2348827 GL0939 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:39 Onsdagen den 3 december 1997/98 39 1997-12-03 00:00:00 Anslag till skatteförvaltningen och Tullver- ket 2795F0DC-4F90-4FE4-9069-C0C15BDF505B 1 CARL FREDRIK GRAF (m) m Fru talman! Dagens första betänkande från skat- teutskottet behandlar anslagen till skatteförvaltningen och tullen, samt även frågan om regionalisering av skattemyndigheterna och vissa motioner med anknyt- ning till tullens verksamhetsområde. Jag avser att i det här anförandet i första hand be- röra regionaliseringen av skatteförvaltningen. Till att börja med finns det anledning att påpeka att den formella hanteringen av ärendet i den delen har varit något märklig. I propositionen står det vis- serligen under rubriken förslag från regeringen att det skall bildas nya skattemyndigheter. Det har dock vållat viss förvirring genom att det inte finns någon hemställanspunkt eller antydan till hur regeringen formellt avser att slå fast sina intentioner i denna del, med undantag för lagförslaget om Västra Götalands län. Många har säkert haft uppfattningen att riksdagen i dag skall fatta ett slutligt beslut i frågan. Så är nu inte fallet, utan regeringen får göra det något längre fram. Vi får således avvakta regeringens ställningsta- gande, även om vi har anledning att tro att det kom- mer att överensstämma något så när med det som riksdagen också uttalar. Enligt den moderata uppfattningen är det viktigt att den statliga verksamheten styrs med tydliga mål- sättningar, som riksdagen skall ställa upp. Därefter är det myndigheternas sak att bedriva verksamheten på ett sådant sätt att medborgarperspektivet kommer i centrum och att de uppställda målen uppnås. Riksda- gen har därefter att kontrollera att målen förverkligas i enlighet med de intentioner som man har fastslagit. När det gäller utvecklingen av de statliga regiona- la förvaltningarna upplever jag att det just saknas målstyrning. I stället är det ofta myndigheterna själva, som t.ex. i fallet med Riksskatteverket, som på eget initiativ föreslår ett nytt sätt att organisera sig på. Det är naturligtvis bra att myndigheterna är aktiva om man upplever att någonting behöver ändras. Men det vore ännu bättre om regeringen hade haft en övergripande idé kring utformningen av den statliga regionala för- valtningen. Nu går man fram steg för steg, utan att helheten fått spela någon framträdande roll. I Västsverige har det bildats ett nytt län, liksom i Skåne. I andra län förekommer försök av olika slag avseende ändrad ansvarsfördelning mellan stat och län/landsting. Sam- tidigt påbörjas en statlig utredning, som skall utvärde- ra försöksverksamheten och som dessutom har rätt fria mandat att överväga den framtida regionala or- ganisationen. Bilden för medborgaren blir naturligtvis minst sagt otydlig. Jag är medveten om att det finns önskemål, fram- för allt från ledningen inom Riksskatteverket, om att regionalisera skatteförvaltningen. Man pekar på flera säkert välgrundade skäl till detta. Man vill t.ex. uppnå bättre ledning och styrningsförhållanden, bättre flex- ibilitet och anpassningsförmåga, bättre förutsättningar för kompetensförsörjning. Riksskatteverket och skattemyndigheterna är en stor organisation vars verksamhet i princip påverkar alla medborgare och företag i landet. Ett stort antal anställda berörs dessutom. Kontaktytorna mellan skattemyndigheterna och andra myndigheter är omfat- tande. I ett sådant läge tycker jag att det finns anled- ning att gå varsamt fram vid förändringen. I direktiven till den utredning om den regionala samhällsorganisationen som började sitt arbete tidiga- re i år står det bl.a.: "Kommittén bör särskilt uppmärksamma de pro- blem - inte minst för länsstyrelserna - som följer av att det inom förvaltningarna finns ett stort antal regio- nala indelningar, vilket bl.a. påverkat möjligheterna att samordna och samutnyttja statliga resurser." I direktiven säger regeringen vidare att man senare tänker ta ställning till den statliga förvaltningsstruktu- ren i sin helhet, bl.a. i samband med beredningen av den förvaltningspolitiska kommissionens betänkande. Den slutsats jag drar av detta är att det just nu på- går en hel del arbete på olika håll, som kommer att påverka skattemyndigheterna. Det kan säkert finnas skäl att tro att det i framtiden kan finnas