2348815 GL0927 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:27 Fredagen den 7 november 1997/98 27 1997-11-07 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:38 om ned- läggning av Electrolux i Alingsås interpellationsdebatt B5F83D66-9A9C-4ED0-815E-B9033AA84F9E 21 Näringsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s) s Fru talman! Det är inga små frågor som Lena Kle- venås tar upp. Det är stora och svåra frågor som vi skulle behöva ägna hela helgen åt att resonera om. Jag skall försöka dela upp resonemanget på två saker. Den första frågan gäller om den internationella arbets- fördelningen är bra för de väljare och löntagare som Lena Klevenås och jag företräder. Mitt svar på det är ja. Jag kan gå till mitt eget liv och titta på min egen levnadssituation. Att t.ex. kylskåp och tvättmaskiner har kunnat tillverkas i allt längre serier och säljas på allt större marknader har för mig och mina föräldrar betytt att vi har kunnat skaffa oss den typen av ut- rustning, därför att den har blivit mycket billigare. Denna typ av rationaliseringar där varor tillverkas på en global marknad leder för det första till att vanliga familjer har råd att skaffa sig den typen av standard. Det är det första som det leder till. När varorna blir billigare får vi för det andra ett utrymme att handla litet annat. I min hemstad Piteå har det inneburit att antalet lunchrestauranger har mångdubblats från det att jag var pojk till i dag. Det har blivit någon krona över för att, i stället för att ta med matburk, gå ut och äta en lunch för en vanlig löntagare. Därmed har också antalet jobb ökat kraf- tigt, just genom att man har åstadkommit ett lägre pris på de varor och tjänster som vi och våra föräldrar har handlat. Jag anser att globaliseringen i sig är en fördel för våra löntagare. Det är den första frågan som vi tar upp. Det måste vi gilla. Hur skall vi då se till att vi är starka i Sverige? Jag anser att vi är starka om vi investerar i kunnande och kompetens. Sverige blir ett land där en väldigt stor del av produktionen inte är beroende av kapital. Det är som Lena Klevenås säger: Det finns ett stort överskott av kapital, som driver upp vinsterna till oanade nivå- er. Däremot finns det brist på kunskap i världen. Kan vi investera väldigt mycket i kunskap har vi också möjlighet att behålla väldigt mycket av industriell produktion - produktion av varor och tjänster. Det är därför som vi under budgetsaneringen samtidigt som vi sparat har investerat i utbildning och kunnande. Det tror jag är väldigt bra. Den tredje frågan handlar om det stora sparandet och hur det fördelar sig. Jag håller inte riktigt med om bilden att sparandet koncentreras på några få händer. Det stora tillskottet i sparande i världen är faktiskt vårt pensionssparande, både i Sverige och i andra länder. Det är någonting som inte förekom tidigare. Det finns ett väldigt stort institutionellt sparande - pensionssparande - och de institutionerna äger väldigt mycket av våra företag. Däremot är det naturligtvis ett bekymmer att detta sparande blir alltmer kortsiktigt. Sparandet är mycket större än behovet av investering- ar i den reala ekonomin. Jag ser ändå bara ett sätt att jobba med detta, nämligen att göra Sverige attraktivt, gilla globalise- ringen och se till att vi i internationella sammanhang driver fram förbättringar för de anställda så att vi kan konkurrera. Vi skall hänga ut företag som missköter sig, så att de får betala ett pris på marknaden för detta. Se vad som händer på Hallandsåsen och hur Skanskas aktiekurs har utvecklats. Det kan vara en intressant iakttagelse. 0959236354417 N 2010-01-01 00:00:00 198371 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0927/#anf21