<anforande>
<dok_hangar_id>2348825</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0937</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:37 Måndagen den 1 december</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>37</dok_nummer>
<dok_datum>1997-12-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:88 om etnis- ka och religiösa friskolor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>63266AA7-905D-4519-9F48-6F900C766A05</anforande_id>
<anforande_nummer>14</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! För mig är möten mellan människor,
gärna med olika kulturella och religiösa bakgrunder,
det viktiga för att man skall kunna skapa ett bra sam-
hälle att leva i. Jag har en övertygelse om att vi får
sämre förutsättningar för en bra integration om man
undviker eller inte kan åstadkomma sådana möten
över etniska gränser, språkgränser och religiösa grän-
ser.
Integration innebär för mig en ömsesidig process.
Det är inte så att någon kommer till Sverige och möts
av kravet att vederbörande själv skall sköta integra-
tionen. Vi ställer ju krav både på oss själva, vi som
redan lever här i samhället, och på den som kommer
ny till oss. Gemensamt skall vi skapa ett samhälle och
åstadkomma en integration. Det kan man inte göra
ensam. Man måste låsa upp dörren också från insidan
om någon vill in från utsidan.
Vi har släppt in människor i Sverige, men vi har
inte släppt in dem i samhället i den utsträckning som
vore rimligt för ett demokratiskt samhälle. Här måste
vi göra mycket mer. I detta är skolan en mycket viktig
mötesplats, där de unga människorna kan mötas. Om
de inte möts där får de sämre förutsättningar att mötas
senare. Det sker kanske först på arbetsplatsen - om de
får jobb. I annat fall står de utanför.
Jag vill att vi skall träffa och berika varandra över
språkgränserna, kulturgränserna och de etniska grän-
serna. Det är viktigt för mig. Jag tror att en hel del
människor med olika trosriktningar och värderingar
skulle välja bort den offentliga skolan. Det är kanske i
första hand frågan om att välja bort något, därför att
man anser att det inte passar dem som föräldrar eller
deras barn.
Vad kan vi då göra för att få en bättre skola över
huvud taget? I dag har vi en mångfald i Sverige, men
läromedlen i skolan är inte så bra på att visa att en
sådan mångfald finns. I läromedlen kan man bara
undantagsvis se mångfalden speglas i ord och bild.
En annan sak är att lärarutbildningen är undermå-
lig i dessa avseenden. Etnicitet och den typen av frå-
gor står inte på dagordningen där, så lärarna kan inte
hantera mångfalden på det sätt man skulle önska. Det
är en viktig fråga att ta tag i, och det har vi också
gjort.
En tredje sak är lärarkårens sammansättning. Det
är viktigt att vi har lärare med olika etnisk och religiös
bakgrund. Det skall finnas personer från arabländer-
na, afrikaner, sydamerikaner och andra i skolan. Man
skall kunna se mångfalden speglas bland dem som är
till för barnen i skolan, nämligen lärarna. Vi skall
också kunna veta att de som lär ut är välrustade vad
gäller kunskap om mångfalden i Sverige och dess
betydelse. Det är viktigt.
Ytterligare en brist i skolan är att vi inte tillräck-
ligt tagit tag i detta med nazism, rasism och mobb-
ning. Annika Jonsell känner säkert till att vi har lagt
fram förslag till riksdagen om ett åläggande för skolan
att vara aktiv i sin bekämpning av rasism och mobb-
ning. De andra tre frågorna, lärarkårens sammansätt-
ning, läromedlen och lärarutbildningen, håller tillsatta
utredningar på att se över, i syfte att förbättra och
förändra den offentliga skolan.
</anforandetext>
<intressent_id>0615371546701</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>199341</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0937/#anf14</protokoll_url_www>
</anforande>
