2348809 GL0921 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:21 Onsdagen den 29 oktober 1997/98 21 1997-10-29 00:00:00 Kapitalförluster och organisationskostna- der vid beskattningen, m.m. 0D3B3657-9031-4C77-BF5D-D0FE17A4F6C7 12 RONNY KORSBERG (mp) mp Herr talman! Det här betänkandet innehåller ett antal förslag, bl.a. det som vi har hört här i debatten om att företagare som har blivit bestulna eller rånade på olika sätt skall få ersättning. Vi tycker att det är bra att man inför en sådan regel. Man kan naturligtvis diskutera formerna för hur det skall gå till, men vi har från Miljöpartiets sida funnit att det förslag som re- geringen har lagt fram är relativt väl avvägt, och vi ställer oss därför bakom det. Vi har dock några avvikande synpunkter när det gäller en del andra kostnader, som i dag inte är av- dragsgilla vid beskattningen av företag. Det är fråga om kostnader för anskaffning av aktier när man startar ett bolag. Vi finner att resonemanget i betänkandet om kost- nader för att förse ett bolag med kapital i viss mån är ologiskt. Det sägs å ena sidan att kostnaden för den som har en pågående verksamhet och behöver mer kapital skall vara avdragsgill, eftersom kostnaden då är en del i företagets drift. Man hänvisar i propositio- nen till att anledningen till detta är att det behövs en likformighet mellan kostnader för olika sätt att förse bolaget med kapital. Man är å andra sidan inte beredd att föra samma resonemang när företaget startar sin verksamhet. Vi menar från Miljöpartiets sida att även den som startar ett bolag har ett behov av detta kapital för att verk- samheten skall kunna komma i gång och fungera. Man framhåller i propositionen som motivering för att man inte får göra avdrag "att kostnaderna för ett bo- lags bildande av naturliga skäl uppkommer innan bolaget bedriver verksamhet". Detta skall i stället ses som en del av kostnaderna för aktierna, som man kan dra av när man säljer aktierna. Det är väl ändå så att de flesta av de bolag som bildas inte är till för att säljas utan för att bedrivas och för att de som har bolagen skall kunna ha sin utkomst av dem. Fr.o.m. nästa mening anförs: "Detta medför att kostnaderna har ett direkt samband med bolagsbildar- na - - -. Kostnader för ökning av aktiekapitalet upp- kommer däremot under driften av företaget och har inte samma direkta samband med aktieägarnas förvärv av aktierna utan föranleds av ett behov av driftkapi- tal." Det är det som vi menar är det ologiska, dvs. "behov av driftkapital". Man kan naturligtvis fråga sig vad det ursprungliga aktiekapitalet är. Är det drift- kapital eller är det något annat? Är det något slags säkerhet för borgenärer och andra? Självklart är det så att när man startar ett företag behövs en viss mängd kapital. I praktiken blir det så att en del av de pengarna kommer att användas till driftkapital medan verksamheten rullar i gång. Därför borde det behandlas på samma sätt. Skall likformig- hetsprincipen hävdas när det gäller att utöka kapitalet, borde även startkapitalet kunna omfattas. Det torde inte heller bli några stora kostnader för samhället att ha den likformigheten. Vi har haft litet andra synpunkter på kostnaden för skattemål. Tyvärr är skattereglerna väldigt komplice- rade för de mindre företagen och de allra minsta före- tagen. Man är nästan alltid tvungen att ta till hjälp för att klara det hela. Isa Halvarsson var inne på svårighe- terna i sitt anförande, och de har även belysts vid ett seminarium. När ett litet företag hamnar i en situation i ett skattemål att man måste försvara sig mot något man inte räknade med, måste det rimligtvis kunna betrak- tas som en del av verksamhetens kostnad. Hade inte företaget, verksamheten, funnits hade inte heller kost- naden funnits. Det kan inte uteslutas att många av skattemålen har sitt ursprung i att man har haft svårt att klara ut regelverket. Man kan inte alltid utgå från att alla som har företag är potentiella skattesmitare och fuskare. Det vore en hemsk tanke, och jag vägrar att omfattas av det synsättet. Min erfarenhet av företagare är en helt annan. Jag menar att detta beror på det krångliga skattesystem och regelverk som finns för företagare i dag. Därför tycker jag att man kunde ha en mer före- tagsvänlig syn på kostnader som uppträder i samband med skattemål. Därför har vi i en reservation sagt att detta borde man kunna få dra av i beskattningshänse- ende för företaget. Jag skall inte orda mer om detta. Jag har belyst några av de synpunkter vi har på det här betänkandet. Jag står naturligtvis bakom de reservationer vi har. Men jag skall, som vi brukar säga, för tids vinnande i kammaren nöja mig med att yrka bifall till reservation nr 8. 0790996600918 N 2010-01-01 00:00:00 197890 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0921/#anf12