<anforande>
<dok_hangar_id>2348826</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0938</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:38 Tisdagen den 2 december</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>38</dok_nummer>
<dok_datum>1997-12-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Förlängd tid för ökning av aktiekapital i privata aktiebolag</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>668EF438-B492-4EE7-98A8-BB7A1AA0F90B</anforande_id>
<anforande_nummer>12</anforande_nummer>
<talare>RUNE BERGLUND (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att det
finns stabilitet i beslutsfattandet när det gäller företag-
samhet, att det finns långsiktighet. Men jag tycker att
det är ett illa valt exempel, Bengt Harding Olson, att
ta det här som exempel på stabila villkor.
Jag hörde första gången talas om det här 1992.
Det är alltså fem år sedan. 1994 fattades beslutet. Den
1 januari 1995 trädde beslutet i kraft. Man har haft tre
år på sig, och nu får man ytterligare ett år.
Jag kan inte se att detta beslut har bidragit till in-
stabila spelregler. Det är något som man har vetat om
väldigt länge.
</anforandetext>
<intressent_id>0798631972204</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>199396</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0938/#anf12</protokoll_url_www>
</anforande>
