myndigheter minskas och myndig- heternas ansvar utökas till större regioner. Genom detta skapas utrymme för att på olika sätt förbättra den operativa verksamheten inom de ramar som gäller för förvaltningens totala kostnader. En ny regio- nindelning innebär också att resurser frigörs för att inrätta sådana skattebrottsenheter som föreslås i pro- position 10, som vi skall behandla senare. Fru talman! Någon anledning att dröja med ett beslut om en ny regionindelning för skattemyndighe- terna på grund av att andra regionala samhällsfunktio- ner är föremål för utvärdering och utredning förelig- ger, enligt utskottets mening, inte. Utskottet ställer sig i stället i princip bakom tanken att fr.o.m. den 1 janu- ari 1999 minska antalet skattemyndigheter till tio, så att varje region får samma geografiska indelning som motsvarande kronofogdemyndighet. Mot den här bakgrunden yrkar jag avslag på reservation 4. Fru talman! Jag går sedan över till sätesorterna för de nya skattemyndigheterna utom Västra Götalands län. Det fanns ett stort antal motioner att behandla i utskottet med olika förslag på sätesorter beroende på vilken landsända motionären representerade. Detta har dock resulterat i endast en reservation, nämligen från Folkpartiet. I reservationen föreslår man beträffande Jämtlands och Västernorrlands län att i stället för regeringens förslag Östersund att Härnösand skall utgöra sätesort för regionen. Vidare föreslår man att Karlstad skall vara sätesort för Värmlands och Örebro län i stället för Örebro som regeringen föreslår. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att valet av sätesort för de nya myndigheterna bör bestämmas huvudsakligen med ledning av den verksamhetsmäs- siga tyngdpunkten på det geografiska läget inom re- spektive region samt också tillgången på kommunika- tioner. I den bakomliggande bedömningen ligger också en strävan efter en inomregional balans, vilket i några fall har lett till att man bör välja en annan ort än den där den regionala kronofogdemyndigheten har sitt säte. När det gäller Östersund delar utskottet rege- ringens bedömning att de regionalpolitiska skälen är avgörande för en lokalisering dit av en skattemyndig- het. Samma skäl ligger till grund för valet av Örebro som sätesort för Skattemyndigheten för Värmlands och Örebro län. Med detta yrkar jag avslag på reser- vation 5. Låt mig, fru talman, beträffande sätesort för nya Västra Götalands län säga att utskottet är enigt om valet av Göteborg som sätesort för den sammanslagna skattemyndigheten. I annat sammanhang, vilket har påpekats i föregående tal, har Mariestad framställts som sätesort. Jag vill med anledning av det framhålla vad utskottet har sagt i betänkandet beträffande den inomregionala balansen, nämligen att den lämpligen bör tillgodoses genom att lokalisera annan verksamhet inom skatteförvaltningen till Mariestad. Utskottet förutsätter att regeringen fullföljer de intentioner som redovisas i propositionen och som utskottet anfört i betänkandet. När det gäller frågan om till vilken region som Hallands län skall föras, och därmed också sätesorten för Halland, är det väl ingen större hemlighet - vilket har framgått av Kenneryds anförande - att denna fråga har varit föremål för en intensiv diskussion i utskottet. Utskottet har insett att det är svårt att finna en lösning som i alla avseenden är helt tillfredsstäl- lande. Utskottet har dock stannat vid att ge regeringen till känna att skatteförvaltningen och kronofogde- myndigheten i Hallands län inte skall delas och över- låter till regeringen att avgöra till vilken region myn- digheten skall föras. I reservation 6 av Kristdemokraterna tas Tullens framtida resurser och resursanvändningen upp. Man menar att Tullens resurser måste förstärkas för att Tullen skall kunna säkerställa gränskontroller. I re- servationen anförs bl.a. att landet på grund av bristan- de resurser har öppnats för olika former av kriminali- tet, att det är en oacceptabel kontrollsituation vid landets internationella flygplatser och att kontrollbe- hovet vid våra svenska hamnar ökar. Av dessa skäl yrkar Kristdemokraterna på ytterligare 300 tjänster inom Tullen och att 100 miljoner kronor utöver vad regeringen anslagit avsätts till Tullverket för vart och ett av de kommande budgetåren. Detta i sig skulle förtjäna ytterligare kommentarer, men jag avstår från det. Utskottet instämmer i uppfattningen som fram- kommer i reservationen att tullsituationen påtagligt har förändrats sedan Sveriges inträde i EU. Själva inträdet innebar ju bl.a. en helt ny situation vid inre gräns. Utskottet är också överens med reservanten om att Tullen bör bedriva sin kontrollverksamhet så ef- fektivt som möjligt så att våra gränser skyddas mot illegal införsel av narkotika och andra farliga varor. Detta är också en högt prioriterad del av de allmänna mål för Tullverkets verksamhet som har fastlagts tidigare av riksdagen och som skall vara vägledande för Tullverkets användning av tillgängliga resurser. Jag vill dock påminna Michael Stjernström om utskot- tets tidigare uttalade uppfattning att det inte är riksda- gens sak att ge detaljföreskrifter om Tullens närvaro i olika regioner, på olika orter eller hur Tullen i övrigt skall disponera sina resurser. Med vad jag nu har sagt yrkar jag avslag på reservation 6. Även om Moderaterna inte yrkar bifall till reser- vation 7, vill jag ändå understryka att utskottet i tidi- gare sammanhang har ställt sig bakom tanken på ett fördjupat samarbete mellan tull och polis där ett så- dant samarbete är till nytta för verksamheten. I grun- den skiljer sig inte utskottsmajoritetens uppfattning särskilt mycket mot Moderaternas i denna fråga. Men jag vill ändå framhålla att det ingår i uppgifterna för den utvärdering av EU-medlemskapets effekter för Tullverkets dimensionering och organisation m.m. att belysa förutsättningarna och erfarenheterna av Tull- verkets samarbete med andra myndigheter. Det gäller främst polisen och skatteförvaltningen och skall re- dovisas den närmaste tiden. Eftersom det är klok politik att avvakta denna redovisning, skulle jag yrka avslag på reservationen. Men det behöver ju inte göras eftersom det inte har yrkats något bifall. Beträffande punktskattepliktiga varor finns det två reservationer till betänkandet. Det är dels en reserva- tion från moderaterna, som kräver att tull och skatte- myndighet integreras under en hatt i stället för att det skall byggas upp särskilda enheter inom skatteför- valtningen. Det är dels en reservation från kristdemo- kraterna, som framhåller att nuvarande lagstiftning beträffande punktskattepliktiga varor är alldeles för tandlös. Jag vill, fru talman, upprepa vad jag tidigare sagt beträffande utvärderingen av EU-medlemskapets effekter för Tullverkets dimensionering och organisa- tion m.m., att den också skall belysa förutsättningarna för och erfarenheterna av Tullverkets samarbete med andra myndigheter, bl.a. skatteförvaltningen. I Skat- teflyktskommitténs betänkande Punktskattekontroll av alkohol, tobak och mineraloljor som nu bereds inom Regeringskansliet kommer förslag om utvidgade möjligheter till fysisk kontroll och förbättrad infor- mationstillgång. Mot den här bakgrunden anser jag att det är ange- läget att avvakta de pågående åtgärderna, och jag yrkar därför avslag på reservationerna 8 och 9. Fru talman! Jag vill avsluta med att för säkerhets skull yrka avslag på samtliga reservationer och bifall till hemställan i betänkandet. 0683260207407 N 2010-01-01 00:00:00 199469 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0939/#anf11