<anforande>
<dok_hangar_id>2348824</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0936</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:36 Fredagen den 28 november</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>36</dok_nummer>
<dok_datum>1997-11-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:68 om kom- petenta lärarresurser</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>8DBE38DE-9494-4908-9ECC-8E3E0D1B293D</anforande_id>
<anforande_nummer>20</anforande_nummer>
<talare>Utbildningsminister CARL THAM (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag vet inte om Mikael Janson har ob-
serverat att det i regeringens förslag har getts särskil-
da resurser till ökade forskningsmedel inom lärarut-
bildningen. Detta är viktigt för att det skall bli en
koppling mellan lärarutbildningen och forskningen
kring de didaktiska frågeställningarna. Det bedrivs för
litet sådan forskning i dag. Den är väldigt viktig för
att höja kvaliteten också i lärarutbildningen. En sådan
här sammankoppling mellan forskning och utbildning
anser regeringen vara viktig i hela utbildningssyste-
met. Den bör vara stark också när det gäller lärarut-
bildningen.
Dessutom har särskilda medel anslagits just till
fortbildning. Fortbildning inom läraryrket är självfal-
let av särskild betydelse. Dessutom har regeringen -
och det var en av de första åtgärderna jag vidtog som
utbildningsminister - tillsatt en särskild utredning om
distansutbildning. Den innehåller många olika frågor,
bl.a. frågan om hur den moderna tekniken skall kunna
utnyttjas för kompetensutveckling och fortbildning -
självfallet också inom lärarområdet. Det här är inte
bara en vanlig utredning som sitter och tänker. Den
har också ca 100 miljoner kronor som lagts ut på
olika projekt varav många är inriktade just på fortbil-
dande insatser som kan vara nyttiga också för lärare
på olika stadier i utbildningssystemet.
Det görs alltså en hel del. Men detta hindrar na-
turligtvis inte att det kan finnas problem ute i skolorna
med fortbildningen beroende på det ansträngda eko-
nomiska läget. Det vill jag inte alls bestrida. Men det
har gjorts betydande insatser från regeringens och
riksdagens sida för att stärka fortbildningen.
Jag skall ta upp frågan om högskolelärarna än en
gång. Kvaliteten är självfallet viktig - det är alldeles
uppenbart. Just därför är det så viktigt att vi får en
forskarutbildning där de som går in i den får chansen
och möjligheten att genomföra den på en rimlig tid,
dvs. de 4-5 år som är tänkta för den nuvarande fors-
karutbildningen. Därigenom ökar också antalet fors-
kare som kommer ut och kan ta anställning antingen i
högskolan eller inom industrin.
Man får en ännu mer högkvalitativ och framståen-
de utbildning också genom att den skall innehålla inte
bara avhandlingar och handledning för dessa utan
också pedagogiska moment. Väldigt många av dem
som avlägger en doktorsexamen blir lärare och fors-
kare inom högskolan. Därför är det viktigt att de ha
fått en pedagogisk träning för den funktionen. Man
kan säkert också ha betydande nytta av den träningen
även om man arbetar utanför högskolan. Detta är
också en kvalitetsfråga.
I högskolan är undervisningen, lärandet, trots allt
det viktiga. För att förbereda högskolans personal, de
blivande lärarna och forskarna, är det otroligt viktigt
att denna utbildning finns också inom forskarutbild-
ningen. Det är också viktigt att man ser på den un-
dervisande och lärande funktionen som något som kan
utvecklas, och som inte nödvändigtvis håller fast vid
de gamla formerna. Här tror jag att det finns ett
mycket stort reformutrymme inom högskolan i dag.
</anforandetext>
<intressent_id>0972391843904</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>199297</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0936/#anf20</protokoll_url_www>
</anforande>
