2348823 GL0935 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:35 Torsdagen den 27 november 1997/98 35 1997-11-27 00:00:00 Ändringar i lagen om offentlig upphand- ling 59B75B43-5CC5-43C9-8992-0E3577B600DB 219 RAGNHILD POHANKA (mp) mp Herr talman! Jag väl medveten om vad ett EU- direktiv innebär och att det enligt EU skall följas. Trots detta är ifrågasätter vi om inte en ordentlig översyn av lagen om offentlig upphandling skulle genomföras så att lagens tröskelvärden ges så vida ramar som möjligt. När det gäller upphandling skall konkurrensen gynnas. Det är inte meningen att slå ut den, vilket man ibland gör genom den här lagen. Lagen om offentlig upphandling rubbar den socia- la tryggheten när det ena lokala företaget efter det andra slås ut på grund av upphandlingen. Man tvingas gå över ån efter vatten. Det finns många gånger varor man kan köpa på orten av småföretagare. I min hem- stad köpte man potatis från Karlstad i stället för i Borlängetrakten, där man odlar mycket potatis. Man fick den väl någon krona billigare. Då har man inte räknat in vad transporterna gör för miljön. För att kunna ha en tryggad försörjning behöver småföretagare kontrakt på att man skall köpa. Bönder behöver t.ex. ha kontraktsodling. Gärna ekologisk, men även andra odlingar är bra. För att små odlare skall kunna få en trygg utkomst och även odla ekolo- gisk behöver de kunna veta att de får en uppköpare. De har inte tid att marknadsföra sig på samma sätt som stora företag och slås då ofta ut. Detta är viktigt i mina hemtrakter och också i andra län, särskilt i små kommuner. På grund av de enorma summor som varje år an- vänds till upphandling skulle den offentliga sektorn kunna bli en väldigt viktig pådrivare och ett fantas- tiskt verktyg för att få till stånd ökad miljöhänsyn. Tröskelvärdena måste åtminstone tillåtas tangera taket för vad EU-direktiven tillåter. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1994. Den ersatte tidigare rekommen- dationer, och den har blivit tvingande till sin karaktär. Den kan man inte avtala bort. En grundregel är att hela EES-marknaden behand- las på ett likvärdigt sätt, och de fyra friheterna innebär att varor, tjänster, kapital och människor skall flöda fritt. Den offentliga upphandlingen avser att åstad- komma en öppen och konkurrensutsatt marknad för de fyra friheterna. För kommunernas del innebär lagen om offentlig upphandling ett omständligare upphandlingsförfarande. Grundprincipen är att upphandlingen skall ske af- färsmässigt i konkurrens och att anbud skall behand- las utan ovidkommande hänsyn. Det gäller fullt ut för all upphandling som överstiger vissa i lagen angivna tröskelvärden. Men det är svårt för kommunerna att sköta detta. Det sker antigen en upphandling av en centraliserad inköpsfunktion eller en upphandling decentraliserad av olika förvaltningar. Några kommu- ner har dessutom valt att gemensamt bilda en inköp- sorganisation, och kommer naturligtvis på det sättet alltid över tröskelvärdena. Är upphandlingen decent- raliserad kan man i många fall klara sig. Då hamnar kanske kommunerna under tröskelvärdena. I lagen om offentlig upphandling nämns att miljö- hänsyn kan vägas in vid urvalet av anbud. Av formu- leringen framgår att detta inte är ett krav och alltså inte något tvingande rekvisit i rent strikt juridisk me- ning. Miljökrav i form av kvalitetskrav borde kunna ställas i de fall där det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet använts som kriterium vid valet. En upphandlande enhet får inte ta några hänsyn till att leveransavståndet är långt då syftet med lagen är fri konkurrens även över nationsgränser. Lång leve- ransväg är inte skäl nog att avvisa ett anbud. Privat miljömärkning, t.ex. Svenska naturskyddsföreningens, kan inte användas som krav i ett anbudsunderlag. Eftersom endast ett fåtal företag använder denna typ av märkning är det klart att detta anses som handels- hinder. Vid införandet av lagen har man beslutat sig för tröskelvärden som ligger lägre än i vissa andra EU- länder, bl.a. Danmark. Detta får till följd att LOU styr kommunernas upphandling i ett långt större antal upphandlingar än vad som är nödvändigt. LOU blir t.ex. alltid gällande före Agenda 21-arbetet i kommu- nerna. Det är ett arbete som man har kommit långt med. Även där har vi bindande överenskommelser, åtminstone moraliskt bindande. Det borde gå före lagen om upphandling. Stora och små företag har olika möjligheter att möta de nya kraven. Det som redan nu kan skönjas är att många lokala småföretagare har slagits ut av en eller några stora företagare som har resurser att hålla låga priser i ett introduktionsskede för att i nästa om- gång höja priserna och ensam agera på en arena. De företagare som har slagits ut finns inte kvar till nästa anbudsomgång och kan inte bjuda upp till en ny kon- kurrensvals vid nästa upphandlingstillfälle. Vi menar att det nästan blir ett oligopol fast i mindre skala, eller i många fall ett monopol. Man tvingas att köpa av de stora företagen. Det finns ingen möjlighet med ett litet befolkningsunderlag att över- leva med verksamheten om företagaren dragit en nitlott i den första upphandlingen. Jag yrkar bifall till reservationerna 3 och 6. Det gäller framför allt att man vid offentlig upphandling skall kunna ta hänsyn till miljön och också ställa mil- jökrav på transporter. Det gäller kvaliteten på färskva- ror, som är svåra att forsla runt. Man måste också tänka på vilka miljöskador transporterna ger, som ju ofta sker med lastbil. 0161018662505 N 2010-01-01 00:00:00 199229 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0935/#anf219