2348818 GL0930 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:30 Onsdagen den 19 november 1997/98 30 1997-11-19 00:00:00 Utgiftsramar och beräkning av statsin- komsterna D57A92CD-5DB4-4659-9862-76569A5DD853 13 MATS ODELL (kd) kd Fru talman! Jag vill börja med att tacka Anne Wibble för en verkligt noggrann genomgång av den verkliga bakgrunden till Sveriges långsiktiga och allvarliga ekonomiska problem. Det är mycket sällan vi får höra en sådan från den här talarstolen. Men jag vill också tacka Anne för ett mycket gi- vande samarbete under sex år, både i den förra rege- ringen och i opposition. Det har varit lika givande i båda de rollerna. Jag beklagar att detta av allt att döma är Annes sista finansdebatt, i alla fall för ett tag framöver. För att återgå till dagens ämne, fru talman, tar kristdemokraternas budgetalternativ först och främst sikte på att stoppa den vanvård som pågår av gamla och sjuka och att möta de snabbt växande behoven av vård och omsorg med en värdighetsgaranti inom äld- revården. Vi kommer aldrig att acceptera den under- näring som sju av tio åldringar utsätts för på de kom- munala sjukhemmen i dag. Därför avsätter vi 4 500 miljoner, dvs. 4,5 miljarder, utöver regeringens för- slag till just kommunsektorn. Därför är det också en huvuduppgift att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt med nya, växande företag för att åstadkomma nya jobb. Sedan vill vi också genomföra en ny famil- jepolitik som ger föräldrarna möjlighet att få mer tid med barnen och se till att pensionärer och andra som drabbats mest av regeringens nedskärningar kompen- seras på ett rimligt sätt. Detta, fru talman, innebär att vi har mycket allvar- lig kritik mot regeringens politik och budgetalternativ på ett antal punkter. Det gäller först och främst att massarbetslösheten kommer att bestå på grund av den fortsatt dåliga lö- nebildningen och de allvarliga flaskhalsproblem som möter näringslivet redan vid dagens mycket höga arbetslöshet. Allt tal om skördetid, feta år och vändpunkter kan aldrig överskyla det faktum att regeringen har miss- lyckats med sin viktigaste uppgift. För nog är det ett formidabelt misslyckande som regeringens politik nu står inför när Riksbanken börjar tala om höjda styr- räntor för att kyla av ekonomin när det råder något som måste betecknas som massarbetslöshet. Tyder inte detta på allvarliga strukturproblem, Erik Åsbrink? Är det inte också ett underkännande av regering- ens politik, Erik Åsbrink, att det, trots dagens massar- betslöshet, i 18 av landets 24 län råder stor brist på yrkesarbetare som montörer, svetsare, verktygsmakare och andra nyckelgrupper? Men för att få ned statisti- ken över den öppna arbetslösheten tvingar regeringen AMS till kvantitet, billiga ofta meningslösa åtgärder, i stället för den kvalitativa yrkesutbildning som indust- rin, de arbetslösa och landet behöver. Vi är också mycket kritiska till att regeringen fort- sätter att helt blunda för Sveriges långsiktiga tillväxt- problem, som ju är det verkliga hotet mot möjligheten att försörja sig och kunna få en värdig vård i framti- den. Antalet mycket gamla, alltså personer över 85 år, kommer enligt HSU 2000 att öka med 37 % under de kommande 15 åren. Men regeringen har redan blåst faran över och ta- lar nu om skördetider och feta år i stället för att er- känna och ta tag i de strukturella problemen som är roten till massarbetslösheten och som också är roten till den undernäring som sju av tio gamla drabbas av på kommunala sjukhem i Sverige 1997. Varför gör regeringen ingenting åt Sveriges långsiktiga struktur- problem, Erik Åsbrink? Trots EU:s högsta skattetryck kan inte medbor- garna i Sverige i dag - uppenbarligen på goda grun- der - lita på att få den vård, omsorg och service som man behöver. Därför protesterar vi också mot en saneringspolitik och en fördelningspolitik som lett fram till den här vanvården av gamla och sjuka. Jag tycker inte att landets finansminister kan frita sig från ansvaret för