2348826 GL0938 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:38 Tisdagen den 2 december 1997/98 38 1997-12-02 00:00:00 Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik 0D3BCD22-6B9B-49E6-AB04-3AC0CD6320E0 28 ROSE-MARIE FREBRAN (kd) kd Fru talman! Ett centralt tema i regeringens pro- position och i utskottets betänkande Sverige, framti- den och mångfalden - från invandrarpolitik till integ- rationspolitik är integrationsprocessen. Begreppet är visserligen inte närmare definierat, men man resone- rar om målen för och inriktningen av integrationspo- litiken. Det finns en tydlig markering som jag vill dröja vid. Regeringen anser att när begreppet integration används i sammanhang som rör samhällets etniska och kulturella mångfald bör det i första hand avse processer på individuell och samhällelig nivå. Integ- rationen ses alltså som en renodlat individuell process å ena sidan och å andra sidan som helhet i ett samhäl- leligt sammanhang där inte grupper är involverade. Det är bara individuellt och samhälleligt. Med den syn som vi kristdemokrater har på rela- tionen mellan individer, familjer och grupper av människor är detta märkligt. Vi ser inte en individs kulturella identitet isolerad från den grupp som han eller hon tillhör eller som han eller hon har en del av sina rötter i. En kulturell identitet kan knappast upp- rätthållas av ett antal från varandra isolerade individer som lever i ett samhälle där majoriteten medborgare delar en historiskt förankrad svensk identitet med de grundvärderingar som vi har, med de levande språkli- ga uttrycksmedel som vi har och vår kulturella ge- menskap. Vi kristdemokrater anser att integrationsprocessen inte enbart gäller individer utan också rätten att som minoritetsgrupp integreras i det svenska samhället. Om en individ kan integreras utan att göra våld på sin kulturella identitet kan detsamma naturligtvis gälla även en grupp av människor. På den här punkten framgår det tydligt att regering och utskott har en inställning som är kluven, vilket jag beklagar. Fru talman! Det talas om historia i propositionen. Visst är det sant att hela svenska befolkningen av i dag saknar en gemensam historia. Vi kristdemokrater anser att de historiska rötterna till vårt samhälles grundvärderingar är så viktiga att vårda att de bör utgöra en viktig del av grunden för variationerna och kreativiteten i det mångkulturella samhället. Vi vinner ingenting på att göra Sverige historielöst. Betydelsen av den svenska historien skall inte tonas ned. Jag vill ge det erkännandet att utskottet i sin skrivning har bättre formuleringar än i regeringens proposition. I detta sammanhang framhåller regeringen att den som har en starkt identitet har bättre förutsättningar att vilja och våga möta det annorlunda och det främman- de. Där talar man om invandrarna. Vi kristdemokrater vill säga samma sak om oss ursprungssvenskar. Enligt vår uppfattning gäller samma sak för oss som företräder majoritetskulturen. En medveten men ödmjuk och generös stolthet över den svenska histo- riska bakgrunden är en del av den grund som skapar en stark egen identitet också hos oss. Det är viktigt enligt vår mening. Det är en förutsättning för att vi skall kunna arbeta framgångsrikt mot rasism och främlingsfientlighet och för att vi skall få en lyckosam och ömsesidig integrationsprocess. Det är en bra tanke: en ömsesidig integrationsprocess. Den är något av det bästa som vi hittar i propositionen. Jag ser det som en huvudtanke, och det vill jag gärna ge ett er- kännande för. Det är ömsesidighet det handlar om. Fru talman! Propositionen och betänkandet talar om kontinuerlig uppföljning av integrationspolitiken. På något sätt måste vi kunna veta om vi är på väg att uppfylla målen eller inte. Vi kristdemokrater har framhållit att vi inte bara kan ha de stora stolta målen utan vi måste faktiskt också formulera konkreta steg för att vi skall kunna mäta om vi är på rätt väg när vi skall uppfylla de stora målen. Vi har i en motion resonerat kring uppföljningen och mätbara steg. Vi har visat exempel på hur man skulle kunna formulera sig. Det skulle kunna röra sig om att titta på om vi har en utveckling mot en bättre jämlikhet mellan individer och grupper inom olika sektorer i det svenska samhället, om vi har en utveck- ling mot valfrihet för individer och grupper som står i allt bättre överensstämmelse med internationella kon- ventioner om mänskliga fri- och rättigheter och om vi har en förbättrad samverkan mellan individer och grupper som kan mätas i bl.a. minskad diskriminering och segregation. Vi anser att den typen av mätbara steg borde ha diskuterats i betänkandet när nu regeringen inte gjor- de det i propositionen. Men utskottet har inte delat den uppfattningen, utan detta vill man rätt och slätt lämna över till det föreslagna nya verket. Vi kristde- mokrater har därför reserverat oss på den här punkten, och jag yrkar bifall till reservation 6. Fru talman! Stiftelsen Invandrartidningen fyller en mycket viktig funktion. Regeringen vill att det statliga stödet till stiftelsen skall bort. Förslaget skulle ha inneburit att stödet hade avvecklats under första hal- van av nästa år. Medlen behövde man förstås till det nya integrationsverket. Vi kristdemokrater ser inte på Invandrartidningen som enbart en förmedlare av in- formation rakt upp och ner. Vi anser inte heller att det är bara det som invandrare behöver. Vår syn på integrations- och minoritetspolitiken innebär att det är viktigt för invandrare att ha en möj- lighet att behålla sin kulturella identitet. En person som i sina försök att anpassa sig till vårt samhälle tappar