2348822 GL0934 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:34 Onsdagen den 26 november 1997/98 34 1997-11-26 00:00:00 Redogörelse för företag med statligt ägan- de 0BC843A6-1DF0-4839-B064-ECD7D7FDD8FF 149 EVA GOËS (mp) mp Fru talman! Det är reprisernas afton. Mikael Jan- son, det är trevligt med en ny talare här och en ny i utskottet. Jag tänker köra min vanliga paroll. Vi i Miljöpar- tiet anser att bristerna i statens sätt att ta ägaransvar är så stora att frågan om statlig ägarpolicy bör bli före- mål för en parlamentarisk utredning. Men det skall inte förhindra att man redan i dag från departements- håll aktivt kan börja jobba med dessa frågor. De statliga företagen indelas ju i fyra grupper: konkurrensutsatta företag, monopolföretag - t.ex. tekniska monopol -, företag som arbetar med vådliga och hälsofarliga substanser samt företag som inte kan komma till stånd på normala kommersiella villkor men där samhällsintresset motiverar att ett företag startas. Vi tycker att det vore rimligt att staten som ägare hade en uttalad företagspolicy för var och en av de fyra grupperna. Det är egentligen oförsynt att inte staten, när staten är ensamägare eller den största äga- ren, tar sitt ansvar gentemot företaget genom att ha en generell företagspolicy för var och en av grupperna. Staten skall vara ett föredöme när det gäller relatio- nerna till företagets intressenter - ägare, anställda, leverantörer och kunder - men staten skall också vara ett föredöme när det gäller etik samt miljö- och re- sursfrågor i vid bemärkelse. Under senare år har ett renodlat marknadstänkan- de kommit att dominera teorin kring företagandet. Vinstmaximering, i huvudsak kortsiktig, blir då före- tagens enda mål. Vi i Miljöpartiet menar att etik och miljö skall gå före profiten. Vi anser t.ex. att etiska investeringar är mycket intressanta. Tanken bakom etiskt investerande är att förränta kapital, samtidigt som investeringen uppfyller vissa etiska kriterier. På så sätt ges spararen en möjlighet att påverka sam- hällsutvecklingen. Etiskt investerande är ett samlingsnamn avseende hur investeringar placeras utifrån moraliska, sociala och/eller ekologiska kriterier. Investeringskriterierna kan delas upp i två undergrupper: positiva respektive negativa kriterier. Negativa kriterier är de verksam- hetsområden som man vill undvika med en investe- ring, t.ex. miljöförstörande verksamhet samt produk- tion och försäljning av tobak och tobaksprodukter. Positiva kriterier listar verksamhetsområden som man vill stödja med sin investering, t.ex. avfallsåtervin- ning, hälsovård och alternativa energikällor. Fru talman! En avart vad gäller statligt ägda före- tag bör nämnas, nämligen Vin & Sprit AB. Verksam- heten inom The Absolute Company är koncentrerad till Absolut vodka, och huvuddelen exporteras. Den aggressiva marknadsföringen gentemot bl.a. u-länder är oetisk, inte minst när man betänker den alkohol- politik som bedrivs i Sverige. Syftet med den är väl troligen att ha kontroll över alkoholen för att denna inte skall få för stor spridning. Nedgången i Sverige skall inte kompenseras ge- nom exploatering av u-länderna! Vin & Sprit AB borde åläggas att offentligt redovisa vad bolaget gör för att Världshälsoorganisationens och regeringens mål om en med 25 % minskad alkoholkonsumtion till år 2000 skall kunna uppfyllas. När det gäller tillverkning och saluföring av sub- stanser som är hälsovådliga eller områden där kon- sumtionen bör hållas måttlig - såsom tobak, alkohol och läkemedel - bör konsumtionshöjande konkurrens förhindras. Dessa verksamheter bör alltså vara statliga monopol i affärsverksform, eftersom vinstmaximering uppenbart är i konflikt med företagets syfte. Detta syfte borde uppenbarligen vara att minimera konsum- tionen av företagets produkter. Här vill vi att hälsa skall gå före vinstmaximering. Rymdbolaget är ett annat monopolföretag. Att Sverige genom ESA stöder uppskjutning av en sond med plutonium ifrågasätter vi i Miljöpartiet starkt. Cassiniprojektet innebär att man har sänt upp en ra- ket, Titan IV, till Saturnus och månen Titan. Cassini- sonden kommer att snurra runt Saturnus i fyra år för att samla in data om planeten, dess ringar, magnetiska omgivning och månar. Detta kan tyckas vara lovvärt, men eftersom Cassinisonden inte har tillräcklig driv- kraft för att ta sig direkt till Saturnus skall den först runda Venus två gånger. Sedan dras den tillbaka praktiskt taget direkt mot jorden, som den passerar vid ett avstånd om knappt 500 kilometer. Detta väntas inträffa i augusti 1999. Det allvarliga är att ombord finns 32,9 kg plutoni- um, en större mängd plutonium än man någonsin skickat ut i rymden. Plutoniet är till för att driva son- dens elektriska apparatur som ungefärligen motsvarar sex glödlampor under färden. Vi vet alla att plutoni- um är ytterst giftigt. Om raketen skulle explodera - samma typ av raket misslyckades vid Challeng- erolyckan 1986 - eller om raketen misslyckas med att tränga igenom atmosfären, kan plutonium spridas över jorden. Ju högre upp i rymden som olyckan inträffar, desto större delar av jorden kan bli smittade. Att Cassiniprojektet sker enligt gällande interna- tionella regler, som Sverige varit med om att utarbeta och godkänna, gör inte att det finns mindre anledning att protestera mot projektet. Vi anser att man inte kan acceptera detta. Vidare har vi genom att det är fråga om ett monopol möjlighet att agera från svensk sida. Det är alltså avtalet som måste vara felskrivet. Reg- lerna måste ändras. FN-resolutionen från 1992 om principer för an- vändning av kärnkraft i rymden har som syfte att minimera spridningen av radioaktivt material i rym- den. Ändå skickar man upp den här sonden. Således kan det inte vara tillräckligt tydliga skrivningar. Vi i Miljöpartiet menar att företag som ägs av staten skall kunna avkrävas en tydligare ägarpolicy. Det kan gälla demokratisk kontroll. Det kan också gälla miljöpolicy eller etiska investeringar. Jag yrkar bifall till reservation 2. 0401344912307 N 2010-01-01 00:00:00 198983 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0934/#anf149