eller ens skylla på tidigare regeringar för att sju av tio åldringar på kommunala sjukhem enligt Socialstyrelsen i dag lider av undernäring. Samtidigt som antalet äldre ökar har resurserna ute i kommuner och landsting dramatiskt skurits ned. Vanvården av gamla och sjuka blir nu alltmer uppen- bar för alla. Men, fru talman, en nation visar om den är en kulturnation genom sitt sätt att behandla barn och gamla. Det är i omhändertagandet av de svaga som ett land dokumenterar om det är en kulturnation och ett välfärdssamhälle, inte i högtidstal på partikon- gresser eller i riksdagens talarstol. Jag måste fråga Erik Åsbrink: Hur prioriterar ni egentligen resurserna i ett land med EU:s högsta skattetryck när denna van- vård uppenbarligen är mycket utbredd på kommuner- nas i egen regi bedrivna sjukhem? Fru talman! Vi oroar oss också över det urholkade rättsmedvetandet, den svarta sektorn som omsätter över 70 miljarder, den växande vardagsbrottsligheten, fusket med bidragssystem, samtidigt som rättsstaten har nedrustats och bantats ned till närmast bara skinn och ben. Slutligen i genomgången av vår kritik mot rege- ringens politik, fru talman, är det unikt för ett väster- ländskt land vilken liten roll familjen som institution spelar i socialdemokraternas politik. Statsministern nämnde över huvud taget inte ordet familj när han läste upp regeringsdeklarationen här i kammaren för ungefär två månader sedan. Varför räknar inte heller regeringen någonstans i budgeten med familjen som samhällets viktiga byggsten? Hade inte det varit na- turligt för att den ekonomiska utvecklingen långsiktigt skall bli positiv? Fru talman! Vi kristdemokrater menar att det nu är dags att öka förutsättningarna för mer personligt an- svarstagande, att uppmuntra arbete, sparande och företagande. Vi tror att Sverige har alla förutsättning- ar att med en ny politik gå in i en ny era av lägre ar- betslöshet, där medborgarna kan få en lön att leva på, tryggare familjer, bättre vård, omsorg och skola, sam- tidigt som de mest utsatta grupperna upprättas efter de senaste årens sneda fördelningspolitik. Men då måste de här djupgående orsakerna till 25 år av försämrad utvecklingskraft i Sveriges ekonomi erkännas och åtgärdas. Men här saknar regeringen uppenbarligen såväl en ideologi som en strategi. Den proposition som vi behandlar i betänkandet är den åttonde pro- position som regeringen har lagt fram på riksdagens bord utan några som helst ansatser till att erkänna och åtgärda de långsiktiga strukturproblemen. Därför anser vi att det behövs en kombination av såväl långsiktigt strukturella åtgärder som en tillväxt- politik för nya jobb och en reformerad arbetsmark- nadspolitik. Våra åtgärder är inriktade på att öka sysselsättningen. Vi tror inte på statistikpolitiken. Vi är så gammaldags att vi tror att det behövs fler och inte färre som arbetar och har en lön att leva på. Då måste vi göra det lättare att starta och driva fö- retag. Därför måste företagandet avbyråkratiseras. Sverige måste få en modern arbetsrätt som är bättre anpassad till de mindre företagens situation. Vi måste också sänka trösklarna in till arbetsmarknaden. Lö- nebildningen måste reformeras. Den måste bättre ta hänsyn till kompetens och kunnande. Kompetensut- veckling måste löna sig. Vi kristdemokrater vill också driva en tillväxtpo- litik för nya jobb där företagsfientliga regler, som den fortsatt förtida inbetalningen av moms, avskaffas. Vi vill återinföra riskkapitalavdraget och förbättra sär- skilt småföretagens möjligheter att utvecklas. Hushållssparandet måste uppmuntras, inte betrak- tas som ett politiskt problem som skall åtgärdas och bekämpas. Skattereglerna måste ändras så att de inte missgynnar produktiva investeringar i förhållande till riskfritt sparande. De skattekilar som motverkar ex- pansion inom tjänstesektorn måste väl nu äntligen kunna sänkas. Varför skall de arbetslösa i Sverige behöva vänta längre på att tjänstemarknaden öppnar sig? Det är konstigt att regeringen