fördelar med regionalisering. Det finns dock lika starka skäl att tro att ytterligare fördelar kunde ha vunnits om erfarenhe- terna av pågående försöksverksamhet och utrednings- arbete kring de här frågorna hade tillvaratagits. Då hade man också haft anledning att avvakta utredning- ens slutbetänkande. Ett viktigt skäl för regionalisering anses vara öka- de möjligheter att få en bättre likformighet över riket när det gäller bedömningen av deklarationerna. In- dustriförbundet har i en skrivelse till skatteutskottet fört fram tanken på en för hela landet gemensam myndighet för de större företagen. Syftet skulle vara att få till stånd en enhetlig taxering. Denna tanke har prövats av Riksskatteverket. Regeringen kommenterar den inte i propositionen. Hade man inte gått så fort fram som nu blir fallet, hade det kanske varit möjligt att ytterligare analysera konsekvenserna av en sådan lösning. Förändringstrycket inom skatteförvaltningen har varit mycket starkt under hela 90-talet. Personalen har fått hantera ny lagstiftning och nya organisationsfor- mer. Nästa år kommer skattekontot att börja verka. Det är en av de största reformerna på länge och berör väldigt många. Denna reform kommer att påverka ett stort antal medborgare. Detta kommer nu att kollidera med förberedelser- na för regionaliseringen. Fru talman! Sammantaget anser vi således att det finns flera goda skäl att nu avslå förslaget om regio- nalisering av skatteförvaltningen. Jag yrkar därför bifall till reservation 4 under mom. 4. I enlighet med vårt särskilda yttrande under mom. 1, 5 och 6 kommer vi att avstå från ställningstagande till sätesorterna. Det finns emellertid anledning för mig att kom- mentera ett av delförslagen i propositionen. Regering- en hade föreslagit en delning av Hallands län på så sätt att de tre nordligaste kommunerna skulle föras till Västra Götaland och de tre sydligaste till Skåne. Det var det enda fallet där regeringen valde att göra en förändrad länsdelning. Det är bra både för hallänning- arna i allmänhet och personalen vid Skattemyndighe- ten i Halland att skatteutskottet till slut kom till den slutsatsen att Hallands län skall behållas helt i den nya organisationen. Risken hade annars funnits att kompetens hade tappats helt i onödan. Vidare är det så att de kontakter som regeringen påstår finns mellan södra Halland och Skåne inte till närmelsevis är lika tydliga som de som finns i den norra länsdelen i förhållande till Göte- borgsområdet. Ett sammanhållet län utgör därför en bra grund för det fortsatta arbetet och de fortsatta kontakterna mellan myndigheterna och de skattskyl- diga. Det är därför med tillfredsställelse jag noterar att utskottet har ändrat i propositionen och i sak till- mötesgått motioner bl.a. av mig själv. I betänkandet behandlas också en moderat motion om samarbetet mellan tull och polis. Vi har liksom vid tidigare riksmöten föreslagit att riksdagen skall uttala att regeringen bör inleda en försöksverksamhet med ökad myndighetssamordning mellan Tullen och Polisen. Majoriteten avvisar åter denna tanke, med hänvisning till pågående utredningsarbete. Jag hoppas att det när denna utredning presente- ras, vilket förmodligen sker ganska snart, kommer att finnas möjligheter att öppna vägen för ett fördomsfritt övervägande av de lösningar som är bäst lämpade för att bekämpa framför allt narkotikabrottsligheten. Vi kommer i det sammanhanget naturligtvis att på nytt återkomma med våra förslag. När det gäller kontrollen av punktskattepliktiga varor har vi föreslagit ett tillkännagivande om en utredning avseende ökad samordning av uppbörds- funktionerna mellan skatte- och tullmyndigheterna. De tankar som finns om att bygga upp en ny funktion inom skatteförvaltningen för att bekämpa skatteun- dandragande för ett antal punktskattepliktiga varor kan framstå som resursslöseri. Kompetensen finns redan inom tullen. En utredning om på vilket sätt denna kompetens bäst tillvaratas av skattemyndighe- ter och tull gemensamt bör därför påbörjas. Fru talman! Vi står naturligtvis bakom alla de re- servationer vid betänkandet där det förekommer mo- derata namn, men jag nöjer mig med att yrka bifall endast till reservation 4, i enlighet med vad jag tidiga- re anförde. 0505599928316 N 2010-01-01 00:00:00 199459 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0939/#anf1