<anforande>
<dok_hangar_id>2348814</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0926</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:26 Torsdagen den 6 november</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>26</dok_nummer>
<dok_datum>1997-11-06 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:18 om Rådet för högpresterande datorsystem</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>6E36B3ED-F251-4E15-99DF-22E386F3D004</anforande_id>
<anforande_nummer>10</anforande_nummer>
<talare>Utbildningsminister CARL THAM (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Normalt brukar Moderaterna vara för
att man inte har onödig byråkrati i statsförvaltningen.
Det är inte nödvändigt att ha två särskilda organ som
sysslar med i princip samma saker. Också högpreste-
rande datorsystem är en del av den dyrbara veten-
skapliga utrustningen, och det finns goda skäl att ha
ett organ som hanterar detta.
Anslagskonstruktionen i detta fall är densamma
som tillämpas i hela statsförvaltningen. Det finns
ingen anledning att ha någon särskild anslagskon-
struktion just här. Det innebär alls inte några om-
läggningar. Det innebär alls inte att det blir en bespa-
ring nästa år på 68 miljoner i den meningen att man
får mindre resurser till att köpa dyrbar vetenskaplig
utrustning. Det handlar om en omläggning av syste-
met. De 43 miljoner kronor som den omläggningen
innebär kommer inte att märkas i form av mindre
resurser nästa år för inköp av utrustning.
En annan fråga är hur mycket pengar man på sikt
vill ge till det här anslaget. Det är en senare budget-
fråga. Det jag på sikt tycker är rimligt är att man läg-
ger in pengarna i de normala forskningsanslagen och
att de kompetenta forskningsorganen får avgöra hur
mycket man skall lägga ned på utrustning respektive
annat.
Sverige har en mycket god utrustningsstandard.
Det är allmänt och internationellt omvittnat. Interna-
tionella utvärderingar ger i allmänhet mycket höga
betyg till kvaliteten i svensk forskning, även om det
förvisso också finns brister. I detta ingår i allra högsta
grad att Sverige har en hög nivå när det gäller utrust-
ningen, även om forskare, liksom andra grupper,
förstås alltid gärna vill ha ännu mer. Det är inte något
specifikt just på forskningens område.
Detta gäller också svensk forskning i allmänhet.
Svensk forskning är internationellt sett en mycket
välfinansierad verksamhet. Sverige ligger i internatio-
nell topp när det gäller offentliga medel till forskning-
en - möjligen har något land en högre andel, men
frågan är om det ens är det nu. Forskningsresurserna
har också ökat, trots de besparingar som har genom-
förts. Så när det gäller forskningens volym och
forskningsfinansieringen finns det absolut ingen an-
ledning till oro.
När det gäller satsningen på det biomedicinska
området är just det ett av våra allra största forsknings-
politiska områden. Satsningen, sammantaget i samhäl-
let, uppgår säkert till över 1 miljard - det är litet svårt
att se alla rännilar, för det finns också privata finansi-
ärer i det här sammanhanget. Sverige har alltså här en
stark ställning. Sedan är det en annan sak att interna-
tionella företag naturligtvis ser över hela sitt verk-
samhetsområde och också utnyttjar detta när det gäl-
ler att förlägga forskning på olika håll. Men Sverige
har en stark ställning i forskningshänseende, och den
mycket blygsamma besparing på 25 miljoner kronor
som nu har genomförts kommer på intet sätt att rubba
den positionen.
</anforandetext>
<intressent_id>0972391843904</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>198232</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0926/#anf10</protokoll_url_www>
</anforande>