börjar vakna upp först när EU-kommissionen börjar driva på. Jag håller med Anne Wibble om att regeringen aldrig tar några egna initiativ utan alltid tvingas av någon yttre kraft, som gör att man kan skylla på att man ändrar sig. Nu har ni chansen, Erik Åsbrink. Detta är också viktigt för att göra den svarta hus- hållssektorn vit. När tänker regeringen ta bort de ideologiska skygglapparna mot den privata tjänste- marknaden så att tiotusentals nya jobb kan skapas och livskvaliteten förbättras för pensionärer och barnfa- miljer? Stöder Erik Åsbrink Margot Wallströms mera vidsynta och positiva hållning till den privata tjänste- sektorn, som innebär att både barnfamiljer och pen- sionärer kan få en förbättrad livskvalitet samtidigt som arbetslösheten sjunker? Fru talman! Det behövs helt enkelt en ny skattere- form, en förändring av det svenska skattesystemet, så att det lönar sig att utbilda sig, att starta och driva "vita" företag och att arbeta. Denna tillväxtpolitik är vårt alternativ till rege- ringens uppgivna statistikpolitik, där arbetskraften pensioneras, generationsväxlas och sätts i allehanda kortsiktiga AMS-åtgärder. Om regeringen inte över- ger sin statistikpolitik och satsar på ett nytt och bättre företagsklimat är risken stor att Sverige, med EU:s högsta skattetryck, kommer att fortsätta att få en allt sämre välfärd, med växande vårdköer och fortsatt vanvård av gamla och långvarigt sjuka. Därför satsar vi kristdemokrater, utöver strukturel- la reformer, ungefär 30 miljarder kronor mer än rege- ringen brutto för långsiktig tillväxt och företagande. Vi sänker skattenivån med 26,7 miljarder nästa år och ungefär 27 miljarder år 1999 och 2000 jämfört med regeringens förslag. Fru talman! Vår allvarligaste kritik gäller alltså att sju av tio åldringar lider av undernäring på de kom- munala sjukhemmen, enligt Socialstyrelsen, trots EU:s högsta skattetryck. Dessa hederskvinnor och hedersmän kan naturligtvis inte vänta på att Sverige får en högre tillväxt. De behöver resurser nu! Varje individ har rätt att bemötas värdigt, och därför kräver vi kristdemokrater en värdighetsgaranti. Vi måste också restaurera rättssamhället, och där prioriterar vi kampen mot vardagsbrotten genom att Polisen får 200 miljoner kronor mer än vad regering- en satsar. Totalt satsar vi 430 miljoner kronor mer på rättsväsendet, 100 miljoner kronor mer på Tullen och 200 miljoner kronor mer på effektivare skatteindriv- ning och bekämpning av ekobrott. Kristdemokraterna vill också, som jag sade, se en helt ny familjepolitik, där föräldrarna själva får be- stämma hur de skall ta hand om sina egna barn. För att öka rättvisan mellan olika barnfamiljer och samti- digt ge större valfrihet och flexibilitet inför vi återigen ett beskattat vårdnadsbidrag på 3 640 kr per barn och månad. Samtidigt gör vi en skattesänkning på ungefär 14 miljarder kronor för alla i normala inkomstlägen genom att sänka egenavgifterna i sjukförsäkringen med 2 %. Vi vill också rätta till regeringens i övrigt sneda fördelningspolitik genom att höja alla pensioner och återställa den 2-procentiga nedsättningen av basbe- loppet från krisuppgörelsen 1992 samtidigt som pen- sionstillskottet höjs med 200 kr per månad och in- komstprövningen av änkepensionen slopas helt. Fru talman! Finansministern! Vi kristdemokrater har finansierat våra reformer till sista öret. Utöver kostnadsbesparingar på ungefär 28 miljarder vardera året ökar vi statens inkomster med ytterligare 26 mil- jarder 1998 genom att sälja ut statlig egendom och därigenom minska räntebördan och amortera på statsskulden. Sammantaget innebär vår politik att statens lånebehov nästa år helt elimineras och att amorteringen av statsskulden kan inledas nästa år. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 32, även om jag naturligtvis står bakom samtliga kristdemokraternas reservationer till betänkandet. 0700424025906 N 2010-01-01 00:00:00 198458 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0930/#anf13