<anforande>
<dok_hangar_id>2348822</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0934</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:34 Onsdagen den 26 november</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>34</dok_nummer>
<dok_datum>1997-11-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Förnyad bordläggning </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>7F472F78-B969-418E-8DA8-87893A155A01</anforande_id>
<anforande_nummer>42</anforande_nummer>
<talare>INGRID NÄSLUND (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Herr talman! Först vill jag säga att precis som vi
inte vill dra upp några onödiga skiljelinjer i vårt sam-
arbete med hela Europa, tror jag att vi inte heller skall
försöka att dra upp onödiga skiljelinjer mellan de
olika partierna i riksdagen. Det är ju helt tydligt att
det finns olika åsikter, men jag tycker inte att vi skall
förstora dem utan i stället sträva efter ökad förståelse
när det gäller så här viktiga säkerhetspolitiska frågor.
Jag har en fråga till utrikesministern med anled-
ning av en diskussion som vi hade i Nordiska rådet
för ett par år sedan. Diskussionen handlade om ett
eventuellt engagemang och om FN skulle begära det
när det gällde östra Zaire. Den norske utrikesminis-
tern talade då om en eventuell beredskapsstyrka av
nordisk karaktär, som snabbt skulle kunna rycka ut
när det begärdes från FN:s eller OSSE:s sida. Jag
undrar vad som har hänt med dessa planer. Detta är ju
någonting som skulle kunna lämpa sig väl för samar-
betet inom EAPR, då det visar på att vi inte har några
låsningar utan kan samarbeta med ett Natoland liksom
med länder som inte är Natoanslutna.
</anforandetext>
<intressent_id>0841779272604</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>198876</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0934/#anf42</protokoll_url_www>
</anforande>
