2348825 GL0937 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:37 Måndagen den 1 december 1997/98 37 1997-12-01 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:88 om etnis- ka och religiösa friskolor interpellationsdebatt 63266AA7-905D-4519-9F48-6F900C766A05 14 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s) s Herr talman! För mig är möten mellan människor, gärna med olika kulturella och religiösa bakgrunder, det viktiga för att man skall kunna skapa ett bra sam- hälle att leva i. Jag har en övertygelse om att vi får sämre förutsättningar för en bra integration om man undviker eller inte kan åstadkomma sådana möten över etniska gränser, språkgränser och religiösa grän- ser. Integration innebär för mig en ömsesidig process. Det är inte så att någon kommer till Sverige och möts av kravet att vederbörande själv skall sköta integra- tionen. Vi ställer ju krav både på oss själva, vi som redan lever här i samhället, och på den som kommer ny till oss. Gemensamt skall vi skapa ett samhälle och åstadkomma en integration. Det kan man inte göra ensam. Man måste låsa upp dörren också från insidan om någon vill in från utsidan. Vi har släppt in människor i Sverige, men vi har inte släppt in dem i samhället i den utsträckning som vore rimligt för ett demokratiskt samhälle. Här måste vi göra mycket mer. I detta är skolan en mycket viktig mötesplats, där de unga människorna kan mötas. Om de inte möts där får de sämre förutsättningar att mötas senare. Det sker kanske först på arbetsplatsen - om de får jobb. I annat fall står de utanför. Jag vill att vi skall träffa och berika varandra över språkgränserna, kulturgränserna och de etniska grän- serna. Det är viktigt för mig. Jag tror att en hel del människor med olika trosriktningar och värderingar skulle välja bort den offentliga skolan. Det är kanske i första hand frågan om att välja bort något, därför att man anser att det inte passar dem som föräldrar eller deras barn. Vad kan vi då göra för att få en bättre skola över huvud taget? I dag har vi en mångfald i Sverige, men läromedlen i skolan är inte så bra på att visa att en sådan mångfald finns. I läromedlen kan man bara undantagsvis se mångfalden speglas i ord och bild. En annan sak är att lärarutbildningen är undermå- lig i dessa avseenden. Etnicitet och den typen av frå- gor står inte på dagordningen där, så lärarna kan inte hantera mångfalden på det sätt man skulle önska. Det är en viktig fråga att ta tag i, och det har vi också gjort. En tredje sak är lärarkårens sammansättning. Det är viktigt att vi har lärare med olika etnisk och religiös bakgrund. Det skall finnas personer från arabländer- na, afrikaner, sydamerikaner och andra i skolan. Man skall kunna se mångfalden speglas bland dem som är till för barnen i skolan, nämligen lärarna. Vi skall också kunna veta att de som lär ut är välrustade vad gäller kunskap om mångfalden i Sverige och dess betydelse. Det är viktigt. Ytterligare en brist i skolan är att vi inte tillräck- ligt tagit tag i detta med nazism, rasism och mobb- ning. Annika Jonsell känner säkert till att vi har lagt fram förslag till riksdagen om ett åläggande för skolan att vara aktiv i sin bekämpning av rasism och mobb- ning. De andra tre frågorna, lärarkårens sammansätt- ning, läromedlen och lärarutbildningen, håller tillsatta utredningar på att se över, i syfte att förbättra och förändra den offentliga skolan. 0615371546701 N 2010-01-01 00:00:00 199341 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0937/#anf14