kontakten med sin egen kultur riskerar att förlora sin identitet. Även om vi nu är beredda att hålla med regeringen att utbudet av information har ökat kraftigt anser vi att det framför allt rör sig om enkelriktad kommunikation där någon talar om nå- gonting för någon. Vi ser att Invandrartidningen er- bjuder någonting mycket mer, nämligen en dialog med läsarna. Deras frågor och deras synpunkter får vara med och bilda underlag till artiklar och brevsvar som publiceras i tidningen. När vi tog del av propositionens förslag insåg vi att vi inte kunde ställa upp på detta. Framför allt var det som skrevs om detta förslag väldigt magert. Vi tyckte att vi här behöver utreda saken mycket bättre innan vi kan ta ställning till att avveckla stödet. Det behövs svar på frågor som vilken roll tidningen spelar för den direkta informationen till nyanlända, för språkundervisningen och vad den betyder för demo- kratisk delaktighet och kulturell identitet även för etablerade grupper. Det är bra att utskottet inte har avstyrkt en enda motion på detta område. Det har tillstyrkt några mo- tionsyrkanden, och med anledning av övriga gör ut- skottet ett tillkännagivande till regeringen där man även har tagit fasta på kravet att detta behöver utredas mycket bättre. Därför får Invandrartidningen ha kvar sitt stöd under hela 1998, vilket jag hälsar med till- fredsställelse. Fru talman! I propositionen sägs att staten skall vara ett föredöme i strävan mot ökad mångfald i sam- hället och speciellt i arbetslivet. Vi kristdemokrater delar den åsikten, men vi ställer oss frågande till hur det ibland fungerar i verkligheten, både personellt och i fråga om val av lokalisering av statlig verksamhet. Ett negativt exempel är Sida, som har förlagt sin verksamhet till det mest banktäta och exklusiva områ- det i Stockholm i stället för att förlägga verksamheten i t.ex. Tensta eller Rinkeby, där det finns mångkultu- rell kompetens rakt utanför husknuten. Vi har också velat att man skulle uttala att hela den offentliga sek- torn skall vara ett föredöme på det här området, vilket tyvärr utskottet inte har ställt upp på. Arbetsmarknaden är en oerhört viktig fråga med tanke på våra invandrare. Tyvärr tas inte den unika kompetens som många invandrare har till vara på ett riktigt sätt. Det behövs naturligtvis många förändring- ar för att det skall kunna ske, inte minst när det gäller attityder. Men det gäller även arbetsmarknadens struktur. Arbetsmarknadspolitiken är för stelbent. Jag under- stryker verkligen det som sades tidigare om att struk- turerna behöver göras mer flexibla. Det är dags för regeringen att kasta sina ideologiska skygglappar och öppna för en mer flexibel arbetsmarknadspolitik, som släpper in många fler människor än vad som sker i dag. Fru talman! Jag kan inte låta bli att påminna om att regeringen försvårar för invandrare att läsa sfi, trots att man betygar hur viktigt man anser att det svenska språket är och betonar vikten av sfi- undervisningen. Vi kristdemokrater har motsatt oss förslaget i budgetpropositionen om att ta bort timer- sättningen för dem som läser sfi. Det förslag man kommer med i stället är inte alls tillräckligt bra. Det kommer alltså dubbla budskap från regeringen i de här frågorna. Jag vill slutligen ta upp frågan om ny myndighet och Diskrimineringsombudsmannen. Jag tror att alla vet att kristdemokraterna inte vill ha någon ny myn- dighet, så det behöver jag kanske inte orda så mycket om. Men tillåt mig att uttrycka min förvåning över att regeringen och Centerpartiet vill ha en decentraliserad immigrationspolitik och en centraliserad integrations- politik. För mig är detta uppochnedvända världen - absolut inget annat! Vi vill ha en förstärkt diskrimineringsombudsman. Vi vill lägga ett större ansvar direkt hos individen, hos kommunerna och hos alla departement, verk och myndigheter. Alla skall ta sitt ansvar fullt ut. Vi kan jämföra med våra åsikter om jämställdhet, som jag tror att vi alla här i kammaren delar. Där säger vi att det är mainstreaming som gäller. Den politiken skall alltså föras i huvudfåran överallt, inte här och där. Vi har inte något verk däremellan, utan riksdag och re- gering har ansvar för det hela, som sedan överallt skall omsättas i praktiken. Jag beklagar att vi partier i riksdagen inte har fått möjlighet att verkligen diskutera det svaga stödet för regeringens förslag. Utredningen poängterade ju att det var viktigt. Jag tog redan i motionsskrivandet upp att det, som utredaren sade, var viktigt med en bred förankring och ett engagerat stöd i riksdag och rege- ringen. Därför borde man inte driva igenom förslaget om en ny myndighet utan ett brett stöd. När motionerna väckts stod det klart att det inte fanns något brett stöd. Då skulle regeringen ha kunnat dra tillbaka förslaget på en gång, så att vi tillsammans hade fått diskutera vad vi skulle göra i stället. Men det visade sig att regeringen var nöjd med en enkel ma- joritet. Regeringen delade inte utredarens syn på be- hovet av en bred förankring och ett engagerat stöd. Centerpartiet behövde inte heller det. Detta är så oerhört viktiga frågor att vi för att få den kraftsamling som vi alla vill ha skulle ha behövt diskutera tillsam- mans hur vi skulle behandla frågorna och gå vidare. Jag beklagar verkligen att det inte blev på det sättet. Vad gäller det nya verket vill jag alltså yrka bifall till reservation 44. Med anledning av vår syn på Dis- krimineringsombudsmannen och på hur ämbetet be- höver stärkas yrkar jag bifall till reservation 49. 0699354970600 N 2010-01-01 00:00:00 199412 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0938/#anf28